Syftet Àr att studera hur medarbetare inom förskolan uppfattar sina egna bidrag till ett bra samarbetsklimat samt synliggöra faktorer som bidrar till gynnsamma förutsÀttningar för samarbete och dÀrmed frÀmjar ÀndamÄlsenliga handlingsmönster.Vilka förestÀllningar har personalen om hur ett bra samarbetsklimat skapas?Vilka förestÀllningar har personalen om hur de sjÀlva kan bidra till att förÀndra klimatet?Studien utgÄr frÄn samspelet mellan medlemmar i arbetsgruppen för att öka förstÄelsen av samarbetes vikt i kunskapsintensiva verksamheter dÀr medarbetarna Àr beroende av varandra för att nÄ mÄlen. Fokus Àr pÄ interaktionen mellan medarbetarna men jag har Àven ett behov av att se bakomliggande mekanismer som pÄverkar pÄ olika nivÄer bland annat organisation- ledning- medarbetare och tvÀrtom dÄ dessa Àr beroende av varandra för att nÄ mÄlen. Genom att belysa orsakssammanhang och samband mellan olika fenomen samt analysera de teorier och begrepp som Àr relevanta i förhÄllande till mitt empiriska material, som bestÄr av fokusgrupp, enskilda intervjuer och tvÄ mötesobservationer pÄ arbetsplatsen, synliggörs syftet. Jag har tolkat materialet utifrÄn en tematisk innehÄllsanalys och kom fram till att personalen har vetskap om vad som gynnar klimatet och Àven anvÀnder vissa av de strategier som finns inom forskningen.

Kunskap Àr idag ett maktvapen för företag i den hÄrda konkurrenssituation som rÄder pÄ mÄnga marknader. Det kan dÀrför vara av vikt för företag att fÄ de individuella medarbetarnas kunskap att integreras i organisationen, sÄ att alla individer delar med sig av kunskap sinsemellan. Den kunskap som Àr svÄrast att överföra mellan medarbetare Àr den kunskap som benÀmns som tyst, eftersom denna kunskap inte gÄr att formulera och föra in i manualer och rapporter.För att undersöka denna problematik har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua respondenter pÄ Phadia AB:s produktutvecklingsavdelning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om, och i sÄ fall hur, produktutvecklingsavdelningen pÄ Phadia AB överför sin tysta kunskap mellan medarbetarna. Vi kom fram till att produktutvecklingsavdelningen har valt flera olika sÀtt för att underlÀtta den tysta kunskapsöverföringen.

Det finns ett stort stöd för tesen att om mÄl i en organisation skall pÄverka anstÀlldas prestationer, mÄste det föreligga ett engagemang för mÄlen. Mindre utforskat Àr dock mÄlstyrning och dess effekter pÄ motivationen att göra goda prestationer under en nedlÀggningssituation. Den kunskap som finns visar pÄ svÄrigheterna att skapa motiverade anstÀllda, pÄ grund av oro för negativa konsekvenser till följd av nedlÀggningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medarbetare med olika grad av engagemang för mÄlen, upplevde ett mÄlstyrningsprogram under en nedlÀggningssituation, dÀr mÄlstyrningen innebar en höjning av mÄlen. Syftet Àr Àven att studera hur mÄlstyrningsprogrammet pÄverkade de anstÀlldas formella respektive informella prestationer samt arbetsrelaterade anspÀnning.

Syftet var att undersöka hur chefer och medarbetare upplever att stödet Àr anpassat för att hjÀlpa unga vuxna med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning, samt om det behöver förbÀttras för framtiden. Det genomfördes med kvalitativ ansats dÀr tvÄ chefer och tvÄ omsorgsassistenter intervjuades med stöd av en intervjuguide. Intervjuguiden tÀckte de fyra teman normalisering, identitet, utanförskap och socialt tillhörighet. Resultatet analyserades via en induktiv tematiserings metod och via teorierna KASAM och empowerment. Det mest framtrÀdande resultatet var att informanterna Àr ense om att stödet har brister och inte Àr anpassat till den valda mÄlgruppen, speciellt nÀr det kommer till sjÀlvbestÀmmande, familjebildning och arbetsmarknaden..

