De senaste decennierna har vi kunnat bevittna demokratins frammarsch i stora delar av världen. Ett stort antal auktoritära politiska system har fallit och ersatts av ett institutionellt arrangemang, som i stor utsträckning har inspirerats av samma liberala och representativa demokrati som gör sig gällande i västvärlden. Demokratins segertåg över världen har också föranlett en väsentlig ökning av den vetenskapliga forskningen kring betingelser för och orsaker till demokratisering. Karaktäristiskt för den vetenskapliga litteraturen är att den tenderar att fokusera på demokratins processaspekter, dvs. på själva övergångsperioden från ett icke-demokratiskt tillstånd till ett demokratiskt sådant.

Tungmetaller i naturen är ett stort problem att handskas med. Vid vattenrening i vattenreningsverken bildas slam som har stora användningsområden inom exempelvis jordbruket på grund av sitt höga fosforinnehåll som är en viktig resurs för att plantor och grödor ska kunna växa. Att erhålla ett bra och fungerande kretslopp av fosforn är därför väldigt viktigt, då det är en ändlig resurs som kommer att ta slut om inte recirkulation till kretsloppet utförs. Problemet med att använda fosforrikt slam är att det kan innehålla olika miljögifter, däribland nickel och kadmium, som anrikas i jorden och kan tas upp av grödorna på åkrarna. Detta medför att människor får i sig dessa gifter via maten.Revaq är ett certifieringssystem som är till för att certifiera det erhållna slammet för att visa att det är av god kvalité med avseende på renhet från olika gifter.

Syftet med denna uppsats har varit att länka en historisk förståelse av begreppet grönstruktur och dess syfte till en analys av dagens strategier för utvecklingen av planerad grönstruktur i urbana områden. Avsikten är att försöka förstå och väva samman vetenskapliga, professionella och policyperspektiv på grönstrukturer. För att sedan kunna utföra en fallstudie på två kommuner för att granska deras perspektiv på grönstrukturer samt ta reda på kommunernas nya framtidsstrategier. Metoden har gått ut på en inledande litteraturstudie där den historiska gröna stadsplaneringen granskats samt dess inträde i svensk stadsplanering. Därpå har dagens lagar och politiska direktiv från en internationell nivå till den kommunala studerats och beskrivits bland annat behandlas European Spatial Development Perspective (ESDP, den europeiska landskapskonventionen, Agenda 21, Miljöbalken, Plan- och bygglagen, Boverket, Länsstyrelsen, regionen samt kommunen. För att bättre förstå grönstrukturens roll i våra svenska städer beskrivs de funktioner som grönstrukturen står för. De avser; Kulturella funktioner; med kulturlandskap, kulturhistoriska element i städerna så som parker, trädgårdar, kyrkogårdar samt övriga gröna områden.