Transportbranschen kan beskrivas som samhÀllets blodomlopp och vi Àr alla beroende av dess tjÀnster i vÄrt dagliga liv. Men denna bransch stÄr inför stora utmaningar. Konkurrensen har drivits sÄ lÄngt att vissa aktörer bryter mot lagar och utnyttjar lÄgavlönad personal. Vilka Àr konsekvenserna av denna situation? Och vad kan man göra för att vÀnda pÄ denna trend? Sebastian BrÀnnvall har utforskat hur man kan förpacka information sÄ att denna sticker ut och vÀcker intresse hos en bredare massa.

Studien bygger pÄ antagandet att det Àr bra för eleven att berÀtta mycket. Mycket berÀttande leder till att eleverna fÄr ett större ordförrÄd, ett tydligt tal, stark sjÀlvkÀnsla, glÀdje till sprÄket och förmÄgan att strukturera ett material i huvudet. BerÀttarförmÄgan Àr i stÀndig tillvÀxt och flytet i talet vÀxer med antalet gÄnger eleven berÀttar. Mycket berÀttande leder till att eleverna hela tiden utvecklar sitt sprÄk och berÀttande. Syftet med arbetet Àr att undersöka olika former av berÀttande och jÀmföra vilken sorts berÀttande som visar mest berÀttande och mest flyt i tal.

Syftet med detta arbete har varit att bekrÀfta att film Àr anvÀndbart och bör dessutom enligt styrdokument anvÀndas i undervisningen. Vi ville veta hur lÀrare gÄr till vÀga för att införskaffa rörlig bild till sin undervisning. Syftet har vidare varit att ta reda pÄ vilka hinder lÀrare, skolledare och sakkunniga upplever för rörlig bild i undervisningen. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning om varför film Àr anvÀndbart, införskaffandet av rörlig bild, vilka hinder som föreligger, samt om framtidssatsningar för rörlig bild och andra medier. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar bland lÀrare pÄ gymnasieskolor i Malmö vill vi se hur lÀrare anvÀnder sig av rörlig bild idag, och vilka hinder de upplever.

Uppsatsen redogör för de teorier och diskussioner som bygger pÄ att dagens Tv och data spel kan ha en berÀttande struktur som i filmer. Syftet Àr att genom undersökningen av strukturen i spel och film, samt karaktÀrernas funktioner för berÀttelsens drivkraft visa att dagens spel kan vara berÀttande och dÀrför möjlig att analysera med narratologiska verktyg.FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr vilken funktion fÄr karaktÀrerna för berÀttelsens drivkraft i spelet i jÀmförelse med filmen? Hur Àr berÀttelsen strukturerad i spelet i jÀmförelse med filmen? Den ena av de olika teorierna som jag kommer att anvÀnda mig av Àr narrationsanalytikern Christophen Vogler?s teori om berÀttelsens uppbyggnad. För att kunna analysera karaktÀrernas funktioner anvÀnder jag mig av Lee Sheldons tankar om karaktÀrer i dataspel..

NÀr man gÄr pÄ bio eller sitter hemma i soffan och ser pÄ film tÀnker man sÀllan pÄ filmens egentliga innehÄll och symbolik. Man ser pÄ filmen för att slappna av eller för att tÀnka pÄ nÄgot annat. Syftet med denna uppsats Àr att framförallt analysera de kvinnliga karaktÀrerna i Lord of the Rings ur ett genusperspektiv och att höja medvetandet om dessa karaktÀrers roll i filmerna. Framför allt kommer fokus att ligga pÄ de tre kvinnliga gestalterna som skildras. Jag har Àven valt att kortfattat behandla karaktÀren Rosa Kattum, som kontrast till de andra kvinnorna dÄ hon skiljer sig frÄn dem pÄ ett för uppsatsens syfte intressant sÀtt..

