Sökresultat:
883 Uppsatser om Matematiska världar - Sida 47 av 59
Kartbaserad inomhuspositionering med virtuella accesspunkter
Det har gjorts mycket forskning kring Positioneringssystem för inomhusbruk dÄ mÄnga applikationer och tjÀnster Àrberoende eller kan förbÀttras av det. Trots detta finns idag ingen standard för hur positionering inomhus ska fungera.För de flesta utomhusmiljöer kan en modern mobiltelefons position erhÄllas med ett par meters precision via GPS. I eninomhusmiljö sjunker signalen drastiskt och en precis position Àr svÄr att uppskatta. En vÀl etablerad teknik Àr Wi-Fioch kan med fördel anvÀndas dÄ de flesta inomhusmiljöer idag redan har Wi-Fi accesspunkter installerade. DÄ enmottagare erhÄller en signal frÄn en accesspunkt kan distansen dem emellan uppskattas för att sedan uppskattapositionen med den matematiska tillÀmpningen trilateration.
Början pÄ en lÄng resa : En fallstudie om introduktionen av datorprogrammet GeoGebra i matematikundervisningen i Ärskurs nio
Vi har frÄn och med 2011 en ny lÀroplan för grundskolan som betonar anvÀndningen av digital teknik i matematikÀmnet mycket starkare Àn den tidigare lÀroplanen frÄn Är 1994. Situationen i skolan av idag pÄ detta omrÄde Àr inte i fas med kravet frÄn den nya lÀroplanen. Det behöver utvecklas en ny praxis för anvÀndandet av digital teknik i matematikundervisningen. Med den studie vi hÀr gjort har vi velat fÄ handgriplig information hur en introduktion av ett gratis dataprogram, GeoGebra, kan tÀnkas fungera för nionedklassare. Studien Àr en tredelad fallstudie med 1) ett undervisningstillfÀlle; 2) ett uppgiftslösningstillfÀlle; och 3) ett intervjutillfÀlle.
Matematiska förkunskaper för kursen EllÀra A : En undersökning om ett diagnostiskt test i matematik Àr ett anvÀndbart verktyg för att finna elever som har svÄrigheter att tillgodogöra sig innehÄllet i EllÀra A
Syftet med mitt arbete var att skapa ett diagnostiskt test i matematik för elever som lÀser EllÀra A pÄ elprogrammet. Detta för att undersöka elevernas förkunskaper i matematik. Undersökningen riktar sig till att hitta de elever som kan fÄ problem att klara matematiken i EllÀra A. Testet skulle ej ta en större del av en lektion i ansprÄk.Med hjÀlp av kurslitteratur och kursplan för EllÀra A har jag tagit fram ingÄende matematik i kursens inledande delar. UtifrÄn denna matematik har sedan uppgifter skapats och jÀmförts med likartade uppgifter i grundskolans nationella prov för Ärskurs 9 samt skolverkets mÄl som eleverna skall ha nÄtt i slutet av nionde skolÄret.Jag har utfört ett test i en fordonsklass för att kontrollera tidsÄtgÄng och eventuella oklarheter i testet.
IKT och elevers lÀrande : Hur pÄverkar IKT elevers intresse och förstÄelseför matematik?
Vi Àr tvÄ högskolestudenter som studerar med inriktning mot grundskolans Ärskurs 4-6. Vi Àr intresserade av ny teknik och dess pÄverkan pÄ elever och lÀrare inom Àmnet matematik.Syftet med detta arbete Àr att undersöka om anvÀndning av IKT har effekt pÄ matematikundervisningen och hur det pÄverkar elevernas lÀrande i Àmnet. I denna uppsats genomförs en studie av relevant litteratur. Den-na studie inriktar sig mot Ärskurs 4-9 i Àmnet matematik och IKT-anvÀndning i detta Àmne.Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva i sin inlÀrning med hjÀlp av IKT-verktyg. Eleverna visar pÄ bete-endeförÀndringar i form av att de blir bÀttre förberedda för inlÀrning och att de blir mer engagerade i sin utbildningsprocess.
Intensivundervisning i matematik med högstadieelever: Fungerar det?
I denna studie undersöks vad som hÀnder dÄ tvÄ högstadieelever i sÀrskilda utbildningsbehov i matematik erbjuds intensivundervisning. Syftet Àr att analysera vilket lÀrande som skett under undervisningstiden samt om undervisningsformen pÄverkat elevernas ordinarie undervisning. I studien analyseras Àven om elevernas attityd till Àmnet matematik förÀndrats. Studien Àr en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. I en triangulering har deltagande observationer, intervjuer, samtal samt tester anvÀnts.
