Genomsnittssvensken har börjat dricka mer buteljerat vatten. Detta gÄr att se pÄ försÀljningen som har ökat kraftigt under de senaste tio Ären. Denna studie undersöker om det finns konsumenter som tÀnker pÄ ÄteranvÀndbarheten av flaskan nÀr de stÄr och vÀljer bland flaskorna pÄ butikshyllan. Uppsatsen avser Àven att kunna ge en tydligare bild av hur vattenflaskors olika egenskaper pÄverkar ÄteranvÀndbarheten av vattenflaskor och vilka behov som blir tillfredsstÀllda genom att ÄteranvÀnda vattenflaskor. Författarna anvÀnder teorier om behov, konsumentsegmentering, flaskornas egenskaper och miljöaspekter för att ta fram en egen modell.

Syftet med rapporten Àr att undersöka förutsÀttningarna för en introduktionskurs i musikproduktion pÄ Kulturskolan i Karlskrona, samt att utforma en övergripande plan för undervisningen. Arbetet omfattar Àven en mindre undersökning av eventuella liknande kurser pÄ kulturskolor i tolv större svenska stÀder. För att besvara frÄgestÀllningarna har intervjuer genomförts med lÀrare och ledning pÄ Kulturskolan i Karlskrona, anstÀllda pÄ kulturskolor pÄ andra orter, musikgymnasium i Karlskrona samt pÄ kommunens kulturförvaltning. Undersökningen visade att endast tvÄ av tolv stÀder har motsvarande eller liknande kurser pÄ sina kulturskolor. De materiella förutsÀttningarna för en musikproduktionskurs pÄ Kulturskolan i Karlskrona Àr goda, i form av lokaler med befintlig ljudutrustning och programvara.

Skattebrott stÄr för den största delen av den ekonomiska brottsligheten. Det finns ett samband mellan antalet anmÀlda skattebrott och antalet skatterevisioner pÄ grund av att upptÀcktsrisken i huvudsak Àr beroende av myndigheternas insatser. Vilken typ av brott som upptÀcks beror pÄ vad revisorerna inriktar kontrollen pÄ. Det som gör skattebrotten speciella i jÀmförelse med annan brottslighet Àr generellt sett deras komplexitet. Brottsutredandet krÀver god kunskap om de materiella skattereglerna som inte alltid Àr lÀttillgÀngliga eller lÀttolkade.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Denna uppsats syftar till att skapa en större förstÄelse för den situation en gömd flykting kan befinna sig i. UtgÄngspunkten Àr att undersöka hur livssituationen kan se ut för gömda flyktingar, hur denna livssituation kan pÄverkas utifrÄn de villkor och rÀttigheter som finns för denna grupp i samhÀllet och hur gömda flyktingar sjÀlva kan uppleva sin situation och dess inverkningar pÄ deras tillvaro. För att undersöka detta har kvalitativ metod anvÀnts bestÄende av halvstrukturerade intervjuer med sju personer som lever gömda eller tidigare har levt gömda. Det empiriska materialet har sedan analyserats med teorier om identitet, marginalisering, exkludering, behovstillfredsstÀllelse, psykisk hÀlsa och socialkonstruktvism. Vidare har det jÀmförts med tidigare forskning.Uppsatsen visar att ?situationen som gömd? kan upplevas mycket svÄr pÄ mÄnga olika sÀtt.

Syfte: Det Àr mÄnga som upplever att de fÄr torra ögon vid anvÀndning av kontaktlinser. DÀrför Àr syftet med denna studie att jÀmföra NITBUT utan och med kontaktlinser för att undersöka om kontaktlinser pÄverkar tÄrfilmsstabiliteten.Metod: 30 stycken vana linsbÀrare deltog i studien. TvÄ mÀtningar utfördes, en gÄng pÄ eftermiddagen dÄ försökspersonen varit utan kontaktlinser hela dagen och en dÄ de anvÀnt sina habituella kontaktlinser i minst sex timmar. NITBUT mÀttes indirekt med hjÀlp av Tearscope-plus och ett fint gitter. Det gjordes tre mÀtningar per öga dÀr ett medelvÀrde sedan rÀknades ut.Resultat: Det var ingen signifikant skillnad (p > 0,05) mellan höger och vÀnster ögas mÀtningar.

