Examensarbetet handlar om maten i en specifik förskola som arbetar med Livsstil och hälsa under läsåret 2004/2005. Vi har genom intervjuer och enkäter undersökt vad kokerska och förskollärare/barnskötare anser om måltiderna i förskolan och om förskollärarna/barnskötarna känner att de kan påverka dessa. Resultatet blev att frukosten var den måltid personalen var mest nöjda med, lunchen ville de tillaga själva på förskolan och mellanmålet var lite enformigt. En majoritet av förskollärarna/barnskötarna kände att de kunde vara med och påverka måltidernas innehåll genom diskussioner med kokerskan. En intervju har även genomförts med kostkonsulenten i den kommun som förskolan tillhör, för att ta reda på vad hon utgår ifrån när Matsedeln för förskolan utarbetas.

Inledning: Maten är inte bara något som ska ge oss näring. Utan också en mötesplats där man kan uppleva glädje och njutning. För barn är bra mat avgörande för dess hälsa, välbefinnande och utveckling. Om barn ska orka leka och lära är det viktigt att de får bra mat redan från början i förskolan.Syfte: Författarna vill se om det som står på Matsedeln stämmer överens med det som senare hamnar på tallriken samt se om det finns någon skillnad på förskolor som har mottagnings ? respektive tillagningskök utifrån de sju gastronomiska variablerna.Metod/material: Datainsamlingen genomfördes i form av deltagande observationer med låg grad av struktur.

Genom objektiv kvalité föreligger ätkvalité som sedan kan indelas i olika sensoriska egenskaper. Med hjälp av människans fem sinnen; lukt, smak, syn, känsel och hörsel, uppfattar vi den sensoriska kvalitén på maten genom dels olika livsmedel och dels genom den färdiga måltiden. Vid planering av måltider, speciellt för äldre, är det viktigt att tänka på livsmedelsvalen. Det gäller att kunna anpassa måltider efter de äldres smaker och behov. I takt med stigande ålder förändras våra smak- och luktsinnen.

Bakgrund: Undernäring är vanligt förekommande inom den svenska vården. Att upprätthålla en god nutritionsstatus och att få i sig tillräckligt med protein är av stor betydelse för en patients tillfrisknande. Vid sjukdom är det vanligt att aptiten minskar och att den sjuke drabbas av illamående, trötthet och smärta och därför inte vill eller orkar äta tillräckligt stora portioner med mat. Ett sätt att hjälpa svårt sjuka patienter att få i sig tillräckligt med energi är att servera en så kallad E-kost: protein- och energirik kost. E-kosten består av mer energität mat och därav mindre portioner samt en hög andel protein.Syfte: Syftet med uppsatsen var att utveckla menyn för E-kost till en flerrättersmeny på ett utvalt lasarett samt att utvärdera densamma med hjälp av enkätundersökningar.Metod: En meny togs fram där lunch och middag bestod av fyra små rätter.

I Sverige är intresset stort för att arbeta mot en bättre miljö. Allt fler inser att vi inte kan leva som vi gör nu. Vi är 9 miljoner invånare som tillsammans förbrukar 17 000 ton livsmedel dagligen. Vi måste anpassa oss till de naturliga kretsloppen, för att inte äventyra nästa generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vid FN-konferensen 1992 i Rio de Janeiro kom världens länder överens om gemensamma strategier för att lösa några av de svåraste problem som världen står inför som till exempel miljöförstöring, överutnyttjande av jordens naturresurser, fattigdom och hälsoproblem (United Nation, 2002).

Bakgrund: Den 1 juli 2011 ska en ny lag med krav på att skolmåltider som serveras i grundskolan ska vara näringsriktiga börja tillämpas. I och med den nya lagen är det viktigare än någonsin att det finns möjlighet för skolor och kommuner att objektivt bedöma kvaliteten på skolmaten. Karolinska Institutet har utvecklat det webbaserade verktyget SkolmatSverige, för kvalitetssäkring av skolmåltider. Målet är att verktyget, som består av enkäter, ska användas som stöd för att leverera bra skolmåltider utifrån näring, miljö, pedagogik och service samt för att möjliggöra uppföljning och forskning kring skolmåltider. Sverige och Finland är de enda länderna i världen med en lagstiftning om näringsriktiga och kostnadsfria skolmåltider för samtliga elever inom grundskolan, men i dagsläget finns det inget system för kvalitetssäkring av skolmåltider.Syfte: Att validera verktyget SkolmatSveriges kapacitet att mäta utbud och livsmedelsval i samband med skolluncher.Metod: Valideringsstudie där 15 av Stockholms Stads 141 grundskolor deltog.

Bakgrund: Livsmedelsverket har tidigare inte rekommenderat vegankost till barn trots undersökningar som visar att en kost innehållande mycket vegetabilier minskar risken för flera välfärdssjukdomar, och att animaliskt fett ofta är en bidragande orsak till dessa sjukdomar. Med en vegansk kost finns risker för bristfälliga intag av fullvärdigt protein, Vitamin B12, D, kalcium, järn och alfa- linolensyra, men det finns också studier som visar att veganbarn får i sig tillräckligt av alla näringsämnen, samt att de flesta föräldrar är medvetna om att maten bör berikas med speciellt vitamin B12. Syfte: Studiens syfte var att jämföra två veckomatsedlar, en vegansk och en blandkost med avseende på näringsinnehåll, kostnad samt innehåll av frukt och grönsaker. Ett annat syfte var att låta förskolebarn provsmaka veganska mellanmål. Metod: En veckas blandkostMatsedel från en förskola i Umeå närings- och kostnadsberäknades och jämfördes med en komponerad vegansk Matsedel och med Nordiska näringsrekommendationer, NNR.