Sökresultat:
11367 Uppsatser om Material i förskolan - Sida 5 av 758
Att gÄ frÄn det konkreta till det abstrakta, att det blir konkret för barnen. : En undersökning om hur lÀrare anvÀnder och vÀrderar laborativa material i matematikundervisningen i skolÄr 1-3
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lÀrare anvÀnder olika laborativa material i sin matematikundervisning i Är 1-3 och hur detta överensstÀmmer med det sÀtt som upphovsmÀnnen till materialen avser. Mina frÄgestÀllningar har bland annat varit: Vad Àr laborativa material?, Hur anvÀnder lÀrare laborativa material i matematikundervisningen i Är 1-3?. För att söka svar pÄ dessa frÄgor har jag genomfört en litteraturstudie, och en kvalitativ intervjustudie med Ätta lÀrare som anvÀnder laborativa material i sin matematikundervisning. Resultatet visar att det finns skillnader mellan hur lÀrare anvÀnder vissa laborativa material och hur materialens upphovsmÀn beskriver att materialen ska anvÀndas.
Konstruktionsleken ur pedagogers perspektiv. : En studie om hur pedagoger tÀnker och arbetar nÀr det gÀller konstruktionsleken i verksamheten.
The purpose of this study was to examine how teachers act when it comes to play with constructions in preschool. The purpose was also to find out what kind of material the children have to work with and what they do with the things that the children made. The study was based on qualitative semi-structured interviews. Semi-structured interviews was choosen to get out as much information as possible, with open questions in a semi-structured interview you can get the information that is relevant for the study. The results show that there are different kind of material available in preschool, but knowledge of the subject is missing and demanded by teachers. The material are pretty similar, some of the teachers use material from the forest while others don?t.
Laborativ matematikundervisning i Ärskurs 5 : En jÀmförelse mellan lÀrare och elevers uppfattning angÄende anvÀndningen av laborativt material
Under de senaste Ă„ren har intresset för anvĂ€ndningen av laborativt material ökat markant. Syftet med denna studie Ă€r att ta fram och göra en jĂ€mförelse mellan lĂ€rare och elevers uppfattningar och Ă„sikter angĂ„ende anvĂ€ndningen av laborativt material i matematikundervisningen. Studien har genomförts pĂ„ fyra lĂ€rare i Ărebro samt deras klasser i Ă„rskurs 5. Resultatet visar att laborativt material underlĂ€ttar lĂ€randet, gör matematiken roligare och mer intressant, för mĂ„nga enligt bĂ„de lĂ€rare och elever. LĂ€rarnas och elevernas uppfattning om hur ofta laborativt material plockas fram och dĂ„ finns tillgĂ€ngligt skiljer sig Ă„t.
Elevers uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen
Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ elevers uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen. Ăven hur liknande form av undersökning kunde gynna lĂ€raren till att fĂ„ reda pĂ„ vilken typ av undervisning som eleverna föredrar. Motivationen som lĂ„g till grund för studien var erfarenheter utifrĂ„n VFU (verksamhetsförlagd utbildning) samt erfarenheter av forskningslitteratur. En stor del av forskningen har pĂ„visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bĂ€ttre Ă€n elever som inte arbetar med laborativt material. DĂ€rför föresprĂ„kar forskningslitteraturen inom detta omrĂ„de att lĂ€rare borde arbeta med laborativt material under alla Ă„ren i skolan.
Den störande grannen : En kritisk analys av reglerna om störningar i olika boendeformer
Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.
Temperaturstyrning av aluminiumextruderingsprocess
In this final thesis a rough description of aluminium extrusion is made, the importance of temperature of both the raw material and the extruded profile for a good profile quality. The difficulty in controlling these temperatures are discussed and attempts to increase the control are described. The attempts are basically made by controlling the furnace that is heating the raw material. This is done in a manner that the raw material reaches its final temperature shortly before it is extruded. An IR-camera at the press can be used for profile temperature measurements.
3D-Material inom realtidsgrafik
I denna rapport behandlas frÄgestÀllningen: Hur kan man, med sÄ fÄ element som möjligt, skapa ett trovÀrdigt 3D-material; trovÀrdigt nog för att det ska kunna uppfattas som det verkliga material det försöker efterlikna? Som med mycket annat kan det vara en fördel att ha mer grundlÀggande förstÄelse för hur det man arbetar med och försöker efterlikna Àr uppbyggt. Syftet Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgra grundpelare i 3D- grafik som man bör ha i Ätanke nÀr man Àr ute efter att skapa ett visst sorts 3D- material utifrÄn verkligheten. Materialen som undersöks Àr trÀ, sten, metall, hud, hÄr/fjÀdrar och tyg. De presenteras i programmet Marmoset Toolbag och idén Àr att bryta ner dem till de minsta bestÄndsdelarna som behövs av ett material utan att förlora kÀnslan av det materialet.
