Sökresultat:
358 Uppsatser om Materiella - Sida 23 av 24
Komponentavskrivning : - En uppsats om informationsförändringen i årsredovisningen och dess väsentlighet för beslutsfattare
I juni år 2012 infördes Bokföringsnämndens nya regelverk för årsredovisning och koncernredovisning, K3, som ska tillämpas av alla större onoterade företag i Sverige (som inte följer IFRS). En av nyheterna är att företagen nu måste tillämpa komponentavskrivning på sina Materiella anläggningstillgångar. Införandet av komponentavskrivning har skapat debatt då fastighetsföretagen var mycket kritiska till införandet då de ansåg att nyttan skulle bli mycket liten i förhållande till kostnaderna eftersom avskrivningar inte ger något informationsmässigt mervärde. Redovisningsexperter ansåg däremot att företagen och deras intressenter skulle gynnas av införandet genom bland annat ett jämnare resultat och förbättrad redovisning. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter som komponentavskrivningen förväntas få på årsredovisningen och dess ingående delar. På grund av debatten angående huruvida komponentavskrivning kommer att bidra med mervärde till redovisningen vill vi även undersöka effekten ur ett användarperspektiv som har avgränsats till att behandla beslutsfattande.
"De är ju inga oskrivna blad heller". SO-lärares berättelser om arbetet med elever i år 7-9 som riskerar att inte nå målen
Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lärares berättelser om arbetet med elever i år 7-9 som riskerar att inte nå målen i SO. Syftet preciseras i frågeställningarna; Hur berättar SO-lärare om undervisningen av elever som riskerar att inte nå målen i SO? Hur resonerar SO-lärare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-ämnet? Hur framställer SO-lärare främjande och hämmande faktorer för lärande? Hur berättar SO-lärare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien är inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Lärande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingår även Materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg så kallade artefakter.
Kulturskolan - "en skola för alla?". En studie om kulturskolans tillgänglighet med fokus på avgiftsfrihet
Title: The municipal school of arts and music - "a school for everyone?" - A study of the accessibility of "Kulturskolor", focusing on the absence of fees. The aim of this thesis is to increase the understanding of a complex of problems concerning broadened recruitment of students and teachers in "Kulturskolor". I have chosen to focus on three schools of performing arts offering programs free of charge to ascertain how they work with broadened recruitment and to see what effects they have achieved by having no fees. I have examined these schools through a qualitative study where I have interviewed the principals and teachers from each school.
Att mäta det omätbara
Följande studie syftar till att belysa hur organisationer idag arbetar med att mäta och följa upp sina imMateriella resurser, vilket i denna studie avser personal. Vi lever idag i ett kunskaps- och tjänstesamhälle vilket innebär att människans bidrag i form av humankapital generellt värderas högre än Materiella tillgångar. Dessutom medför en ökad globalisering ett hårdare affärsklimat och konkurrens. En konsekvens blir därför att organisationer för sin överlevnad måste vara allt mer lönsamma, vilket ökar vikten av en rätt hanterad personalresurs som kan generera kostnadsfördelar. Med den bakgrunden bör organisationer fokusera på metoder som kan synliggöra den allt viktigare personalresursen.
Skattemässiga skillnader mellan regelverken K1, K2 och K3
År 2004 påbörjade Bokföringsnämnden ett projekt kallat K-projektet. Projektet innebär att företag delas in i fyra olika kategorier K1,K2, K3 och K4 där var kategori har sina specifika redovisningsregler. Regelverken skall också enligt BFN tillämpas i sin helhet utan avvikelser. I Inkomstskattelagen förekommer det på vissa ställen hänvisning till redovisningen samt till god redovisningssed. Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, detta framgår av 14 kap.
Varför ska jag vara med, jag har ju bara årskurs ett? : ? pedagogers resonemang kring begreppet informationskompetens.
Skolverket har under våren 2010 tagit fram en ny rapport om IT användning och ITkompetens bland elever på grundskolan. Rapporten visade en positiv utveckling bland elever i skolåren 7?9 men bland elever i grundskolans tidigare år var resultaten inte desamma. Syftet med denna studie är att utifrån en utbildningspraktik förstå konsekvenserna av hur pedagoger resonerar kring värdet av att vara informationskompetent. Ett begrepp som innefattar sökstrategier, en källkritisk medvetenhet och allämna kunskaper på och om Internet.