Studien Àmnar belysa hur medarbetare och ledning upplever och sÀtter ord pÄ samma organisationsförÀndring. Den syftar Àven till att uppmÀrksamma skillnader och likheter i upplevelser av en organisationsförÀndring mellan dessa tvÄ grupper. Genom detta kan studien bidra till framtida förÀndringsarbete genom att belysa förÀndringsprocessen, vilka faktorer som Àr viktiga för de undersökta grupperna och pÄ vilket sÀtt faktorerna pÄverkar resultatet av förÀndringen. Resultatet som presenteras grundas i intervjuer med medarbetare och personer frÄn ledningsgruppen pÄ en organisation som genomgÄtt en strategisk organisationsförÀndring och skapat ett resursteam. Viktiga faktorer som framkommit hos bÄda respondentgrupperna som viktiga Àr kompetens, kommunikation, trygghet och uppföljning.

Ledarskapsrollen utvecklas och effektiviseras stÀndigt, vilket ofta leder till störreansvarsomrÄden för ledaren. NÀr en chef eller ledare fÄr fler uppgifter som ska lösas och bearbetas finns det en risk att vissa grundlÀggande uppgifter inte fÄr samma fokus, till exempel ledarskapet och relationen mellan chef och dennes medarbetare. Denna studie har som fokus att studera ett företag i Sverige som inte anvÀnder sig av ett rent ledarskapsprogram utan ett chefsprogram dÀr en del av programmet berör ledarskapsutveckling.Syftet med studien Àr att studera ledarskapet i företaget, bÄde utifrÄn vad företagsledningenföresprÄkar och hur anstÀllda uppfattar det. Det ger oss ett underlag som kan besvara vÄr frÄgestÀllning kring om det finns skillnader i det faktiska ledarskapet och det som ledningen vill bedriva.För att kunna uppnÄ vÄrt syfte har vi studerat material som vi fÄtt genom företaget samt kompletterat det med en intervju med en person som varit med och utformat programmet. För att fÄ en uppfattning om hur det faktiska ledarskapet fungerar har en enkÀt lÀmnats ut till chefer och deras medarbetare.

Arbetsplatskonflikter Àr ett svÄrt Àmne som tenderar att resultera i konsekvenser för bÄde anstÀllda och chefer i organisationer. DÄ jag anser mig ha upplevt en osÀkerhet och frustration hos chefer nÀr de stÀllts inför konfliktrelaterade samtal, funderade jag över hur det kunde vara möjligt att till synes vÀlutbildade chefer agerade pÄ sÄdant sÀtt. För att nÀrma mig en förstÄelse i fenomenet valde jag att genomföra en studie av chefers subjektiva uppfattningar om hur deras utbildning fungerat som stöd vid konfliktrelaterade samtal med medarbetare. Samt att undersöka hur chefernas upplevelser och agerande kan tÀnkas ha pÄverkats av utbildningen. Eftersom att chefernas egna upplevelser var av intresse, genomfördes kvalitativa intervjuer.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och kÀnsloarbete ömsesidigt pÄverkar varandra. För att uppnÄ vÄrt syfte togs följande frÄgestÀllningar fram: Vilka Àr respondenternas upplevda och förvÀntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och kÀnsloarbete i förhÄllande till ledarstilar?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav Ätta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent frÄn ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jÀmföra med vad ledningen anser.

SammanfattningArbetsmöten Àr ett vanligt förekommande sÀtt för chefer och medarbetare att utbyta information, diskutera arbete eller beslut som Àr relaterade till den organisation de arbetar inom. Men vad sker om vi ser arbetsmötet som en arbetsuppgift? Vilka fÀrdigheter, metoder och kompetenser behöver vi besitta för att delta i och leda möten och hur lÀr vi oss utveckla dessa förmÄgor? Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse som medarbetare och chefer tillskriver arbetsmötet och vad det innebÀr att lÀra sig delta i och leda möten. TvÄ frÄgestÀllningar formulerades; ? Vilka kompetenser Àr betydelsefulla under ett arbetsmöte?? och ?Hur utvecklar mötesdeltagare och mötesledare sin förmÄga att delta i och leda arbetsmöten??.

Företag och organisationer stÄr stÀndigt inför förÀndringar pÄ marknaden. För att följa marknadens svÀngningar och dÀrmed uppnÄ konkurrensfördelar mÄste företagen arbeta med stÀndiga förbÀttringar. De arbetar dÄ med att effektivisera sina arbetsprocesser och minimera sina kostnader. För att lyckas med stÀndiga förbÀttringar mÄste medarbetarna kÀnna sig motiverade och engagerade inför förÀndringarna. Problem som kan uppstÄ vid förÀndringar Àr medarbetarnas motstÄnd.

