Forskning som rör varglav (Letharia vulpina L.) är relativt ringa både i Sverige och internationellt. Idag anses varglaven vara hotad och på tillbakagång. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka förekomsten av varglav i relation till nuvarande beståndsstruktur och skogshistorik i området kring Grundagssätern i nordvästra Dalarna. Undersökningsområdet är ca 135 ha stort och beläget ca 20 km norr om Idre tätort. Data samlades in med hjälp av transekter och provytor under juli 2007.Varglav hittades på både döda och levande träd på de tre trädslagen tall, gran och björk.

The effect of methyl jasmonate on resistance against the large pine weevil (Hylobius abietis) in Scots pine and Norway spruce seedlings. A field experiment was conducted in order to determine the dose-response effects of methyl jasmonate (MJ) on growth and defence to pine weevils in Scots pine (Pinus sylvestris) and Norway spruce (Picea abies) and to compare the effect of MJ between pine and spruce. In addition a complementary greenhouse experiment was conducted with the same aims as above and to determine the amount of resin ducts and their correlation to the feeding of pine weevils. The field experiment was conducted on a fresh clear cutting in Garpenberg, southern Dalarna in central Sweden. The experiment consisted of 30 blocks with three kinds of containerized seedlings: 2-year old spruce, small pine (before shoot elongation) and 1-year old pine (already shoot elongated). They were all exposed to 4 treatments 14 days prior to the experiment: control, 25 mM/L MJ, 50 mM/L MJ and 100 mM/L MJ. Data on weevil damage and seedling growth were collected after the first and the second growing season. The seedlings in the greenhouse experiment were of the same kind and were exposed to the same treatment as the ones in the field experiment.

Bakgrunden till denna studie är att företagen Moelven Skog och Valåsen sågverk önskar effektivisera råvaruanvändningen och därmed minska spillet av timmer genom att sänka stötmånen. En sänkning från tio till sju centimeters stötmån har redan implementerats på Valåsen sågverk men man vill nu undersöka om det går att sänka den ytterligare. Genom att genomföra en sådan förändring avser företaget vinna strategiska fördelar såsom volymbesparingar av virke och högre timmerutbyte i jämförelse med konkurrenterna. Syftet med studien är således att undersöka möjligheterna att minska längden på timret från Moelven Skog till Valåsen sågverk genom att sänka stötmånen. Förhoppningen är genom studien skapa en metod som sedan kan användas för att ta fram den ideala stocklängden till samtliga svenska sågverk inom koncernen. Kunskaper som klarlägger timmerhantering från skog till såg har använts tillsammans med kunskap om sprickuppkomst, mätning och kvalitetsbedömning av sågad vara, fördjupning i justerverkets mätutrustning samt teorier om processanalys.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

När hästen domesticerades för cirka femtusen år sedan förändrades dess tillvaro från att leva på stäppen till att stallas upp i begränsade utrymmen. Hästen är en gräsätare och spenderar i det fria uppemot 18 timmar per dygn åt att söka föda och när den stallades upp innebar det en begränsning av sitt naturliga födosöksbeteende. Uppstallade hästar ska ha en jämn yta att stå på. Denna ska vara försedd med ett lämpligt strömedel av god kvalité som ska hållas ren och torr samt ge en god liggkomfort. Hästen har tre olika typer av sömn; dåsighet, ortodox och paradox sömn (REM-sömn). Strömedlet kan vara en viktig faktor för att hästen ska vilja lägga sig ned och på så sätt möjliggöra sin REM-sömn.

Dagens dominerande föryngringsmetod i Sverige är plantering som utgör 75 procent, därefter kommer naturlig föryngring som utgör 18 procent. Anledningen till att plantering är den dominerande föryngringsmetoden är att ofta används förädlat material vid tillverkning av plantor vilket ökar tillväxten och överlevnaden samt minskar omloppstiden. Föryngringsperioden är kortare hos plantering jämfört med naturlig föryngring. Röjning är en beståndsvårdande utglesning som ska gynna stammar med bra egenskaper. Faktorer som kan påverkas med röjning är trädslagsblandning, tillväxt och kvalitet.

Idag pågår projekt med ambitioner att förbättra vattenhänsynen i skogsbruket för att uppfylla de svenska miljömålen och vattendirektivet 2000/60/EG. Sveriges skogsbrukshistoria har inneburit en allt mindre tillförsel av död ved till vattendrag. Dessa vedbitar fyller många olika funktioner i vatten då de exempelvis skapar habitat för många arter och medför ett mer varierat vattendrag. Denna studie är genomförd på Villingsbergs skjutfält, vilket förvaltas av Fortifikationsverket, och syftar till att ta reda på: 1) volym och antal (LWD, eng. large woody debris) grov död ved i vattendrag och kantzoner samt om volymen död ved varierar mellan olika strömordningar, 2) död ved fördelad på nedbrytningsklasser i vattendrag och kantzoner, 3) om den genomsnittliga dimensionen på död ved varierar mellan kantzoner och vattendrag, 4) beståndstyp i Fortifikationsverkets kantzoner jämfört med riksgenomsnittet, och 5) vilka styrkor, möjligheter, svagheter och risker verktygen blå målklassning och NPK+ har. Resultatet från studien visar på en 5-9 gånger högre volym LWD i vattendrag jämfört med i kantzoner och 10-18 gånger högre antal LWD i vattendrag än i kantzoner.

