Syftet med vårt arbete är att utveckla en metod där barnen ges möjlighet att lära sig grundläggande matematiska begrepp på ett lustfyllt sätt i utemiljö. Fokus läggs på begreppen storlek och antal. Vi har genomfört detta arbete på våra respektive arbetsplatser med våra barngrupper på en förskola och en särskola i nordvästra Skåne. Vårt arbete är ett försök att utveckla en lustfylld arbetsmetod för matematikinlärning utomhus. Vi har använt oss av olika övningar och lekar för att träna matematiska begrepp tillsammans med våra respektive barngrupper i utemiljö.

Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare. Kunskaper i matematik behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer. Elevers inställning och motivation till ämnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i matematiken sker. Därför har jag valt att göra en undersökning om elevers attityder till matematikundervisning. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer som genomfördes i två olika skolor i Norrbotten med två olika elevgrupper bestående av yngre och äldre elever samt två pedagoger.

This assignment is a venture into the use of the concept alchemy in the texts on analytical psychology written by Carl G. Jung. Originally the idea was to compare the blending of colours in art painting with the Jungian understanding of alchemy. In order to understand the many and it seems differentiated correlations to alchemy in the texts on analytical psychology written by C.G. Jung, I have found it necessary to investigate the history of alchemy in modern Europe and the Egyptian figure of Hermes Trismegistos.

In this study I compare the donor portraits on wallpaintings in Scanian churches from the 12th and the 15th century and relate them to medieval society.I find that women were equally capable of owning and donating land during the entire period. The image of the ideal woman changed during the 14th century from a married woman to the unreachable mistress of the chivalrous culture and the holy virgin. Women had a natural place beside their husbands in 12th century donor portraits, while single male donors are more frequent in the 15th century. While 12th century donors were supposed to show their position in society by offering plentiful donations directly to God, donors in the 14th century instead strived to present themselves as humble and pious. The individualisation of late medieval society meant that people had to depend on themselves to achieve salvation..

This master thesis deals with questions concerning facts and fiction in the world of Beatrix Potter's rabbits. The purpose is first and foremost to find the connections between the pet rabbits, that she used as art models, and the rabbits that came to life through her "tales".The method has been to gather facts through biographic reading, and to analyse Beatrix Potter's rabbit tales, using tools developed by Swedish picture book experts. The rabbit characters are thoroughly examined and so are the settings where the tales take place. Matters concerning Beatrix Potter's painting technique and illustration style as well as her literary and pictorial inspirations are dealt with.Conclusions are, that the fictive rabbit characters have indeed a lot to do with the fact that Beatrix Potter was interested in natural history and studied animal behaviour and anatomy in detail. For a long time rabbits, both wild and domesticated, were her favourite study objects which provided conditions for her rabbit fantasies.

Syftet med vår undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville också bilda oss en uppfattning om eleverna förstår meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan användas i sina framtida yrkesval? För att få svar på våra frågor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i våra projekt, där vi aktivt arbetar med att förbättra integreringsarbetet mellan kärnämnen och karaktärsämnen. Resultatet visar på att eleverna upplever ämnesintegreringen positiv, speciellt när teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken på ett naturligt sätt, lite svårare har de att se meningen med engelskan.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att se hur eleverna upplever helheten i sin gymnasieutbildning. Vi ville också bilda oss en uppfattning om eleverna förstår meningen med kunskapen i samtliga kurser och om de kan se hur kunskapen kan användas i sina framtida yrkesval? För att få svar på våra frågor har vi gjort kvalitativa intervjuer med 6 elever som deltar i våra projekt, där vi aktivt arbetar med att förbättra integreringsarbetet mellan kärnämnen och karaktärsämnen. Resultatet visar på att eleverna upplever ämnesintegreringen positiv, speciellt när teori blandas med praktik. Svenska och matte kan alla elever koppla till sina framtida yrken på ett naturligt sätt, lite svårare har de att se meningen med engelskan.

Sammanfattning Avsikten med vår undersökning var att ta reda på vilka möjligheter elever med annat modersmål än svenska har att tillgodogöra sig undervisningen i matematik. Genom intervjuer med lärarutbildare, pedagoger och elever har vi fått ta del av deras erfarenhet och tankar om vilken betydelse språket har för elevernas förståelse av matematikundervisningen. Vi har kopplat resultaten av intervjuerna och observationen till några av de teorier som vi tagit del av i lärarutbildningen. Undersökningen visar att pedagogerna är medvetna om att det bör löpa en röd tråd genom elevernas språkutveckling som börjar med en väl grundad bas och följs av en språklig utbyggnad. I vår undersökning kom vi fram till att språket i matematiken skiljer sig från språket i övriga skolämnen. Detta innebär att elever med annat modersmål än svenska måste ha möjlighet att stärka sina språkkunskaper och att en god språklig bas i modersmålet är av avgörande betydelse. I massmedia har det förts en debatt om att elever med annat modersmål än svenska har svårt att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och skolplaner för matematikämnet och frågan är om det beror på bristande språkkunskaper eller matematiksvårigheter? Sökord: Modersmål, matematik, språkutveckling, språkkunskaper..