Skriva för att lÀra i matematik : Vad och hur skriver elever i grundskolans mellanÄr?
Att lÀra Àr nÄgot som man gör sjÀlv och detta ansvar kan man inte lÀgga över pÄ nÄgon annan. Genom att skriva i matematik kan eleverna utveckla sitt matematiska tÀnkande. MÀnniskor har olika sÀtt att lÀra ? en del lÀr genom att skriva. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete Àr att vi ser lÀrande pÄ detta sÀtt.
Balansering av ett rundbaserat strategispelsystem : En reflekterande text rörande arbetet att skapa ett verktyg för balansering av precautionstridsystemet i spelet Dreamlords ? The Reawakening
Följandet arbete Àr en reflekterande text som handlar om hur jag skapade ett verktyg för att balansera det rundbaserade precautionstridsystemet av spelet Dreamlords ? The Reawakening.I början förklaras mitt syfte och mÄl med arbetet som följs av en frÄgestÀllning kopplat till det. Jag kommer Àven att beskriva olika teorier som jag tittade nÀrmare pÄ angÄende spelbalansering. För att inleda lÀsaren till spelet Dreamlords ska jag Àven förklara den generella spelprincipen av hela spelet. DÀrefter tar jag upp min arbetsprocess som handlar om hur jag strukturerade upp mitt arbete.
Utvecklad kompetens förÀndrar : En kvalitativ studie av kompetensutveckling kring laborativ matematik för pedagoger i förskoleklass.
I flera studier som gjorts under de senaste Ă„ren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sĂ€mre i matematik. Skolverkets granskningar pekar pĂ„ ett flertal tĂ€nkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, dĂ€ribland pedagogernas bristande kompetens. Ă
tgÀrder för att frÀmja och förbÀttra situationen har bl.a. inneburit satsningar pÄ kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förÀndra och förbÀttra matematikundervisningen.Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom Àr syftet att undersöka pÄ vilket sÀtt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssÀttet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete Àr tÀnkt att ske.
Estetiska uttrycksformer : En underso?kning om fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i svenskla?rares undervisningsmaterial
Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.
SmÄ barns lÀrande - i den fria leken i förskolan
BakgrundI leken utvecklas bland annat sprÄket och tÀnkandet, samspelet och den sociala förmÄgan. I lekens vÀrld Äterskapar barnen sina tidigare erfarenheter och leken ses som uttryck för att kunna sÀtta samman erfarenheter pÄ ett nytt sÀtt. NÀr yngre barn lÀr, gör de det med hela sin kropp och med alla sina sinnen. Barnens ska ha möjlighet att pÄverka sin vardag och dÀr skafinnas utrymme för barnens egna initiativ till lek och allehanda aktiviteter. Den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns lÀrande stimuleras och utmanas.
En studie av matematiken i svenska Montessori- och Reggio Emiliainspirerade förskolor.
VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur barn lÀr matematik inom förskolor inspirerade av Montessori och Reggio Emilia. Vi har dÀrför undersökt inriktningarnas och deras likheter och skillnader nÀr det gÀller matematiken, genom metoderna kvalitativ intervju ochostrukturerad deltagarobservation. Studien utgick frÄn lÀrarnas instÀllning och dÀrmed förhÄllningssÀtt samt vilka metoder och material/materiel förskolorna anvÀnder sig utav för att lÀra barn matematik. Fyra Montessoriförskolor och fem Reggio Emiliaförskolor, inom Kalmar och Blekinge lÀn, har deltagit i studien. Det viktigaste resultatet Àr att likheterna generellt Àr flera Àn skillnaderna, sÀrskilt nÀr det gÀller lÀrarnas förhÄllningssÀtt, avseende deras sÀtt att lÀra barnen matematik inom respektive inriktning.
