Sammanfattning Avsikten med vår undersökning var att ta reda på vilka möjligheter elever med annat modersmål än svenska har att tillgodogöra sig undervisningen i matematik. Genom intervjuer med lärarutbildare, pedagoger och elever har vi fått ta del av deras erfarenhet och tankar om vilken betydelse språket har för elevernas förståelse av matematikundervisningen. Vi har kopplat resultaten av intervjuerna och observationen till några av de teorier som vi tagit del av i lärarutbildningen. Undersökningen visar att pedagogerna är medvetna om att det bör löpa en röd tråd genom elevernas språkutveckling som börjar med en väl grundad bas och följs av en språklig utbyggnad. I vår undersökning kom vi fram till att språket i matematiken skiljer sig från språket i övriga skolämnen. Detta innebär att elever med annat modersmål än svenska måste ha möjlighet att stärka sina språkkunskaper och att en god språklig bas i modersmålet är av avgörande betydelse. I massmedia har det förts en debatt om att elever med annat modersmål än svenska har svårt att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och skolplaner för matematikämnet och frågan är om det beror på bristande språkkunskaper eller matematiksvårigheter? Sökord: Modersmål, matematik, språkutveckling, språkkunskaper..

The aim of this study was to investigate preschool teacher?s perceptions about the curriculum goal concerning simple chemical processes. The result was based on narratives received by a qualitative study and semi-structured interviews of six preschool teachers. The results of the study showed that preschool teachers perceive that they actually are working in a relatively small scale with simple chemical processes and they do not really know what simple chemical processes are, and do not feel very familiar with the subject. Water, dough, mud, paint and baking were the most common activities that were used when working towards the curricular goal. However, it was never explained to the children that it was simple chemical processes they were working with during the activities, neither was it discussed among colleagues because of the uncertainty about the concept.

Syftet med detta arbete är att ta reda på lärares syn på att undervisa utan en lärobok i årskurs 1-3. Vårt arbete är en kvalitativ studie och vi har intervjuat åtta lärare som har erfarenhet av att undervisa utan lärobok och vi har undersökt vilka anledningar som de ser till att välja bort läroboken från undervisningen. Arbetets fokus ligger på planeringen innan själva genomförandet av matematikundervisningen, valet av material och vilka andra saker som kan tänkas påverka organiseringen av undervisningen. Därför har vi valt att utforma intervjufrågorna efter två huvudområden, först en mer allmän syn på området och sedan fördjupade vi oss i planeringen och organiseringen av undervisningen. Resultatet av vår undersökning är att läraren måste våga variera undervisningen och ge eleverna möjlighet att testa på flera olika arbetssätt.

Arbetes utgångspunkt har varit att få mer kunskap om vad som gynnar respektive missgynnar elevers lärande i matematik. Syftet har varit att i ett samtal ta del av SUM-elevers, elever i särskilda utbildningsbehov i matematik, tankar om deras matematikundervisning. För att samla in empirisk data har sex intervjuer med elever från årskurs nio genomförts, men även en kortare klassrumsobservation har gjorts före intervjuerna. Teorin bygger på socialkonstruktivism, ett sociokulturellt perspektiv och matematisk forskning.Resultatet pekar bland annat på att eleverna behöver mer tid till att repetera och fördjupa kunskaperna, att undervisningen bör varieras, att läraren är mycket viktig samt kamratstödets vikt för elevernas lärande. Det framkommer också att självkänslan stärks av att eleverna har förkunskaper om det kunskapsområde som klassen ska arbeta med och hur lärarens positiva förväntningar på elevens matematikinlärning underlättar.

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om en varierad undervisning i matematik kan påverka eleverna till att få en positivare syn och ökad motivation till ämnet. Undersökningen genomfördes i en år 4 med 18 elever. Vi gjorde ett utvecklingsarbete som omfattade sju lektionstillfällen, som genomfördes i en lektionsserie, med varierat innehåll och upplägg. En enkät lämnades ut som en förundersökning och en annan lämnades ut efter avslutad undervisningsserie. Deltagande observationer skedde kontinuerligt under den verksamhetsförlagda utbildningen.

For almost a century the debate about women as ordained servants in the Church of Sweden has raged on and on. The decision to open up the priesthood for both genders in 1958 was a milestone in the women?s liberation movement as well as it marks an important time in the church history. The debate has mainly been about how to interpret scripture, who has the right to do so, and so on. Feminist theology has become one way in recent decades to paint a wider and more nuanced picture of history and how to interpret the texts often used to repress women.This essay surveys some of the steps towards that decision, as well as it paints a rough picture of what leadership among women in the church could involve before ordination became an option.

The aim of this paper is to highlight issues and potential problems regarding conservation inan exhibition situation. The thesis presents a case study from the Röhsska museum, inGothenburg, where an interior of painted tapestries was currently being conserved andrestored. The study includes general history about the painted tapestries, conservation historyand information about the current treatments.The painted tapestries originates from a former manor [sv: säteri] in Gothenburg calledHökälla and were donated to the Röhsska museum in 1916. The tapestries were a part of themuseum?s permanent exhibition until 1996, when it was dismounted and put in storage.