Hur miljöer och material skapar förutsÀttningar för sprÄkstimulans i förskolan
Föreliggande studie handlar om sprÄkstimulans genom den fysiska miljön i form av miljöns utformning, tillgÀnglighet av material samt vilka val barnen gör i relation till dessa faktorer. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsansats dÀr vi observerat tvÄ förskolor med barn mellan tre till fem Är. Tidigare forskning beskriver vikten av materialets betydelse och utformning av rum för att barn ska ges förutsÀttningar till en god sprÄkstimulans. I vÄrt resultat visades att rum och material har inflytande pÄ barnens val vilket vi kunde se genom observationer. NÀr en miljö erbjuder en variation av material fann barnen ett intresse kring leken och en kommunikation uppstod, medan en miljö som innehöll mindre material gjorde barnen rastlösa. .
Laborativt material i matematikundervisning : FörbÀttras elevernas kunskaper, vilken uppfattning har lÀrare och elever samt vad pÄverkar anvÀndningen?
Elever i den svenska grundskolan blir allt sÀmre pÄ matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att besvara om anvÀndandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbÀttrar elevernas matematikkunskaper och vad som pÄverkar anvÀndandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie Àr baserad pÄ nio tidigare studier. Den visar att anvÀndning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer pÄverkar resultatet och hur materialet anvÀnds, lÀrarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lÀrarens egen kompetens att anvÀnda sig av materialet i undervisningen..
Termomekanisk utmattning av Sanicro 25 : Materialmodellering med finita elementmetoden
The report aims to describe the austenitic stainless steel Sanicro 25 from a thermomechanical point of view. The thermal and mechanical properties of the material make it suitable for use in coal ? and thermal power plants. By the use of Sanicro 25 it would be possible to bring the efficiency of these plants up while bringing the carbon emissions down.A material model is created from material testing and validated through simulation in the finite element software Abaqus. The model that has been derived describes the material behavior during loading and stress relaxation for the first cycle in a thermomechanical fatigue test well.
Specialpedagogers arbete i fo?rskolan med fokus pa? inkludering. Special educators work in preschool with focus on inclusion.
How do special educators work to include children with special needs in preschool? That was the question that our thesis proceeded from, and the purpose was to get an insight in the methods used by the special educators to achieve inclusion.
Our questions were:
? Is Swedish preschool a place for inclusion?
? How are special educators work organized and focused?
? Which experiences do special educators have working with children with special
needs in preschool, and what role do they mean that inclusion plays in this work?
Our procedure in this enquiry was to perform semi-structured interviews with 5 different special educators in two different cities.
Interpretation and analyis proceeded from three different theories: Urie Bronfenbrenner?s ecological systems theory, John Bowlby?s theory of attachment and Karsten Hundeide?s sociocultural theory. The result showed support for the idea of the Swedish preeschool as a place with many opportunities for inclusion. We have also seen how both money and political decisions has an impact on which possibilities the preschools receive to work with inclusion. In addition it became apparent that the methods used by special educators differed depending on both cities and districts.
Information per strÀcka
Jag har lÄtit min yttre miljö vara en stark tongivare och lÄtit det förenas med mitt verk. Det mesta av mitt arbete har jag utfört i min egen verkstad. Det Àr en ateljé utformad runt en traditionellguldsmedsverkstad med de verktyg och material som hör till. DÀr har jag omgivit mig med bilder, material och föremÄl som intresserar mig.Resan och förflyttandet mellan HDK och min verkstad var min utgÄngspunkt. Det har jag dokumenterat och uttryckt i olika material..
?Matteboken, det Àr dÀr man lÀr sig?eller? : En undersökning av lÀrares och elevers instÀllning till anvÀndandet av laborativt material i förskoleklassens matematikundervisning
Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀraren och eleverna ser pÄ anvÀndandet av laborativt material i förskoleklassens matematikundervisning. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av observationer och intervjuer av tre lÀrare och nio elever i samma kommun. Resultatet visar att lÀrarna och eleverna ser olika pÄ anvÀndandet av laborativt material. LÀrarna förhÄller sig positiva till anvÀndandet och menar att de alltid har stöd av laborativt material i undervisningen. Eleverna dÀremot visar en osÀkerhet kring syftet med anvÀndandet av materialen och har svÄrt att se det matematiska innehÄllet..
En studie om vad tre klasslÀrare anser om laborativt arbetssÀtt i matematik
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad tre klasslÀrare för Ärskurs 1-3 anser om laborativt material i matematikundervisningen och hur de sjÀlva arbetar med detta i sin egen matematikundervisning. Detta undersöktes med hjÀlp av en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Observationerna anvÀndes för att se om det som lÀrarna ansÄg om laborativt material speglades i deras undervisning. Med intervjuerna kunde vi ta reda pÄ vad lÀrarna ansÄg att det kan finnas för möjligheter och hinder med anvÀndandet av laborativt material i matematikundervisningen. Resultatet visar att lÀrarna överlag Àr positiva till anvÀndandet av laborativt material.
Den ortodoxa kristendomen i skolan : En analys av den ortodoxa kristendomen i svenska lÀromedel
This essay is about the representation of orthodox Christianity in Swedish educational material. With the help of my analytical approach inspired by Michel Foucault, I have studied material used in school for the subject Religion. I have limited the educational material in two ways. First, the main reason for this is that I am only interested in material written and produced from the year 2010 until today. Secondly, the material I have chosen to focus on is written for the grades 7-9 and for high school.