En stor del av vardagen består av att äta i olika sociala sammanhang där val hela tiden ska göras utifrån hur och vad som ska ätas. Syftet med studien var att undersöka hur unga upplever att det finns ett direkt eller indirekt grupptryck som kan påverka matvalet i olika sociala sammanhang samt hur grupptrycket kan se ut. I studien intervjuades fem informanter i åldern 17-25. Resultatet visade att det finns ett direkt grupptryck i form av direkta kommentarer till hur och vad någon äter. Resultatet visade även att ett indirekt grupptryck finns i olika sammanhang.

Denna studie handlar om hur personal och föräldrar uppfattar hur och vad barn lär sig i projektet Sinnenas mat i förskolan. Två förskollärare, en barnskötare, en måltidspersonal, en kock, en skådespelare och två föräldrar blir intervjuade i syfte att undersöka den deltagande personalens och föräldrarnas uppfattning om vad och hur barnen lärde sig i projektet. Perspektiv och teorier som rör barns lärande och Matvanor, hur idén till projektet väcktes och en beskrivning av projektet Sinnenas mat i förskolan presenteras.Tanken är att man börjar med hem- och konsumentkunskap i tidigare åldrar, redan på förskolan, med mål att kunna förbättra barns Matvanor. Man utgår från ett praktiskt-estetiskt ämne såsom hem- och konsumentkunskap och till det naturligt knyter andra teoretiska ämnen. Projektidén är att arbeta med maten som mål och medel i förskolan.

Bakgrund Forskning har visat att hur länge barn ammats, har betydelse för deras hälsa senare i livet. Även barnens sociala miljö har visat sig ha effekt på hälsan och barnens Matvanor. Salut är en satsning av Västerbottens läns landsting med målet att förbättra länsbornas hälsa fram till 2030.Syfte Syftet med studien var att undersöka treåringars Matvanor, Body Mass Index (BMI) och fysiska aktivitet i relation till amningsduration och familjekonstellation.Metod Studien genomfördes genom ett samarbete med Salut som utformade och delade ut en enkät via barnavårdscentraler till samtliga föräldrar vid treårskontrollen. Enkäten innehöll frågor om barnens fysiska och psykiska hälsa, samt livsstil och levnadsvanor och totalt beabetades 210 av enkäterna i denna studie, där 16 frågor valdes ut. Dessa analyserades sedan statistiskt i IBM SPSS 21.0 Statistics.

Introduktion: Barn är under ständig utveckling och behöver näringsriktig kost. Flertalet studier har påvisat positiva effekter av att äta regelbundet och att följa rekommendationerna gällande grönsaker, frukt och fisk. Det har visats att olika Matvanor tenderar till att följa med upp i åldrarna samtidigt som konsumtionen av vissa livsmedel minskar.Syfte: Syftet med den föreliggande undersökningen var att studera måltidsordning och Matvanor bland elever i årskurs nio.Metod och material: Forskningsmetodiken för denna undersökning var kvantitativ där gruppenkäter användes. Deltagarna i undersökningen valdes ut via ett bekvämlighetsurval och totalt ingick 146 skolungdomar i årskurs nio.Resultat: Totalt besvarades 132 enkäter. Undersökningens resultat visade att 72 % äter frukost alla vardagar, medan det är 65 % som äter frukost under båda helgdagarna.

Enligt hälso- sjukvårdslagen(1982:763) skall det bedrivas sjukdomsförebyggande arbete inom Närhälsan. Som sjuksköterska respektive distriktsköterska i Närhälsans regi möter vi dagligen patienter som behöver stöd och vägledning mot en hälsosammare livsstil. Inaktivitet, rökning, risk bruk av alkohol samt ohälsosamma Matvanor ökar risken för sjukdomar såsom, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar samt KOL och astma. Det är aldrig för sent att börja en förändring, all förändring mot ett aktivare liv och sundare Matvanor är av värde. Att förändra livsstil kan vara svårt och ta tid, patienterna har olika behov av stöd och vägledning.

Ohälsosamma Matvanor ökar risken för övervikt och fetma vilket medför ökad risk att drabbas av sjukdomar som cancer, diabetes samt hjärt- och kärl. År 2010 var 20 procent av 16-29 åringarna i Sverige överviktiga samt 7 procent feta. Prevalensen av övervikt och fetma är högre bland funktionsnedsatta än bland de utan funktionsnedsättning.Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om kostvanor hos ungdomar på en särskola samt hur de praktiskt tillämpar dem. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer.Kunskaper om kost får intervjupersonerna framförallt från vuxna i sin närhet. Dessa är lärare, tränare, föräldrar eller expertråd.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med stomi. Personerna i denna studie hade urostomi, ileostomi och/eller colostomi. Sexton vetenskapliga artiklar granskades med kvalitativ innehållsanalys. I litteraturstudien framkom olika aspekter om människors upplevelse som resulterade i fyra kategorier: Att få en förändrad kroppsbild och relation till andra människor, att känna depression eller frihet, att begränsa sitt liv och leva med risk för läckage, att drabbas av komplikationer och tvingas till ändrade Matvanor. Resultatet visade att den förändrade kroppsbilden var en svår situation för många och kunde leda till en förändring i de intima relationerna.