Våldet och faderskapet - En kvalitativ studie om våldsutövande fäders syn på sin papparoll.
Studiens syfte har varit att utifrån fyra teman om: våld, relationen; våldet och barnen, iden om den gode fadern och framtiden söka djupare förståelse kring hur fyra våldsutövande fäder ser på sitt föräldraskap samt hur de talar kring relationen till sina barn. Jag avsåg även söka förståelse kring vad fäderna ansåg som viktigt i relationen till sina barn och hur de efter våldshandlingar i hemmet resonerar kring återuppbyggnad av relation till sina barn. Jag utgick från nedanstående frågeställningar:1. Hur talar fäderna kring sitt våld?2. Hur ser relationen mellan fäderna och barnen ut och hur tror de att barnen påverkas av våldet?3. Vilken föreställning har fäderna om ett gott föräldraskap i relation till sin egen roll som pappa?4. Hur arbetar fäderna idag på relationen till sina barn? Mot bakgrund av studiens syfte och frågeställning valde jag att arbeta utifrån en kvalitativ ansats där jag i studien utgått från fyra respondenters livsvärld. I studien utgick jag från det hermeneutiska perspektivet då jag ämnade söka förståelse kring hur fyra våldsutövande fäder talar om sina barn och deras relation.
Taleändring i taxeringsprocessen : Hur tolkas och tillämpas reglerna i praxis?
I början av 90-talet övergick taxeringsprocessen från att vara beloppsprocess till att bli sakprocess. Karaktäristiskt för sakprocessen är att processen utgörs av en sakfråga. Sakfrågor är begränsade till den ram som domstolen sätter upp för processen. Inom samma yrkanden får parterna ändra grunder för sin talan. En talan består av parts yrkanden och grunderna till yrkandet.
Högstadieelevers visualiserade framtidsdrömmar, eller Zlatan sätter den i krysset
Syfte: Syftet med undersökningen var att med utgångspunkt från högstadieelevers teckningar undersöka deras framtidsdrömmar utifrån olika perspektiv. Vi valde fyra frågeställningar att utgå ifrån och den första var om det fanns någon skillnad på framtidsdrömmar med avseende på ålder (åk 7, 8 och 9). Den andra var om det fanns någon skillnad på framtidsdrömmar ur ett genusperspektiv och den tredje var om elever i åk.7, 8, och 9 ritade utifrån ett jag- eller ett viperspektiv. Med det ville vi veta om eleverna valde att lyfta fram sina egna individuella önskemål som t.ex. karriär eller om de valde att teckna drömmar som beskrev ett större sammanhang ? tankar om världen som vi tillsammans lever i.
Uppfattningar kring lön på en mans- respektive kvinnodominerad arbetsplats
SammanfattningVår undersökning handlar vad de anställda inom en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats sersom viktiga faktorer inom den individuella lönesättningsprocessen. I linje med vad tidigare forskning inomområdet kommit fram till visar vårt resultat att de anställda på den mansdominerade och kvinnodomineradearbetsplatsen värderar skilda faktorer som viktiga vid lönesättningsprocessen.Bakgrund:Lönen är ett ämne som belysts från flera olika forskningsområden. Mycket av detta kan bero på att den såhårt kan kopplas till dagens arbetsliv. Begreppet lönearbete ligger här helt i linje med forskningen påområdet och påtalar det mer kapitalistiska förhållningssättet att separera produktionen från hushållet. Settfrån dagens perspektiv är det av betydelse att få en förståelse för hur de enskilda arbetstagarna ser på dekontinuerliga lönesamtalen och hur deras förutsättningar till förändringar i löneanspråk och slutgiltig lön tarform.
Allm?n kunskap om det allm?nt veterliga ? en paradox?
Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.