Titel: Ovanför glastaket ? en studie om karriÀrutveckling hos mÀnniskor med annan etnisk bakgrund Àn svensk. English Title: Above the glass ceiling- a study about career development among people with another ethnic background than Swedish. Language: Swedish Författare: Anne-Sofie Persson, Sanja Agbaba och Seda Yazici Utbildning: Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg, Lunds Universitet Handledare: Pavla Kruzela och Jan E Persson Nyckelord: MÄngfald, engagemang, motivation, sjÀlvutveckling, karriÀrutveckling Syfte &FrÄgestÀllning: VÄrt syfte Àr att beskriva hur medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk ser pÄ sin karriÀrutveckling i en global organisation. Följande frÄgestÀllningar har framarbetats utifrÄn vÄrt syfte:- Vilka drivkrafter engagerar och motiverar medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk till att vilja avancera inom organisationen?- Vilket internt stöd behöver medarbetarna för att utvecklas och avancera karriÀrmÀssigt? Resultat & Slutsatser: Medarbetare med annan etnisk bakgrund Àn svensk Àr mer drivna och bestÀmda nÀr det gÀller deras karriÀrutveckling, Àven om de upplever att de fÄr kÀmpa hÄrdare Àn sina kollegor med svensk bakgrund.

I denna studie har jag undersökt hur ledarskap pÄ distans bedrevs av ledare med chefsuppdrag inom laboratoriemedicin. Syftet med studien var att undersöka hur cheferna beskrev vad som utmÀrkte ledarskapet pÄ distans, vilka egenskaper en ledare behövde för att leda en organisation pÄ distans och hur de kommunicerade med sina medarbetare.  Jag har i denna studie intervjuat Ätta ledare pÄ olika nivÄer. Sex av informanterna arbetade inom tvÄ olika landsting och tvÄ arbetade Ät en privat vÄrdgivare. Vid genomgÄngen av intervjumaterialet framkom nio olika teman vilka var specifika egenskaper, delegering, resor, motivation och feed-back, avstÀmmande kommunikation, kommunikationsformer, mötesformer, medarbetarsamtal och information.

Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Syfte: Syftet Àr att skapa ökad förstÄelse för vilka konsekvenser som kan uppstÄ för medarbetarna till följd av att snabbvÀxande företag mÄste gasa och bromsa samt ge förslag pÄ hur personer i chefspositioner kan hantera dessa konsekvenser.Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie med induktiv ansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer pÄ tre snabbvÀxande företag, med en chef och tvÄ medarbetare i respektive företag.Empiri: I empirikapitlet har vi redovisat insamlat material och sammanstÀllt det utefter tre teman: tempovÀxling, pÄverkan och ledarskap. Samtliga teman har delats upp utifrÄn bÄde chef- och medarbetarperspektiv. InnehÄllet i kapitlet Àr rÄdata av vad vÄra respondenter svarade under intervjuerna.Teori/Tolkning: I detta kapitel har vi vÀvt samman teori och tolkning. Teorierna har innefattat: reaktioner vid förÀndringar, kommunikation i organisationer, kommunikation i förÀndringsprocesser, förÀndringsledarskap, ledarskapets kommunikation samt ledarstil..

I studiens bakgrund sÀger forskning att fysisk aktivitet Àr en förutsÀttning för god hÀlsa i samhÀllet och pÄ grund av det blir begreppet motivation automatiskt betydelsefullt. Vill samhÀllet satsa pÄ fysisk aktivitet och öka folkhÀlsan behöver individer motiveras pÄ ett rÀttvist sÀtt. Syftet med studien var att fÄ förstÄelse i vad det Àr som motiverar fysiskt aktiva medarbetare pÄ Saab i Linköping till att vara fysiskt aktiva, men framförallt förstÄ varför de Àr motiverade. För att besvara syftet anvÀndes Saab i Linköping som arena dÄ de historiskt sÀtt haft ett aktivt hÀlsoarbete. En kvalitativ intervjustudie anvÀndes som metod för studien, med ett riktat urval till fysiskt aktiva medarbetare.