Mat har alltid varit en livsnödvändighet men i takt med samhällets utveckling har möjligheterna att välja vad man äter och hur man införskaffar maten mångdubblats. Matkassen är ett relativt nytt fenomen som innebär att färdigpackade kassar med tillhörande recept levereras till hushållen. Den här undersökningens syfte var att undersöka vilka aspekter som påverkar konsumenter när de väljer att införskaffa sina matvaror via matkassesystemet samt undersöka hur Matkassen påverkar användaren på ett antal vardagliga plan. Studien utgick från en kvantitativ metod där en elektronisk enkät distribuerades, med hjälp av fyra olika matkasseföretag, ut till deras kunder. Totalt inkom 379 svar varav 340 var användbara.

Knowledge about womens experiences that after a myocardial infarction try to comply with dietary recommendation is relatively unknown today. Scientific studies have concentrated on men as a patient and the woman as a partner when it comes to myocardial infarction. There is a need for qualitative studies to investigate womens perceived and actual support after a myocardial infarction..

Främjandet av goda Matvanor hos barn och ungdomar är ett viktigt folkhälsomål i Sverige och de offentliga miljöer där ungdomar vistas utgör betydande arenor för detta arbete. Om man ska hjälpa ungdomar att äta nyttigare är det också av betydelse att hänsyn tas till ungdomars egna åsikter gällande vad som påverkar deras Matvanor.Syftet med detta arbete var att undersöka hur ungdomar som besöker en fritidsgård resonerar kring kafésortimentet och en eventuell förändring av detta. Målet var att med utgångspunkt från resultatet från fokusgruppsintervjuer ge förslag på förändringar i kaféet för att främja hälsosamma livsmedelsval. Totalt deltog 27 killar och tjejer mellan 13 och 23 år i undersökningen.Resultatet visar att valmöjlighet, utbud, marknadsföring, personal, miljö samt ekonomisk styrning är viktiga faktorer för att ungdomar ska göra hälsosamma livsmedelsval. I en förändring av kaféet är det därför viktigt att man har ett brett, billigt och mättande utbud innehållande både nyttiga och onyttiga livsmedel.

Syftet med utvecklingsarbete var att undersöka om elevers medvetenhet om frukostens betydelse för koncentrations- och prestationsförmågan förändrades genom fördjupade studier i ämnet. Utvecklingsarbete geomfördes i en årskurs åtta. Arbetet utfördes med hjälp av enkäter och fördjupade studier i ämnet. Resultatet visade att det delvis gick att förändra elevers frukostvanor..

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och karies ökar hos barn och ungdomar vilket delvis beror på ohälsosamma Matvanor. Dessa formas redan i skolåldern och en av fyra ungdomar säger att skolan har lärt dem vad de ska äta och dricka för att må bra. Trots detta säljer 34 % av skolorna i Sverige och hälften av skolorna i Västerbotten godis, läsk och andra sötsaker.Syfte: Syftet med studien var att hitta de faktorer som kan leda till en lyckad och hälsofrämjande skolcafeteria baserat på intervjuer av föreståndare för verksamheten.Metod: Fallstudier av fyra cafeteriaverksamheter på högstadieskolor i Västerbotten och två telefonintervjuer med skolcafeterior i Eskilstuna genomfördes. Samtliga bestod av intervjuer av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Alla skolor hade ett basutbud av smörgåsar, frukt och varma och kalla drycker.

Socialstyrelsen arbetar för att minska undernäring bland många äldre. Ett förslag till åtgärd är att anställa fler personer som är kompetenta på kostområdet som t.ex. kostekonomer.Syftet med arbetet var att undersöka vad de som är födda under åren 1910-1940 hade för kostvanor under barn och ungdomstiden samt nu som äldre. För att på detta sätt kunna jämföra, om deras kostvanor har förändrats över tid, och vad de har för tankar om nutidens mat. Denna information ger möjlighet till att förbättra kunskapen om äldres Matvanor samt bättre förstå deras önskemål när det gäller val av mat.

I det här arbetet har GastroNovums projekt Smakskolan som bygger på sapere-metoden utvärderats. Projektet sträckte sig över två terminer där två klasser på en skola i Hässleholms kommun deltog. Projektet startade när eleverna gick vårterminen i skolår ett och avslutades när de gick höstterminen i skolår två. Ordet sapere betyder att smaka och att kunna. Att hitta rätt ord för att beskriva hur något smakar, luktar eller känns är inte lätt, det är bland annat detta som sapere-metoden handlar om och vill lära ut.

Syftet med studien var att undersöka öppen förskola som arena för ett hälsofrämjande arbete. Fokus var på de möjligheter och begränsningar som personalen upplevde i sitt arbete utifrån det hälsoprogram som tillämpades av dem. Studien var ett uppdrag från Salutsatsningen vid Västerbottens läns landsting. Metoden var en kvalitativ ansats och fem intervjuer genomfördes med personal inom öppen förskola i Västerbottens län. Intervjuerna utgick från de kriterier som fungerade som riktlinjer för arbetet.