Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers begreppsliga och kommunikativa förmågor, här tillämpat på det centrala innehållet geometri år 4-6.Teori: Studiens avsikt är att utforska om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers förståelse av geometriska begrepp och därigenom utveckla kvalitén i deras kommunikation. IKT utgör i det här arbetet dels ett verktyg för att synliggöra på vilka skilda sätt elever uppfattar geometriska begrepp, dels hur man från deras individuella uppfattningar kan utveckla begreppsförståelsen och därmed kvalitén i kommunikationen.. Variationsteorin är den lärandeteorin som utgör referensram för elevers lärande i den här studien. Metod: Eftersom studiens avsikt var att jag tillsammans med tre kollegor skulle studera vår egen praktik valdes aktionsforskning med observation som metod. Det innebar att vi kunde planera, reflektera, dra slutsatser och planera för en ny aktion.

Utifrån egna erfarenheter över elevernas svårigheter att använda sina matematiska kunskaper praktiskt i slöjden, ville jag inleda ett utvecklingsarbete med en matematiklärare där vi undersöker och utvecklar ett ämnesintegrerat arbetssätt mellan ämnena slöjd och matematik. För att få svar på detta utgick jag ifrån fyra frågeställningar som berörde fördelar, hinder, förutsättningar och på vilket sätt ett ämnesintegrerat arbetssätt kan ske på. Med stöd av både läroplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en ämnesintegrering däremellan. Metoderna jag har valt för studien är intervjuer, observationer och forskningsloggbok. I resultatet framkom det att trots goda förutsättningar schematekniskt upplevdes ändå tiden som det största hindret då andra yttre drivkrafter tog anspråk på den schemalagda planeringstiden. Fördelarna sågs ur ämnesmässig och pedagogisk karaktär då eleverna drog paralleller och såg samband vid lektionsobservationerna.

1952 publicerade Harry Markowitz sin doktorsavhandling vilken var den första avhandlingen som tillämpade avancerade matematiska metoder inom bank- och finanssektorn. Detta var startskottet för en ny epok där personer med matematisk bakgrund började ersätta ekonomer i finansbranschen främst tack vare deras modeller som kunde beskriva ?framtiden?. Numera kallas de flesta personer som tillämpar avancerad matematik inom finans för kvantanalytiker. I dagsläget är merparten av större analyshus, banker, försäkringsbolag och hedgefonder beroende av kvantanalytikerDen här uppsatsen behandlar följande frågeställning:Hur fungerar kunskapshantering och innovation inom kvantgruppen hos Länsförsäkringar AB?För att besvara denna frågeställning har en litteraturstudie och en fallstudie utförts.

I dagens läge finns det lärarutbildningar som inte erbjuder utbildning inom musik, trots att musik enligt läroplanen för förskolan ska vara en del av alla förskolors verksamhet. Forskning tyder på att många pedagoger uppvisar en osäkerhet gentemot utövande av musik i barngrupp. Denna osäkerhet tycks i många fall grunda sig på bristen av musik i lärarutbildningen. Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur verksamheten kan se ut på en musikförskola. Metoderna som används är intervjuer och observationer och fyra pedagoger på musikförskolan intervjuas.

Denna studie handlar om hur personal och föräldrar uppfattar hur och vad barn lär sig i projektet Sinnenas mat i förskolan. Två förskollärare, en barnskötare, en måltidspersonal, en kock, en skådespelare och två föräldrar blir intervjuade i syfte att undersöka den deltagande personalens och föräldrarnas uppfattning om vad och hur barnen lärde sig i projektet. Perspektiv och teorier som rör barns lärande och matvanor, hur idén till projektet väcktes och en beskrivning av projektet Sinnenas mat i förskolan presenteras.Tanken är att man börjar med hem- och konsumentkunskap i tidigare åldrar, redan på förskolan, med mål att kunna förbättra barns matvanor. Man utgår från ett praktiskt-estetiskt ämne såsom hem- och konsumentkunskap och till det naturligt knyter andra teoretiska ämnen. Projektidén är att arbeta med maten som mål och medel i förskolan.

Bakgrund: Matematikundervisningen har varit debatterad i dagspressen den senaste tiden, detta har gjort att vi har valt att göra vår studie inom matematikområdet. Det vi har märkt från våra respektive VFU-platser (förskola och skola) är att elever får frågor där det intressanta för läraren är att de har rätt svar. Vår uppfattning är att lärare visar stort intresse för elevernas svar. De är inte intresserade av elevernas förståelse av den matematiska operationen, framförallt inte när svaret är rätt. Vi vill även se ifall eleverna löser additionsuppgifter på olika sätt beroende på om de har tillgång till laborativt material eller inte.

Syfte: Syftet med förevarande uppsats är att studera användningen av Basel II och vilka föreställningar som finns rörande de nya kapitaltäckningsreglerna. Teori: Basel II genomsyras av ett förtroende för statistiska deduktiva modellers förmåga att kvantifiera och mäta risk. I den kritiska redovisningslitteraturen görs emellertid gällande att statistiskriskmodellering bygger på felaktiga antaganden. Metod: Vi använder en induktiv metod och en hermeneutisk kunskapsuppfattning som bygger på förståelse och tolkning; så kallad interpretativism. I vår undersökning av bankernas inställning till Basel II har vi valt att genomföra semistrukturerade, kvalitativa intervjuer.

