Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida informationsteknik skapar möjligheter för tredje vÀrlden att utvecklas eller om IT i stÀllet ökar klyftan mellan industrilÀnder och utvecklande lÀnder. Centralt i min diskussion har varit frÄgorna om globalisering och IT kan bidraga till en ny politisk ordning som grundas pÄ dialog och samtycke i stÀllet för vÄld och makt samt om globalisering och IT kan bidraga till en mer rÀttvis vÀrld. Teoretisk utgÄngspunkt har varit Andrew Linklaters teori om "the triple transformation of political community". Tanken bakom den tredelade transformation Àr att skapa ökade sociala relationer som Àr mer universalistiska till sin natur, mindre ojÀmlika samt mer kÀnsliga för kulturella skillnader. I mitt arbete pÄvisar jag tendenser till att informationstekniken kan bidraga till ökad universalism samt till ökad kÀnslighet för kulturella skillnader.

Bakgrund För att undvika framtida naturkatastrofer mÄste individer sÄvÀlsom företag ta ansvar för sin miljöpÄverkan. I strÀvan att göramiljöarbete till en integrerad del i företags verksamhet Àr detviktigt att motivera de anstÀllda att engagera sig i miljöarbetet.Genom att ta hjÀlp av olika styrmedel kan företag uppnÄ detta.Syfte Syftet med uppsatsen var att öka förstÄelsen för hur företag medett lÄngtgÄende miljöarbete anvÀnder sig av hÄrda och mjukastyrmedel för att motivera sina medarbetare att engagera sig iföretagens miljöarbete.Metod För att besvara syftet har en kvalitativ forskningsmetod anvÀnts.De tvÄ fallföretagen ICA och Danone valdes bland annat medhÀnsyn till deras olika arbetssÀtt för att motivera de anstÀllda attengagera sig i företagets miljöarbete samt för att de bÄda ansÄgs haett lÄngtgÄende miljöarbete. BÄde primÀr- och sekundÀrdata haranvÀnts. PrimÀrdata införskaffades genom totalt fem intervjuer pÄde bÄda fallföretagen samt genom ett föredrag frÄn enhÄllbarhetskonferens dÀr Danone medverkade.Slutsats I strÀvan att motivera anstÀllda till miljöengagemang kan företaganvÀnda sig av hÄrda och mjuka styrmedel. ICA anvÀnde endastmjuka, vilket kan tolkas som att de har ett lÀgre intresse förmiljöfrÄgor i jÀmförelse med Danone.

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen stÀller sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förstÄelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.Uppsatsens undersökning utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data bestÄr av primÀr- och sekundÀrdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.För att skapa förstÄelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehÄllet i utredningen SOU 2008:80.Empirin presenterar respondenternas Äsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anstÀllda frÄn tre av de största revisionsbolagen i Sverige.För K2 företag innebÀr en frikoppling i praktiken en samordning.

Heteronormativiteten spelar en stor roll i sjukvÄrden, pÄ grund av att normen skapar enmaktordning mellan vÄrdpersonal och patienter. Hbtq-personer Àr en patientgrupp somosynliggörs i vÄrden pÄ grund av den rÄdande heternormen. Queerteori Àr en ifrÄgasÀttandeteori som analyserar maktordningar som sexualitet och kön. Den Àr lÀmplig att applicera pÄvÄrden eftersom den kan hjÀlpa vÄrdpersonal att undvika att göra heteronormativa antaganden.VÄrt syfte Àr att sammanstÀlla forskning om hbtq-personers upplevelser av vÄrden samt göra enqueerteoretisk analys utifrÄn resultatet. Denna studie Àr en litteraturstudie baserat pÄ 14kvalitativa artiklar vilka söktes fram genom databaserna PubMed, CINAHL samt PsychInfo.Resultatet delades in i tre teman ? komma ut, materiella och strukturella faktorer samt(o)kunskap och (o)synliggörande.

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Bakgrund och problemdiskussion: Onoterade företag kan vÀlja att följa antingen BokföringsnÀmndens regelverk eller RedovisningsrÄdets rekommendationer. De företag som följer rekommendationerna frÄn BokföringsnÀmnden kan vÀlja mellan olika avskrivningsmetoder vid redovisning av materiella anlÀggningstillgÄngar. Redovisningsnormer kan tillÄta flera korrekta val och företagen i sin tur mÄste sjÀlva bestÀmma vilken princip som ska tillÀmpas. Olika val som företag gör pÄverkar bÄde resultatrÀkningen och balansrÀkningen. Individer har dock en tendens att utgÄ frÄn egenintresset och strÀvar efter att vÀlja det val som ger den största nyttan.

Bakgrund: Årligen drabbas 12000 individer av afasi i Sverige. Det Ă€r ett stort samhĂ€llsproblem. Sannolikheten att som sjuksköterska stöta pĂ„ dessa individer Ă€r dĂ€rmed stor. Sjuksköterskor Ă€r i behov av mer kunskap om de kommunikationsmöjligheter som finns för att kunna frĂ€mja hĂ€lsa hos individer med afasi. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka möjligheter individer med afasi har till kommunikation.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

NÀringslivet har förÀndrats till att kunskapsföretag blivit allt fler i förhÄllande till tillverkande företag. Denna förÀndring har pÄgÄtt lÀnge och det finns inga tecken pÄ att den kommer att avta. Kunskapsföretags tillgÄngar bestÄr till stor del av mjuka vÀrden sÄsom humankapital. Den traditionella redovisningen Àr anpassad till tillverkande företag och klarar sÄledes inte av att ge en rÀttvisande bild av kunskapsföretag pÄ grund av dess mjuka vÀrden. DÄ redovisningen inte hunnit anpassa sig till kunskapsföretags behov tillkommer problem för externa intressenter, sÄsom finansanalytiker, vid vÀrdering av företag.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.

Bakgrund och problem: Det svenska skolvĂ€sendet har genomgĂ„tt ett antal reformer och förĂ€ndringarvad gĂ€ller styrning och huvudman under det senaste Ă„rhundrandet. I och medfriskolereformen Ă„r 1992 har den privata sektorn inom skolvĂ€sendet fĂ„tt en betydande position.FrĂ„gan Ă€r huruvida ekonomistyrningen skiljer sig Ă„t mellan offentligt respektive privatstyrda skolverksamheter pĂ„ gymnasial nivĂ„ i dagslĂ€get, med tanke pĂ„ olikartad Ă€garform ochdĂ€rmed intressen.Syfte: Att beskriva och identifiera eventuellt förekommande hĂ„rda respektive mjuka styrmedeli fristĂ„ende respektive kommunala gymnasiala skolor i Göteborgs Stad med utgĂ„ngspunkti val, innehĂ„ll och anvĂ€ndande. Eventuella skillnader i styrningen av de tvĂ„ olika skoltypernaskall lyftas samt klargöras med tanke pĂ„ olikartad Ă€garform och det faktum att de ena kategoriserassom vinstdrivande företag och de andra som icke-vinstdrivande. Slutligen Ă€r förhoppningenatt kunna identifiera ett mönster av i vilken riktning ekonomistyrningen, i form avstyrmedel, inom de tvĂ„ olikartade gymnasieformerna kommer att ta i ett lĂ€ngre perspektiv.AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen har fokuserat pĂ„ att identifiera val, innehĂ„ll samt anvĂ€ndande aveventuellt förekommande hĂ„rda respektive mjuka styrmedel pĂ„ fristĂ„ende respektive kommunalagymnasieskolor i Göteborgs Stad. Övriga typer av faktorer inom ekonomistyrning kommerdĂ€rmed inte att behandlas.