Syftet med detta arbete är att ta reda på lärares syn på att undervisa utan en lärobok i årskurs 1-3. Vårt arbete är en kvalitativ studie och vi har intervjuat åtta lärare som har erfarenhet av att undervisa utan lärobok och vi har undersökt vilka anledningar som de ser till att välja bort läroboken från undervisningen. Arbetets fokus ligger på planeringen innan själva genomförandet av matematikundervisningen, valet av material och vilka andra saker som kan tänkas påverka organiseringen av undervisningen. Därför har vi valt att utforma intervjufrågorna efter två huvudområden, först en mer allmän syn på området och sedan fördjupade vi oss i planeringen och organiseringen av undervisningen. Resultatet av vår undersökning är att läraren måste våga variera undervisningen och ge eleverna möjlighet att testa på flera olika arbetssätt.

Arbetes utgångspunkt har varit att få mer kunskap om vad som gynnar respektive missgynnar elevers lärande i matematik. Syftet har varit att i ett samtal ta del av SUM-elevers, elever i särskilda utbildningsbehov i matematik, tankar om deras matematikundervisning. För att samla in empirisk data har sex intervjuer med elever från årskurs nio genomförts, men även en kortare klassrumsobservation har gjorts före intervjuerna. Teorin bygger på socialkonstruktivism, ett sociokulturellt perspektiv och matematisk forskning.Resultatet pekar bland annat på att eleverna behöver mer tid till att repetera och fördjupa kunskaperna, att undervisningen bör varieras, att läraren är mycket viktig samt kamratstödets vikt för elevernas lärande. Det framkommer också att självkänslan stärks av att eleverna har förkunskaper om det kunskapsområde som klassen ska arbeta med och hur lärarens positiva förväntningar på elevens matematikinlärning underlättar.

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om en varierad undervisning i matematik kan påverka eleverna till att få en positivare syn och ökad motivation till ämnet. Undersökningen genomfördes i en år 4 med 18 elever. Vi gjorde ett utvecklingsarbete som omfattade sju lektionstillfällen, som genomfördes i en lektionsserie, med varierat innehåll och upplägg. En enkät lämnades ut som en förundersökning och en annan lämnades ut efter avslutad undervisningsserie. Deltagande observationer skedde kontinuerligt under den verksamhetsförlagda utbildningen.

The aim of this thesis is to examine how mirrors were hung and used in decorating a room during the gustavian period (1770-1810) and the functionalistic period (1930-1939) in Sweden. I have compared the two styles and the way of decorating with mirrors. Based on the comparison I deduced the differences and similarities. The material which the thesis is based on are three drawings and one painting depicting four gustavian rooms containing mirrors. To illustrate the functionalistic period I used four photos from the catalogue from the Stockholm exhibition in 1930.

BAKGRUND:Vi vill med denna studie undersöka hur lärare i förskolan arbetar med matematik. Intresset för detta ämne har uppkommit under vår utbildning och genom egna erfarenheter då vi själva arbetar i förskolan. Vi har fått upp ögonen på hur mycket matematik det finns runt omkring oss i vardagen och att matematik inte bara är olika räknesätt som addition och subtraktion som när vi gick i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera hur lärare beskriver och resonerar om arbetet med matematik i förskolan tillsammans med barn i åldern 1 ? 5 år.METOD:Vi har som metod valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vårt urval består av åtta lärare, på fyra olika förskolor i tre olika kommuner i Västra Götalands län.RESULTAT:Vi har i vår undersökning kommit fram till att alla lärare arbetar mycket medvetet med matematik.

Denna vetenskapliga uppsats har för avsikt att belysa matematikarbetet i de tidiga skolåren och knyter an till både kvalitetsarbetet och den pågående utvecklingsprocessen. Syftet med detta arbete är tudelat, dels att få och skapa förståelse för hur pedagoger skapar lärmiljöer där en positiv känsla och intresse för matematik fokuseras, dels att gestalta vilka strategier pedagoger har för att eleverna ska överbrygga matematiksvårigheter. Jag har utgått från en hermeneutisk ansats där sociokulturell teoribildning fick utgöra förståelsebakgrund till mina tolkningar av empirin. Trygghet och motivation framkom som de karaktäristiska villkoren för att skapa en positiv känsla och intresse för matematik. Lärarna arbetade utifrån tydlighet, lustfylldhet och aktivt deltagande med hjälp av olika material.

THE PAINTING CHILD. A DISCOURSE ANALYSIS OF AESTHETIC PROCESSES OF LEARNING IN RELATION TO DEWEY´S ART AS EXPERIENCE.The aim of this study is to present a discourse analysis made on five-year-old children during art activities in a preschool in Sweden. The questions asked are: how does interaction take place between the children, or the child and the teacher, during art activities? And what does this tell us about the relationship to art in preschool? In Art as Experience John Dewey claims that art is separated from other experiences of life, but that it ought to be close to ordinary life-experiences. Today visual culture is important in society but not in school.