Dagens förtätning av städer och tätorter, samt den ökande exploateringen leder till en ökad ytavrinning och en minskad naturlig infiltration av dagvatten. För att få bort vattnet så fort som möjligt transporteras det bort genom ledningar direkt ut till recipienter utan att renas. Dagvatten och främst vägdagvatten är ofta mycket förorenat och kan orsaka stor skada i naturen, både på flora och fauna. Majoriteten av föroreningarna som hittas i dagvatten kan hänvisas till trafikens utsläpp, slitage av vägbana och däck, läckage och korrosion. Näringsämnena fosfor och kväve, suspenderat material, zink, salt, kolväten och olja är bara exempel på de ämnen som bildar den komplexa blandningen av föroreningar i vägdagvattnet. Den förorening som orsakar mest debatt är bly, men tack vara en förändrad lagstiftning och övergång till blyfri bensin har mängden bly i naturen minskat.

Eutrophication of the Baltic Sea and Swedish lakes remains a major problem despite many years of effort to reduce the emissions of nutrients. One major source is waste water systems, especially private sewage systems. These sewages accounts for a very large share of nutrients per capita in comparison with citizens connected to larger sewage treatment plants. Norrtälje community has the greatest number of private sewage systems in Sweden. Discharges of nutrients, especially phosphorus, to the Baltic Sea from these sewage systems are significant.

Detta är en studie i vilka tekniker som finns för att återskapa naturlig vegetation och problematiken kring detta, med fokus på tillvaratagandet av avbaningsmassor. För att kunna återskapa natur måste man ha förståelse för hur den fungerar. Det är ett ekosystem där växter och jord samspelar med varandra. Jorden i marken är ett samhälle med många olika organismer som verkar tillsammans i ett kretslopp. När jorden läggs på upplag påverkas den, då detta inte är ett naturligt sätt att vara.

It is important that the current urine separating systems are evaluated to allow improvements to be made and consequently increase their future propagation. In order to increase the knowledge about urine separating systems this study was made. It included, among other things, measurements of amounts of urine as well as of the composition of urine collected at Nytorgsgatan 4 in the city of Hallsberg. The study was increased after an inquiry that also included the district of Understenshöjden in the city of Stockholm. In the inquiry, the users were asked questions about odour, cleaning of toilets and occurrence of blockages in the urine water locks etc.

SammanfattningDet självständiga arbetet gestaltar en trädgård i området Kobjer, nordväst om centrum i Lund.Huset som ligger på tomten, Villa Trift 3.0, är ritad efter en ekologisk byggnadsdesign och skafungera som en miljöanpassad bostad. Som huvudfokus i byggnadens uppförande finner viresurshållning, kretslopptänkande, sunda levnadsmiljöer samt en anpassning efter platsensförutsättningar. Trädgården är tänkt att gå i samma anda för att skapa en helhet tillsammans medbostaden. Målet med arbetet har varit att ta reda på hur vi kan gestalta trädgårdar uteftermiljöpåverkan, estetik och önskemål från beställaren.En litteraturstudie inleder arbetet för att få klarhet i vad en miljövänlig trädgård innebär. Denbörjar med beskrivandet av vårt förhållande till de levande processerna som finns i jorden.

Hästen levde från början i det fria och människan tog den första kontakten för köttets skull. Innan hästen domesticerades levde den som gräsätare på stäppen i flock med andra hästar. Det är långt ifrån hur dagens hästhållning ser ut. Därför krävs det att hästens grundläggande behov tillgodoses. Detta ställer också krav på att stallets miljö tillgodoser hästarnas behov. Syftet med denna studie var att utvärdera halmpellets med avseende på ekonomisk lönsamhet och hästarnas välbefinnande. Studiens frågeställningar var: Är halmpellets ekonomiskt lönsamt som strömaterial jämfört med kutterspån? Hur påverkas ammoniakavgången från de olika strömaterialen? Finns det några skillnader i hästens liggbeteende på en bädd av halmpellets jämfört med en kutterspånsbädd? Studiens hypoteser var: Halmpellets blir mer lönsamt med hänsyn till gödsel, strömängd och arbetstid.

De idag mest använda alternativen för sluthantering av slam är deponering, spridning på jordbruksmark, och olika former av annan användning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket händer idag inom ?slamhanteringsområdet? och till följd av nya lagar och mål kommer de tillgängliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gälla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet är att kartlägga sluthanteringen av slam från avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mål och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tänkas se ut i framtiden.

