Ur ekonomisk synvinkel Àr kontinuerligt arbete för förbÀttrad kvalité viktigt, men kostnader mÄste sÀttas i proportion till de förbÀttringar som kan uppnÄs sÄ att varje investerad krona omsÀtts pÄ mest kostnadseffektiva sÀtt. I det genomförda examensarbetet har parametern slagseghet hos verktygsstÄl varit i fokus. Det Àr en liten del i en lÄng rad av kvalitetskrav som mÄste uppfyllas innan verktygsstÄlet kan levereras till kund.Examensarbetet har utförts i samarbete med Uddeholms AB pÄ avdelningen för forskning och utveckling i Hagfors. Initiering till arbetet och dess syfte Àr att undersöka brottorsaken hos fyra olika verktygsstÄl som underkÀnts i slagseghet. Kan brottorsaken faststÀllas kan man kanske hitta orsaken till att felet uppkommit, Àndra i processen och pÄ sÄ sÀtt fÄ ett bÀttre utbyte, en högre kvalité och lÀgre kvalitetsbristkostnader.Uddeholms AB har en medveten strategi i sitt kvalitetsarbete.

Kultur och företagskultur uppmÀrksammades pÄ riktigt först i början av 80-talet, vilket gör Àmnet och omrÄdet relativt ungt. UppstÄndelsen kring Àmnet har fÄtt allt fler forskare att studera organisationskulturens betydelse och innebörd. Denna studie genomförs utifrÄn de teorier som finns inom det symbolistiska perspektivet pÄ företagskultur. Detta perspektiv Àr det som anvÀnds frÀmst av forskare inom Àmnet och det brukar delas in i tre kategorier; verbala symboler, materiella symboler och handlingssymboler. DÄ Àmnet Àr vÀldigt komplext och tvetydigt avser denna uppsats frÀmst att undersöka handlingssymboler med avseende pÄ ritualer för att fÄ en djupare och bÀttre förstÄelse över dess betydelse för en organisation och dess medlemmar.

Ett arbete eller ett yrke spelar en stor och avgörande roll i mÀnniskors liv. Det pÄverkar hur vi bemöter och dömer andra men ocksÄ oss sjÀlva. Yrken kan vara ett sÀtt att rangordna och ger individer olika materiella och immateriella villkor i samhÀllet. Hur vi betraktar yrket och dess utövare pÄverkas i hög grad av vilken status det anses ha. Den status som ett yrke anses ha pÄverkar vÄr sjÀlvuppfattning, men ocksÄ i vilken grad vi identifierar oss med det.

Kultur och företagskultur uppmÀrksammades pÄ riktigt först i början av 80-talet, vilket gör Àmnet och omrÄdet relativt ungt. UppstÄndelsen kring Àmnet har fÄtt allt fler forskare att studera organisationskulturens betydelse och innebörd. Denna studie genomförs utifrÄn de teorier som finns inom det symbolistiska perspektivet pÄ företagskultur. Detta perspektiv Àr det som anvÀnds frÀmst av forskare inom Àmnet och det brukar delas in i tre kategorier; verbala symboler, materiella symboler och handlingssymboler. DÄ Àmnet Àr vÀldigt komplext och tvetydigt avser denna uppsats frÀmst att undersöka handlingssymboler med avseende pÄ ritualer för att fÄ en djupare och bÀttre förstÄelse över dess betydelse för en organisation och dess medlemmar.

DÄ en mÀnniska fÄr avslag pÄ sin ansökan om uppehÄllstillstÄnd kan denne av olika skÀl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta Àr skrÀcken för vad som skulle kunna hÀnda vid ett ÄtervÀndande till hemlandet. DÀrmed vÀljer den avvisade en livssituation utan tillgÄng till olika samhÀlleliga rÀttigheter framför att vÀnda tillbaka. FrÄnvaron av stödinsatser innebÀr ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del pÄ orsaken till flykten, men ocksÄ pÄ det stöd andra mÀnniskor kan ge.

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

Bakgrund och problem: Sedan den förste januari 2005 har samtliga noterade koncerner iEuropa gÄtt över till IFRS. Detta regelsystem krÀver mycket upplysningar frÄn företagen mensamtidigt anger det inte hur detaljerade företagen skall vara. NÀr man inför ett enhetligtredovisningssystem kan det lÀtt uppstÄ skillnader dÄ företag med olika bakgrunder ochförutsÀttningar tolkar reglerna pÄ olika sÀtt. UtifrÄn det hÀr kommer uppsatsens undersökahuruvida eventuella skillnader beror pÄ företagets nationstillhörighet, redovisningstraditioneller storlek.Syfte: Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka hur europeiska noterade företag tillÀmparIFRS.AvgrÀnsningar: Det Àr enbart företag inom EES-omrÄdet som kommer att granskas.Metod: För att genomföra den hÀr uppsatsen har rederibranschen valts och de har granskatshur dessa företag har upplyst angÄende IAS 16 ? Materiella anlÀggningstillgÄngar.