AbstractUppsatsen handlar om tv-spelen Hitman: Blood Money (2006) och Hitman: Absolution (2012) samt dess adaptionsförhÄllanden till filmtolkningen Hitman (2007). Spelen Àr utvecklade av det danska spelföretaget IO Interactive och filmen Àr regisserad av den franska regissören Xavier Gens. Analysen Àr baserad pÄ Ätta teoretiska texter varav en text handlar om tv-spel och dess förhÄllande till film, fyra texter om adaption (varav tvÄ nÀrmare gÄr in pÄ auteurteorier), en text om vÄld, en text om skrÀck och slutligen en text om genreteori. Uppsatsen tar upp problematiken i adaptionsprocessen med fokus pÄ överföring frÄn spel till film och sedan vice versa.Den tar ocksÄ upp tre fördjupningsÀmnen som Àr anpassade till spelen och filmen samt ett mindre fördjupningsÀmne om vem som har rÀtt till att kalla sig auteur. Dessa tre primÀra fördjupningsÀmnen Àr skrÀck, vÄld och genre.

This thesis deals with the design of a combinated rescue-, personal-, and firefighting elevator for a nuclear waste storage facility to be constructed by the client SKB, Svensk KÀrnbrÀnslehantering AB. SKB:s mission is to dispose of all nuclear waste from all swedish nuclear power plants. The storage facility will be built in the rock 450 m under the surface and will consist of several kilometers of tunnel where capsules containing the nuclear waste will be placed. It will also hold a central area which contains spaces necessary for the operation and construction of the facility, such as elevator hall, storage hall etc. The facility will have two ways of access: a vehicle ramp and an elevator shaft.

AbstractFilm Àr nÄgot som anvÀnts i skolan under en lÄng tid. Film Àr dock nÄgot som anvÀnds relativtokritiskt. Den kÀlla som lÀrare normalt anvÀnder för att visa film Àr AV-Media. I dennaundersökning har fyra av AV-Media Kronobergs filmer om hinduismen undersökts: VÀrldensreligioner: Hinduismen och tre delar ur serien Kort om Indien.Teorin bygger i huvudsak pÄ tre böcker, Umberto Ecos Den frÄnvarande Strukturen, Bill NicholsRepresenting Reality, Mattew Bernstein och Gaylyn Studlars Visions of the East, Orientalism inFilm. Samt Edward Saids Orientalism.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig sprÄkfÀrdighet, lÀsaren fÄr en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gÀller den muntliga sprÄkfÀrdigheten. I dagens samhÀlle stÀlls det högre krav pÄ att kommunicera, dÀrför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser pÄ den muntliga sprÄkfÀrdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utstrÀckning talet ingÄr vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, Är 4-9, pÄ tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det Àr viktigt att arbeta med den muntliga sprÄkfÀrdigheten, men faktorer som nÀmns som svÄrigheter Àr gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mÄl i kursplanen i svenska gÀllande talet..

Vi undrade hur arbetsprocessen för att översÀtta ett företags identitet till en grafisk identitet sÄg ut och vad som krÀvdes för att den skulle kommunicera det företaget ville. För att kunna göra detta gjorde vi en teoretisk del och en praktisk del. Den teoretiska delen baserades pÄ litteraturstudier samt intervjuer. Denna information blev grunden till den praktiska del som bestod av en kommunikativ plattform och en grafisk manual till företaget. Genom att arbeta oss genom hela processen kom vi fram till att det viktigaste för att skapa en bra visuell identitet var att skaffa sig kunskap om företaget, vad dom ville förmedla och hur konkurrenssituationen sÄg ut.

Brownout-fenomenet ligger till grund för ungefÀr 75 procent av alla flygolyckor inom NATO. Olyckorna sker under start och landningssekvenser i torra klimat dÄ sand virvlar upp och försÀmrar pilotens sikt utifrÄn helikoptern. Under brownout förlorar piloten visuella referenser utanför helikoptern vilket gör att denne omedvetet kan tappa kontrollen över helikoptern och sÄledes kan hamna i plötsligt drift. DÀrför har NATO i samarbete med bland annat Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) försökt finna en lösning pÄ problemen som uppstÄr vid brownout. Syftet med föreliggande studie Àr frÀmst att undersöka om deltagares anvÀndning av taktila driftdisplayer leder till mindre drift Àn vid anvÀndning av en visuell driftdisplay samt undersöka med vilken av de taktila displayerna som leder till minst drift.