Informationen om vad poppel producerar i praktiska planteringar i södra Sverige är begränsad. De data som finns kommer ofta från SLU och Skogforsks försöksytor. Försöksytor är mer omsorgsfullt skötta jämfört med praktiska planteringar. Finns alltså en risk för överdriven optimism om trädslagets produktion. Det behövs därför undersökningar som visar vad poppeln producerar i praktiska planteringar. Motiven för att plantera poppel är flera, bland annat kort omloppstid, hög tillväxt och ökande priser på energived.

Skogen är en förnyelsebar naturresurs om den sköts på rätt sätt. Väsentligast för ett hållbart skogsbruk är att avverkningen är i balans med återväxten. Detta innebär att det endast finns en begränsad mängd virke för skogsindustrin att tillgå. För att den avverkade skogen skall hålla så hög kvalitet som möjligt är det viktigt att den växande skogen inte skadas. Den växande ungskogen påverkas inte bara av skogsskötselåtgärder i olika varianter, utan även av mer svårpåverkade faktorer som exempelvis klimatförändringar och miljö, svamp-, insekts- och viltangrepp.

Röjning är en skötselåtgärd som påverkar det framtida beståndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mål måste beaktas vid röjningstillfället. I praktiken blir många bestånd röjda mer än en gång. En orsak till upprepad röjning är att det kan uppstå behov av förnyad lövröjning när stubbskott har vuxit ifatt barrträden. Röjningens utförande kan också påverka nästa skötselåtgärd, dvs.

Många impedimenttyper anses ha varit förskonade från mänsklig påverkan under lång tid och borde därför uppvisa en lång skoglig kontinuitet. De skulle då innehålla så väl gamla, grova träd som död ved i form av lågor och stående träd, faktorer som är viktiga för ett bibehållande av artdiversiteten hos växter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes på uppdrag av AssiDomän Skog & Trä AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mångfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hällmarker och rasbranter inom ett geografiskt begränsat och landskapsplanerat område i Västerbottens län. Ett antal parametrar så som grundyta, trädslagsfördelning, krontäckningsgrad, mängd död ved och grova träd, samt kulturpåverkan registrerades.

Denna studie behandlar tillväxt och beståndsstruktur samt sambandet mellan dessa i skog skött med blädningsbruk. Blädningsbruk förutsätter fullskiktad skog med fallande diameterfördelning, under nordiska förhållanden vanligtvis dominerad av gran (Picea abies (L.) Karst). Strukturen i fullskiktad skog är resultatet av tillväxt, skörd/mortalitet och inväxning. Kunskap om det komplexa samspelet mellan dessa faktorer ger skogsskötaren möjlighet att planera och sköta fullskiktad skog för en hög och uthållig produktion. Undersökningar och litteratur inom aktuella områden tas upp i en litteraturstudie. Ämnen som behandlas är: definitioner och begrepp, diameterfördelningen i fullskiktad skog och hur denna kan beskrivas, blädning och andra avverkningsstrategier samt tillväxt- och produktionsundersökningar i Norden, Europa och USA.

Syftet med det här examensarbetet har varit att studera vad Lidingöborna tycker om volymblädningen som utfördes i Yttringeskogen på Lidingö under augusti 2007. Yttringeskogen är en av fem försöksytor anlagda för att studera hur olika typer av hyggesfritt skogsbruk påverkar sociala-, ekonomiska- och naturvärden. I det här arbetet utvärderas de sociala värdena med avseende på framförallt rekreation och friluftsliv. Arbetet är en del av utvärderingen av projektet Kontinuitetsskogar och Kontinuitetsskogsbruk som drivits av Skogsstyrelsen. Huvuddelen av studien består av en postenkät med åtta bilder.

Syftet med föreliggande arbete är att utreda några markbehandlingsmetoders för och nackdelar, samt när och var de bör användas. De markbehandlingsmetoder som behandlas är plöjning, högläggning, harvning, fläckmarkberedning, inversmarkberedning, ångbehandling, mikropreparering, nedmyllning av frön samt grönrisplantering. Även mineralisering som en följd av markberedning berörs, liksom markberedning för sådd och naturlig föryngring. Uppsatsen behandlar huvudsakligen markbehandling på boreal skogsmark. Resultaten sammanställs i praktiska rekommendationer. Arbetet har genomförts som en litteraturstudie med analytiska inslag.

Behovet av att skapa en hållbar stadsljudmiljö ökar i takt med att mängden oönskade ljud ökar och kunskapen om dess negativa konsekvenser uppmärksammas. I stadsmiljö är det främst ljudet av trafik som anses som oönskade, att dämpa dessa ljud har länge varit den enda åtgärd som använts i stor utsträckning. Under senare tid har andra metoder uppmärksammats, däribland maskering som med hjälp av ett liknande men positivt upplevt ljud minskar effekten av det oönskade ljudet. Typiska positiva ljud som kan uppfylla kraven för maskering av trafikljud är naturljud som vatten. Detta ljud är användbart pga.