Grundtanken med ett ekologiskt lantbruk är att det ska vara självförsörjande och att näringsämnen ska återföras till marken där de skördats. EU har länge strävat efter att 100 % avfodret till ekologiskt fjäderfä ska vara ekologiskt producerat, men målet har flera gånger skjutits upp på grund av bristen på ett proteinfoder som tillgodoser hönans speciella proteinbehov. I den konventionella produktionen används syntetiskt tillverkade aminosyror, vilket inte är tillåtet i ekologisk produktion som istället främst använder fiskmjöl, en råvara som inte anses hållbar pågrund av överfiskning och reducerade fiskebestånd. Musselmjöl är ett relativt nytt proteinfodermedel som nyligen blivit godkänt för ekologiskt bruk, det tillverkas genom att köttet från blåmusslor torkas för att sedan processas till mjöl. Syftet med vår rapport är att granska musselmjöl som alternativ proteinkälla för att nå ett 100 % ekologiskt foder till fjäderfä.

Utan vatten inget liv. Människor är beroende av rent vatten för sin överlevnad. I många länder orsakar idag bristen på rent vatten sjukdomar och för tidig död. Världens problem med sötvatten i form av brist och svåra föroreningar orsakade av människan kan te sig kolossala. Befolkningsökning och ändrade levnadssätt påverkar.

SammanfattningDe dricksvattenresurser som finns i dag globalt sett är ojämnt fördelade över såväl kontinentsom mindre geografiska enheter. Det beror både på vattnets kretslopp och på andra faktorersom mänskligt räckhåll och teknisk räckvidd. Det mänskliga räckhållet symboliseras av lagar,ägande, attityder och ekonomi i denna uppsats och tekniken framstår som en pådrivandefaktor för utveckling vad gäller rening och transport av dricksvatten. Uppsatsen diskuteraräven hållbarhet som begrepp och hur det kan relateras till dricksvatten, samt andraangreppssätt av dricksvatten som dels en livsviktig resurs, dels en handelsvara.Syftet med uppsatsen är att kartlägga Sveriges möjligheter att exportera dricksvatten till andraländer utifrån följande frågeställningar:1. Kan man äga vatten?2.

This study investigates how nutrients from source-separated human urine from Gothenburg properties can be used as fertiliser in agriculture or for parks or sports fields. The initiator is the Department of Sustainable Water and Waste Management at the City of Gothenburg. Today urine-diverting systems are installed in two apartment buildings and two public-use buildings. Urine recycling is expected to lead to less exploitation of natural resources and less eutrophicating discharges into water recipients. In the study the urine?s market potential is investigated, for which practical handling issues, business aspects and acceptance of customers, employees and visitors have proved to be important.

I Sverige finns det idag ungefär 700 000 enskilda avlopp. Näringsämnen som läcker från enskilda avlopp, bland annat på grund av otillräcklig rening, har stor inverkan på miljön i sjöar, vattendrag och kustnära områden där de bidrar till övergödning. Istället för att låta näringsämnena från de enskilda avloppen läcka ut i naturen och gå till spillo kan man genom att kretsloppsanpassa avlopp samla upp näringen och återföra den till jordbruksmark. Detta kan förutom att leda till en bättre vattenmiljö också minska behovet av den handelsgödsel som idag används inom jordbruket. Laholmsbukten har sedan lång tid tillbaka varit utsatt för övergödning till följd av att näringsämnen läcker ut i vattendragen.

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa värden och utan att produktionen och intäkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft är ekonomi men skogen har även ett rekreativt värde för invånare i den urbana miljön.Den första delen innehåller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. Längre fram i studien lyfts också skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrån några typbestånd.Vad rekreationen betyder för människan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad från staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi då slipper element som annars stör vår koncentration som t.ex. reklam och buller.

Den här undersökningen har visat att reinkarnationstanken finns inom ett flertal olika religioner. De religioner jag har tagit upp är Aboriginerna, några afrikanska religioner (Bambara, Benin, Edo, Yoruba, Evéerna, Igbo, Zulu), Antroposofi, Asatro, Buddhism, Cao Dai, Druser, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Scientologi, Taoism, Teosofi, Transcendental Meditation och Wicca. Jag hittade även andra religioner där reinkarnationstanken ingår men på grund av tidsbrist så hann jag inte sätta mig in i dessa.Begreppet karma återfinns i nästan hälften av de religioner jag har tagit upp i min undersökning. De religioner där karma ingår är: Antroposofi, Buddhism, Cao Dai, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Transcendental Meditation och Wicca. De har alla rötter i den indiska religiösa traditionen, förutom kanske Wicca.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.