Denna uppsats tar sikte pÄ att utreda vad som krÀvs av borgenÀren för att han ska anses ha uppfyllt sin bevisbörda vid preskriptionsavbrott samt hur KFM i Karlstad följer den praxis frÄn HD som finns betrÀffande preskriptionsavbrott Ästadkommet av gÀldenÀren. Uppsatsen kan dÀrför delas in i tvÄ delar dÀr den första delen förklarar den svenska preskriptionslagstiftningen tillsammans med praxis frÄn HD. Fokus ligger pÄ preskriptionsavbrott Ästadkommet av borgenÀren och den bevisbörda han dÄ har. BÄde praxis och lagstiftning ger ett och samma svar, nÀmligen att det krÀvs av borgenÀren att han visar att de brev med preskriptionsavbrytande verkan som han sÀnt gÀldenÀren Àven kommit fram till denne. Kan han inte bevisa detta anses fordran vara preskriberad.I uppsatsens andra del studeras dels domar frÄn HovR och dels beslut frÄn KFM i Karlstad.

 Dagens ekonomi Àr i mycket större utstrÀckning Àn tidigare inriktad mot tjÀnst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förÀndring, det immateriella kapitalet Àr pÄ vÀg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. DÀrför Àr det viktigt att synliggöra denna förÀndring och anpassa redovisningen för att kunna skapa vÀl fungerade arbetsmetoder för företagen. MÄlet med redovisning Àr att redovisningen skall ge en rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning. Vilka tillgÄngar som skall redovisas i balansrÀkningen för att ge en sÄ rÀttvisande bild som möjligt Àr en svÄr frÄga.Ett företags tillgÄngar kan vara bÄde materiella och immateriella. Kraven för att fÄ aktivera en utgift som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen Àr hÄrda.

Sedan Är 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvÀrv. Vid ett företagsförvÀrv ska förvÀrvaren allokera kostnaden för förvÀrvet genom att först vÀrdera de materiella tillgÄngarna till verkligt vÀrde, sedan de immateriella tillgÄngarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgÄngar och dÀrmed skilja dem frÄn goodwill anses vara en svÄr och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervÀrdera immateriella tillgÄngar och övervÀrdera goodwill vid företagsförvÀrv, för att inte lÀmna tillrÀcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgÄngar pÄ allvar.Om denna kritik Àr riktig, vilket mycket talar för, innebÀr det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervÀrdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bÀsta, men det kan ocksÄ vara egennyttigt.

ProblemformuleringHur pÄverkas hyresgÀsters toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie Àr Älder, kön, utbildning, sysselsÀttning, hur lÀnge hyresgÀsten bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgÀster har kontakt med hyresvÀrden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer pÄverkar toleranszonens storlek och grÀnser Àr syftet ocksÄ att ta reda pÄ vilka dimensioner/attribut som Àr lÀmpliga för att mÀta tjÀnstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgÀster. Ett praktiskt syfte med studien Àr att undersöka tjÀnstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrÄn studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har anvÀnts i denna studie. AngreppssÀttet Àr huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen Àr huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.

Skogen bÄde Àr och har varit en av Sveriges viktigaste nÀringar. FrÄn ved och trÀkol, skogsbete och tjÀrbrÀnning har dess anvÀndning vÀxlat genom tiderna men betydelsen har alltid stÄtt sig stark. Nu; i början av 2000-talet, ses förutom traditionell skogsindustri fler möjligheter i skogen, nÀmligen turism. Turismen har de senaste Ärtiondena ökat och tros fortsÀtta öka. En viktig del av turismen Àr naturbaserad turism och som en del av denna; turismen i skogen.

Detta examensarbete avhandlar restaureringen av Gamla Grand hotell i GÀvle och dÄ med fokus pÄ vindsvÄningen. Teorins generella del fokuserar pÄ kulturhistoriska vÀrden vid restaurering av Àldre byggnader sett ur en ingenjörs perspektiv. De parametrar som kommer att studeras i fallstudien Àr kulturhistoriska vÀrden i byggnaden kombinerat med utrymningsdimensioner och ventilation. Gamla Grand ritades av arkitekt Ture Stenberg och stod klart 1901. Byggnaden Àr U-formad med fem vÄningar och kÀllare.

Sedan Är 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvÀrv. Vid ett företagsförvÀrv ska förvÀrvaren allokera kostnaden för förvÀrvet genom att först vÀrdera de materiella tillgÄngarna till verkligt vÀrde, sedan de immateriella tillgÄngarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgÄngar och dÀrmed skilja dem frÄn goodwill anses vara en svÄr och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervÀrdera immateriella tillgÄngar och övervÀrdera goodwill vid företagsförvÀrv, för att inte lÀmna tillrÀcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgÄngar pÄ allvar.Om denna kritik Àr riktig, vilket mycket talar för, innebÀr det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervÀrdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bÀsta, men det kan ocksÄ vara egennyttigt.

ProblemformuleringHur pÄverkas hyresgÀsters toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie Àr Älder, kön, utbildning, sysselsÀttning, hur lÀnge hyresgÀsten bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgÀster har kontakt med hyresvÀrden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer pÄverkar toleranszonens storlek och grÀnser Àr syftet ocksÄ att ta reda pÄ vilka dimensioner/attribut som Àr lÀmpliga för att mÀta tjÀnstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgÀster. Ett praktiskt syfte med studien Àr att undersöka tjÀnstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrÄn studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har anvÀnts i denna studie. AngreppssÀttet Àr huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen Àr huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.