Riskbilden i Stockholms län: Avseende farliga ämnen samt bedömning av räddningstjänstens insatsförmåga
Stockholms län har en befolkningsmängd på cirka två miljoner och ett stort antal industrier som hanterar betydande mängder farliga kemikalier. Farligt gods transporteras kontinuerligt på vägar och järnvägar inom länet. För att räddningstjänsten skall kunna möta den riskbild som finns, har detta projekt genomförts med syftet att göra en avvägning mellan riskerna i länet och räddningstjänstens nuvarande förmåga att hantera olyckor med farliga ämnen. Antalet räddningsinsatser till följd av utsläpp av farligt ämne i Stockholms län uppgår till cirka 300 stycken varje år. I de flesta fall handlar det om begränsade olyckstyper med små konsekvenser.
Komponentavskrivning enligt IAS 16 - fallstudie på tre företag inom transportbranschen
Bakgrund och problem: Det har skett en dramatisk utveckling avredovisningsstandards i världen. Utvecklingen av IAS - regler har bidragit till enökad harmonisering på redovisningsområdet. En standard som finns i IFRS/IASregelverk är IAS 16 som behandlar Materiella anläggningstillgångar, vilket haruppdaterats och medfört ett striktare krav på tillämpning av komponentavskrivning.Denna avskrivningsmetod syftar på att en huvudtillgång delas upp på ett flertalolika komponenter som därefter skrivs av separat. Därmed blir det intressant attundersöka vidare om komponentavskrivning har medfört ett större antal likhetermellan bolag inom transportbranschen. En annan intressant aspekt att undersökadetta område är för att utreda om organisationens ägandeform påverkar företagetshantering av komponentavskrivningens beståndsdelar.Mot ovanstående bakgrund, har det resulterat i följande problemformulering:? Hur hanterar statliga företag komponentavskrivningens beståndsdelar/förutsättningar i förhållande till privata företag?? Vilka likheter och skillnader kan identifieras och hur kan dessaförklaras?Syfte: Uppsatsen avser att klargöra och undersöka hur statliga företag hanterarkomponentavskrivningens olika beståndsdelar/förutsättningar såsom fastställandetav betydande värde, komponents anskaffningsvärde, nyttjandeperiod samt restvärdei förhållande till privata företag.
Förväntningsgapet : Skillnader mellan små och stora företag
SammanfattningSyftet med denna uppsats är att skapa djupare förståelse för kvalitetsbegreppet i en tjänsteleverantörs kundservice. Uppsatsen utreder även hur kvalitetsbegreppet skiljer sig åt beroende på varför kunden kontaktar kundservice. På grund av tjänsters abstrakta natur blir kvalitet i dessa sammanhang svårt att definiera. När tjänsten dessutom är av homogen karaktär, som exempelvis för en elleverantör, hamnar fokus ofta på pris. Detta kan bero på att det är det enklaste sättet att differentiera sig från konkurrenters erbjudande, speciellt när kvalitetsbegreppet är abstrakt.
Den nya gemensamma europeiska köplagen (CESL) : En analys av kritiken mot förslaget och konsekvenser för svenska företag
I oktober 2011 framlade Europaparlamentet det senaste försöket till en mer samstämmig europeisk avtalsrätt, genom ett förslag till en förordning om en gemensam europeisk köplag, CESL. Den europeiska köplagen innehåller både avtals- och köprättsliga regler med det övergripande syftet att, likt den inter-nationella motsvarigheten CISG, underlätta den unionsinterna handeln för konsumenter och företag. Mot bakgrund av att förslaget har mötts av omfattande kritik är det av intresse att ställa sig frågan om CESL kommer att bidra med de uppenbara skillnader, som har angetts både i förarbeten och i förslaget som sådant.Uppsatsen syftar till att granska och analysera förslaget till en ny gemensam europeisk köplag, CESL, tillsammans med den kritik som framförts från svenskt håll. Med utgångspunkt från det arbetet analyseras slutligen de konsekvenser förslaget, vid ett eventuellt införande, får för svenska företag.Kritiken som lyfts fram i studien kommer från 12 svenska intressenter, med härkomst både från näringsliv, akademi och doktrin. Efter en systematisering, och en efterföljande analys, av denna kritik kan fyra segment urskiljas.