Fartförlust pÄ grunt vatten : En jÀmförelse av brÀnsleförbrukning och tidsÄtgÄng för rutter med olika djup och distans
Denna studie handlar om den fartförlust och dÀrmed den ökade energiförbrukningen som drabbar fartyg pÄ grunt vatten. Syftet var att ta reda pÄ hur mycket kortare en grund passage behöver vara för att den ska vara ett bÀttre alternativ Àn en lÄng och djup rutt med hÀnsyn till brÀnsleförbrukning och tidsÄtgÄng. Resultatet av detta blev att det inte gÄr att dra nÄgra generella slutsatser som gÀller för alla fartygstyper men att det gÄr att se tydliga tendenser. Studien hade Àven som mÄlsÀttning att skapa ett underlag som skulle kunna anvÀndas av nautiker vid planering av resor, detta presenterades i form av en sammanstÀllning av de resultat som erhÄllits vid berÀkning av fartförlust i öppet vatten. NÄgon sammanstÀllning gjordes inte för begrÀnsat vatten eftersom exempelfartygen dÀr fick likadana resultat vilket skulle ha gjort en sÄdan överflödig.
GrundlÀggande kunskaper Àr en viktig förutsÀttning för en lyckad kunskapsutveckling i matematik En studie om matematikundervisning i Äk 1-6
SammanfattningVÄr studie hade för syftet att belysa matematikundervisningen hos ett urval av lÀrare igrundskolan yngre Äldrar för att fördjupa förstÄelsen kring vilka förutsÀttningar som finns förmatematiklÀrare i undervisningen. VÄrt utgÄngsresonemang var att eleverskunskapsutveckling i matematik kan begrÀnsas om grundlÀggande matematiska kunskaper Àrlabila.Resultaten frÄn de flesta mÀtningarna har visat ett försÀmrat resultat samtidigt att forskningenhar betonat hur viktig matematikundervisning Àr för inlÀrning. En varierandematematikundervisning dÀr det diskuteras matematik aktiverar elever och leder till merförstÄelse och kunskapsutveckling.För att möjliggöra den hÀr studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer pÄ fyra olikaskolor, sammanlagd intervjuades 7 lÀrare och av observationer pÄ tvÄ mellanstadieskolor,sammanlagd tre lÀrare observerades under 14 lektioner.Oavsett att forskningen har visat att undervisning som grundar sig mest pÄ böcker Àr den somÀr minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lÀrare Àr en viktig förutsÀttningför en lyckad undervisning har vÄr studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter lÀromedlen och att det finns ingen gemensam syn pÄ en och samma skola. DelÀrare som kÀnner sig trygga i sin lÀrarroll har börjat förÀndra sin undervisning som kunde sesvid flera tillfÀllen i vÄra observationer. Samtidigt visade studien att eleverna Àr mycket merintresserade, kreativa och lÀr sig mer nÀr det finns aktiviteter dÀr de kan uttrycka sig..
Bland guldpÀrlor och klossar ?  LÀrares refleklektioner kring det laborativa arbetssÀttet i matematikundervisningen. : En jÀmförelse mellan lÀrares reflektioner frÄn kommunala skolor och friskolor med Montessoripedagogik.
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrare i Ärskurs 4-6 reflektioner kring det laborativa arbetssÀttet. Studien innefattar en jÀmförelse mellan lÀrare som arbetar pÄ kommunala skolor och lÀrare som arbetar pÄ friskolor med Montessoripedagogik. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn behandlar vid vilka matematiska omrÄden lÀraren vÀljer respektive vÀljer bort att anvÀnda laborativt material samt vilka möjligheter, fördelar, utmaningar och hinder lÀrare urskiljer med laborativt arbetssÀtt. En kvalitativ metod med intervjuer valdes för att undersöka lÀrares reflektioner. Resultatet visar att det finns somliga skillnader mellan hur lÀrare frÄn kommunala skolor respektive friskolor med Montessoripedagogik förhÄller sig till laborativt arbetssÀtt.
Styling av vektorkartor i mobila enheter
Mobila system som anvÀnds professionellt tas ofta fram för yrkesgrupper som jobbar utanför kontoret. Kartpresentation Àr ofta en viktig komponent som anvÀnds som underlag för att visa applikationsspecifik data eller som underlag för inmatning av information i fÀlt.Kartinformation eller geodata hanteras ofta i tvÄ vitt skilda format. Dels rasterinformation som Àr bilddata och dels vektorinformation. Vektordata bestÄr av ytor, linjer och punkter som har matematiska definitioner. Vektordata har fördelen av att vara upplösningsoberoende, mycket precist och inte sÀllan utrymmessnÄlt jÀmfört med rasterdata.Till skillnad frÄn rasterdata sÄ saknar vektordata information om hur den ska presenteras visuellt.