BAKGRUND:Vi vill med denna studie undersöka hur lärare i förskolan arbetar med matematik. Intresset för detta ämne har uppkommit under vår utbildning och genom egna erfarenheter då vi själva arbetar i förskolan. Vi har fått upp ögonen på hur mycket matematik det finns runt omkring oss i vardagen och att matematik inte bara är olika räknesätt som addition och subtraktion som när vi gick i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera hur lärare beskriver och resonerar om arbetet med matematik i förskolan tillsammans med barn i åldern 1 ? 5 år.METOD:Vi har som metod valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vårt urval består av åtta lärare, på fyra olika förskolor i tre olika kommuner i Västra Götalands län.RESULTAT:Vi har i vår undersökning kommit fram till att alla lärare arbetar mycket medvetet med matematik.

AbstractPurpose/Aim: The aim of this essay is to paint a picture of science news reporting in the Swedish Public Service science programme, vetenskaps-radion. Key issues to be adressed are: What areas in science are prioritised? How much of the total broadcast time are devoted to each area? Are there any differences in reporting between weeks? How well does the swedish science radio match common interets? Are the news in the form of short ?soundbites? or are they more lengthy in-depth?Material/Method: Quantitative analysis of radio programmes. The variables used are based on the different major areas in natural sciences.Main results: This study shows that most broadcast time is devoted to news regarding biology and medicine and that the news rather are in the form of short snippets of news than more lengty in-depth stories. This is put in light of how journalistes tend to present news and that the subjects involved has to relate to peoples everyday lives.

Denna vetenskapliga uppsats har för avsikt att belysa matematikarbetet i de tidiga skolåren och knyter an till både kvalitetsarbetet och den pågående utvecklingsprocessen. Syftet med detta arbete är tudelat, dels att få och skapa förståelse för hur pedagoger skapar lärmiljöer där en positiv känsla och intresse för matematik fokuseras, dels att gestalta vilka strategier pedagoger har för att eleverna ska överbrygga matematiksvårigheter. Jag har utgått från en hermeneutisk ansats där sociokulturell teoribildning fick utgöra förståelsebakgrund till mina tolkningar av empirin. Trygghet och motivation framkom som de karaktäristiska villkoren för att skapa en positiv känsla och intresse för matematik. Lärarna arbetade utifrån tydlighet, lustfylldhet och aktivt deltagande med hjälp av olika material.

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lärare i låg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptäcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt på vilket sätt lärarna tar hänsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkätundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begåvningsbegrepp och utmärkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödåtgärder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lärarna om dessa elever, men att det inte finns tillräckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillräcklig stimulans.

Redan tidigt då jag besökte North Kingdom kom det upp förslag på studier som skulle kunna vara av intresse. Flera förslag fick man stryka direkt då de var mer programmeringsinriktade. Men det som fastna var förslaget att göra en teaser trailer. Tillsammans med Tomas Hillergren tog vi på oss den uppgiften, att skapa en teaser trailer till en fiktiv film eller ett spel. Då vi hade fria händer (det var inte kommersiellt) valde vi ett science fiction tema, inspirerat av The King In Yellow, en samling noveller av Robert W.

The relationship between the government and organised interest in Sweden has changed. Formally considered as a good example of a corporatist state the country during the last 15 years or so experienced a more pluralistic system. This thesis is a qualitative study which discusses how interest groups seek to influence decision makers and policy thru lobbying and public opinion. It also examines how interest groups work with advertising and public relations in a changed climate of mass media. The main method of gathering material has been done thru interviews of representatives of different interest groups.The results of the study paint a picture where the interviewed organizations experience a vast competition in communication and information.

 Syftet med detta arbete har varit att undersöka om lärare i grundskolans tidigare år arbetar med utomhusmatematik som en undervisningsform i matematikundervisningen. Utomhusmatematik är ett begrepp som syftar på den matematikundervisning som bedrivs utanför skolans lokaler, där kroppen och föremålen i miljön blir läromedel. Undersökningen genomfördes på fyra skolor med hjälp av enkäter till 20 lärare i grundskolans tidigare år, årskurs 1-3, i Kalmar och Nybro i Sverige.Resultatet visar att flertalet [75 %] av de tillfrågade lärarna bedriver undervisning i utomhusmatematik och att de dessutom deltagit i någon form av utbildning i utomhusmatematik. De tillfrågade lärarna ser fler möjligheter än begränsningar med denna undervisningsform. Den största positiva faktorn som anges är att utomhusmatematiken bidrar till att eleverna får möjlighet att lära på många olika sätt, till exempel genom rörelse.

Detta examensarbete är en studie av huruvida en grundläggande laborativ fysikkurs för gymnasieelever kan vara en bra idé för att göra matematiken mindre abstrakt och mer intressant. Metoden för datainsamling baserades på kvalitativa intervjuer, litteraturstudier samt en observation av ett laborativt moment. De som intervjuades var gymnasieelever, elever från vuxenutbildningen, aktiva pedagoger och en gymnasierektor. Litteraturstudien behandlade tidigare och pågående forskning och de aktuella styrdokumenten. Resultaten från intervjuerna, observationen och litteraturstudierna sammanställdes och de visade på att praktiska moment kan stärka viljan att lära och förståelsen för teorin bakom.