Distributionen av elektricitet bedrivs i Sverige som naturliga monopol av lokala nätägare. Regleringen av företagens intäkter har genomgått stora förändringar; från att ha varit en kostnadsbaserad reglering, har nu en modell med nätägarnas prestation i fokus tagits i drift: Nätnyttomodellen (NNM). Prestationen mätes i huvudsak av hur stor kundnyttan är, där en av aspekterna är distributionsnätens tillgänglighet. NNM konstruerar ett radiellt referensnät med en annan struktur, än vad det verkliga nätet har. Rapporten beskriver NNM allmänt och tillförlitlighetsmetoden i modellen mer utförligt.

Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationellaoch också internationellt jämförande studierna av elevers skriftspråkliga och matematiska förmåga, har detvisat sig att svenska elever presterar sämre såväl inom "matematikens som svenskans områden". Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17procent av svenska elever i skolår 9 presterar på denlägsta nivån i matematik. Vilka tankar dessa elever har om    matematik i allmänhet och sin egen förmåga i matematik i synnerhet kan nog diskuteras.

Utformning av grundkonstruktioner har fått relativt lite uppmärksamhet när det kommer till  passivhus. Fokus har legat på att stoppa värmeflödet genom resterande delar av klimatskalet vilket har lett till att grundkonstruktionen inte är speciellt granskad ur de perspektivet. Rapporten är begränsad till att behandla endast linjära köldbryggor eftersom en punktformig köldbrygga angriper konstruktionen i tre dimensioner, vilket försvårar arbetet avsevärt. Tidigare har man inte heller behövt redovisa storleken på köldbryggor, vilket idag är ett krav. Det finns olika bestämmelser beroende på om man väljer att följa de svenska eller internationella kraven.

Syftet med detta examensarbete var att på uppdrag av Skellefteå Kraft AB studera produktionsplanering för regleringsbar vattenkraft och avgöra hur vatten i ett magasin kan värderas. Vidare skulle även en applikation skapas för att kunna beräkna dessa vattenvärden. Produktionsplanering för vattenkraft visade sig oftast delas upp i tre nivåer, i en lång-, säsong- och korttidsplaneringsdel, där detaljrikedomen i modellbeskrivningarna ökar med minskande tidshorisont. Anledningen till uppdelningen är en följd av att både noggrannhet och långsiktighet önskas, tanken är därmed att låta den högre nivån ge den lägre en långsiktighet den annars saknat. Möjliga kopplingar mellan nivåerna diskuterades, där en priskoppling genom vattenvärden argumenterades för att vara den bästa. Därefter studerades metoder för vattenvärdeberäkningar och matematiska villkor för optimal produktion, varvid ett eget program i Matlab kunde skrivas. Programmet beräknar vattenvärden vid en enmagasinmodell utifrån tillrinnings- och prisprognoser, där prognoserna tillåts att delas upp i ett valfritt antal scenarion. Testkörningar av programmet visar att vattenvärdena går ned inför en prognostiserad vårflod, för att på så vis skapa plats åt det inkommande vattnet.

SammanfattningHur går en organisation från att vara informationsrik till att bli insiktsfull - och hur tar man bästa beslut utifrån denna insikt? Det strömmar otroligt stora mängder data genom produktion- och tillverkningssystem. Företag saknar ofta kunskap kring hur denna information skall användas. Data mining är de verktyg som kan användas för att ta reda på den informationen. Genom att upptäcka mönster och relationer i stora mängder data har Data mining gjort det möjligt att finna den kunskap man tidigare inte trodde fanns.

Strandlinjen i Sverige har sedan den senaste inlandsisen präglats av isostatisklandhöjning. Höjningen var som kraftigast straxt efter deglaciationen men verkar påtagligt än idag i landets norra delar, framförallt Ångermanland och Västerbotten, medan rörelsen minskat i landets södra delar där den är liten eller avtagit helt. Strandförskjutning är resultatet av isostatisk landhöjning och eustatisk havsytenivåförändring. För att rekonstruera strandförskjutningens utveckling upprättas strandförskjutningskurvor. Kurvan är således resultatet av landhöjning och havsnivåförändringar i meter som en funktion av tiden.

Underhåll är dyrt, men att inte göra underhåll kan kosta betydligt mycket mer. Rätt underhåll leder till hög tillgänglighet och längre livslängd på flygmotorer. Detta tog Volvo Aero fasta på när en kundanpassad motor skulle konstrueras till Svenska försvaret. Det blev den moduluppbyggda motorn, RM12, som konstruerades. RM12 är uppbyggd av sju moduler vilket gör att när en komponent kräver underhåll sker det i den modul som komponenten tillhör.

Sammanfattning I min vardag som lärare i matematik på gymnasiet stöter jag på många elever som har problem med likhetstecknets betydelse. De tror att tecknet =, betyder blir. Två plus fem blir sju delat med två blir 3,5 (2+5=7/2=3,5) är ett vanligt skrivsätt av dessa elever. Korrekt skrivsätt är, två uträkningar två plus fem är lika med sju och sju delat med två är lika med tre och en halv (2+5=7 och 7/2=3,5) alternativt två plus fem delat med två är lika med sju delat med två är lika med tre och en halv ((2+5)/2=7/2=3,5). Denna missuppfattning av likhetstecknets betydelse ville jag undersöka närmare.