Hästens liggbeteende
en jämförelse mellan halm och pelleterat sågspån
När hästen domesticerades för cirka femtusen år sedan förändrades dess tillvaro från att leva på stäppen till att stallas upp i begränsade utrymmen. Hästen är en gräsätare och spenderar i det fria uppemot 18 timmar per dygn åt att söka föda och när den stallades upp innebar det en begränsning av sitt naturliga födosöksbeteende.
Uppstallade hästar ska ha en jämn yta att stå på. Denna ska vara försedd med ett lämpligt strömedel av god kvalité som ska hållas ren och torr samt ge en god liggkomfort. Hästen har tre olika typer av sömn; dåsighet, ortodox och paradox sömn (REM-sömn). Strömedlet kan vara en viktig faktor för att hästen ska vilja lägga sig ned och på så sätt möjliggöra sin REM-sömn. Forskning visar att halm är det strömedel där hästen utför det liggbeteende där REM-sömnen inträffar.
Stallpellets® är ett nylanserat strömaterial som innehåller pelleterat sågspån av tall och gran som pressats samman för att ge optimal uppsugningsförmåga. Det finns ingen forskning gjord på Stallpellets® vad gäller hästens liggbeteende eller födosök. Tidigare studier visar att halm är det strömaterial hästar ligger ner mest på. Studier har också påvisat att hästar spenderade mest tid åt att födosöka på halm.
Det primära syftet med studien var att undersöka huruvida hästen skulle utföra sitt liggbeteende i samma utsträckning på pelleterat sågspån som på halm. Det sekundära syftet var att utvärdera strömaterialets möjligheter att erbjuda sysselsättning. Frågeställningarna var: Hur kommer hästens liggbeteende påverkas på pelleterat sågspån jämfört med halm? och Finns det några skillnader gällande den tid hästen ägnar åt de olika beteendena på pelleterat sågspån jämfört med halm? Hypotesen var: Hästen ligger ner mer, på bröst och sida, på halm jämfört med pelleterat sågspån.
Försöket var designat som en cross-over studie och gruppen som ingick i studien bestod av åtta hästar (Svenska varmblod) i åldrarna 8 ? 14 år. Hästarna filmades från 18:00 - 06:00 och filmmaterialet bearbetades i efterhand. De beteenden som noterades var; aktivt stående, passivt stående, födosök, ligger på bröstet och ligger på sidan. Resultatet bearbetades statistiskt i statistikprogrammet SigmaStat där en envägs-variansanalys (One-way RM ANOVA) användes för beteenden avseende strömaterial. Signifikansnivån sattes till p