Arbetets syfte var att ta reda pÄ hur spelare tenderar att reagera pÄ onaturlig, eller ologisk spelarkitektur och hinder och om detta kan bryta en spelares immersion. För att ge en bakgrund till undersökningen tas begrepp sÄ som immersion, level design, tematik och spelartyper upp.Undersökningen har genomförts i samarbete med Paradox South dÀr tvÄ stycken nivÄer till spelet The Showdown Effect skapades. För bÄda dessa nivÄer skapades en version utan visuell representation och en med visuell representation.För undersökningen anvÀndes en kvalitativ metod med observation och enkÀt. Resultatet visade att spelare tenderar att inte reagera pÄ onaturlig spelarkitektur. Detta beror pÄ att deras tidigare erfarenhet av spel gjorde att de inte förvÀntade sig att nivÄerna skulle presentera en verklighetstrogen och logisk spelvÀrld.Exempel pÄ framtida arbete vore att undersöka om spelare reagerar annorlunda pÄ onaturlig spelarkitektur nÀr en 3D-spelvÀrld anvÀnds istÀllet för en 2,5D-vÀrld..

I det hÀr arbetet vill vi ta reda pÄ hur historiska spelfilmer förhÄller sig till historiemedvetande. Det vi frÀmst fokuserar pÄ Àr hur högstadieelever relaterar till historisk spelfilm och hur deras historiemedvetande pÄverkas av den audiovisuella historieförmedlingen i skolan, i avsikt att framstÀlla en matris för hur undervisning med hjÀlp av film ska ske. Ytterligare ett inslag i denna uppsats utgörs av en redogörelse kring hur man praktiskt gÄr till vÀga nÀr man arbetar med film i undervisningssammanhang. För att uppfylla syftet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Idag konkurrerar skolans kunskapsmonopol med populÀrkulturen.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera filmen Waking Life (Richard Linklater, 2001) utifrÄn David Bordwells narratologiska perceptionsteorier för att tydliggöra filmens narrativa konstruktion pÄ ett kognitivt plan.PÄ senare Är har det kommit allt fler filmer som utmanar ÄskÄdaren med ett experimentellt berÀttelseformat. Waking Life tillhör den gruppen men lÀmnar ocksÄ extra rum för ÄskÄdarens egna tolkningar.Genom ett fokus pÄ filmens protagonist och dennes öde sÄ riktar uppsatsens nÀranalys in sig pÄ filmens underliggande berÀttelse, som i filmen döljer sig och samtidigt blandas med filmens filosofiskt inriktade innehÄll.NÀranalysen anknyter stÀndigt till Bordwells teorier som ocksÄ visar sig vara vÀl anvÀndbara för en grundlÀggande linjÀr analys, men uppmÀrksammar samtidigt vissa av teorins brister. Sammanfattningsvis förtydligar uppsatsen detta genom att peka pÄ vikten av ÄskÄdarens medvetenhet om vem eller vilka det Àr som egentligen berÀttar en film. HÀr Àr Waking Life med sitt experimentella narrativa upplÀgg och kÀnslan av ett högst personligt berÀttande ett passande exempel..

I uppsatsen undersöks den feministiska filmteorin utifrÄn ett feministisk perspektiv, för att sammanfatta och klargöra de stÄndpunkter som utgör teorin. Fokus Àr framför allt lagt pÄ sÀttet kvinnor representeras i film, och hur man kan tolka den kvinnliga nÀrvaron. Diskussion förs angÄende de mest förekommande perspektiven inom filmteorin, sÄsom den psykoanalytiska, samt de alternativa perspektiven postkolonial och lesbisk teori, som bidrar till förstÄelsen av kvinnors representation i film. Resultatet av diskussionerna uppmÀrksammar bÄde styrkor och svagheter hos teorierna, men visar framför allt hur relevant det Àr att anvÀnda sig av det feministiska synsÀttet för att öka jÀmstÀlldheten inom filmbranschen, filmvÀrlden samt publiken..