Traditionellt sett har organisationer ett fokus pÄ vÀrdering av materiella tillgÄngar och mindre hÀnsyn tas till vÀrdering av den immateriella tillgÄngen humankapitalet, d v s det mÀnskliga i organisationen som t ex kunskap, fÀrdighet och kompetens. Ett sÀtt att vÀrdera humankapitalet Àr att ta hjÀlp av externa konsulter. Uppsatsen Àr en studie över hur externa konsulter gÄr tillvÀga vid vÀrdering av humankapitalet och vilka vÀrderingsfaktorer som anvÀnds. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie, baserad pÄ halvstrukturerade intervjuer, och Àr utförd hos tre organisationer, av varierande storlek, som arbetar med att pÄ konsultbasis vÀrdera bl a humankapitalet. Uppsatsens övergripande syfte Àr att identifiera skillnader och likheter bland vÀrderingsfaktorer som anvÀnds vid vÀrdering av humankapital.

I och med framvÀxten av samhÀllsentreprenörer har ett nytt begrepp introducerats pÄden svenska marknaden. Det handlar om den nya generationen företagare som sermöjligheten i att tjÀna pengar samtidigt som de driver verksamheter som skapar ettmervÀrde för samhÀllet. SamhÀllsentreprenörerna i Sverige stÄr dock framför ett problem,att pÄ ett hÄllbart sÀtt finansiera sin verksamhet.Denna studie syftar till att kartlÀgga hur finansieringen av svenska samhÀllsentreprenörerser ut. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi har undersökt tresvenska verksamheter, som faller under definitionen ?samhÀllsentreprenör?.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Bakgrund Sjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r en omv?rdnad som vilar p? en humanistisk m?nniskosyn och ett personcentrerat f?rh?llningss?tt. Uppdraget inneb?r att fr?mja h?lsa, lindra lidande och s?kerst?lla trygg v?rd. En kontinuerlig reflektion ?ver normer och v?rderingar kr?vs f?r att v?rden ska vara trygg och etiskt f?rsvarbar.

Syfte: Att undersöka hur ideella festivalarrangörer leder och styr sin verksamhet och utifrÄn detta rekommendera ett modifierat Balanced Scorecard som bidrar till att förbÀttra konkretisering och operationalisering av övergripande visioner. Metod:Genom kvalitativ undersökning har primÀrdata samlats in frÀmst via telefonintervjuer. Metoden Àr baserad pÄ en abduktiv ansats med ett konstruktionistiskt synsÀtt.Teoretiska perspektiv:Eftersom arbetskraften i en ideell organisation inte fÄr ekonomisk ersÀttning eller mycket lÄg sÄdan, Àr styrning och motivation utifrÄn visioner viktig. Ett modifierat Balanced Scorecard Àr ett styrsystem som utgÄr frÄn visionen som kompassnÄl och huvudinriktning. Detta möjliggör val av de mer mjuka fokusomrÄdena prestation, relationer, aktiviteter och framtid, som utgÄngspunkt för arbetet med att uppnÄ visionen.Empiri: Intervjuobjekten Àr ledningspersoner i svenska festivalorganisationer vars verksamhet Àr av ideell art.

Skuggor har lÀnge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnÀrliga arbete. Skuggor av glas berÀttar inte bara om den yttre formen utan förmedlar Àven nÄgot frÄn glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella Àr ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i vÄra kroppar. Kunskap som vi Ànnu inte greppat med vÄrt intellekt.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Vi vill med denna uppsats förklara hur smÄ aktörer i en starkt reglerad marknad skapar konkurrensfördelar och om dessa Àr konkurrenskraftiga i en avreglerad marknad. Vi kommer fram till att mindre aktörer i en reglerad alkoholmarknad skapar sina konkurrensfördelar genom att effektivt sammanföra sina starka resurser, i form av know how om produkten och ett kvalitativt nÀtverk. Denna konkurrensfördel leder till kontinuerlig representation pÄ Systembolaget. Det Àr genom denna representation företagen uppfyller KSF och dÀrmed blir effektivt organiserade och fÄr den finansiella uppbackningen som möjliggör att tillgodogöra sig de vinster konkurrensfördelen genererar. Möjligheterna att skapa efterfrÄga ökar i den avreglerade marknaden dÄ aktörerna fritt kan disponera marknadsföringsverktyget 4P.