Syftet med detta examensarbete är att få en bild av och kunskaper om hur verksamma lärare för grundskolans tidigare år motiverar sina elever till att lära sig matematik och vad begreppet motivation innebär för dem. I studien undersöks också hur de verksamma lärarna upplever motivationens påverkan på elevernas inlärning i matematikundervisningen.I bakgrunden behandlas begreppet motivation och vad motivation innebär. Hur det definieras av olika personer och hur man skiljer på inre och yttre motivation. Där berörs även det humanistiska, kognitiva och behavioristiska perspektivet på motivation samt innebörden av prestationsmotivation. I arbetet behandlas också motivationens betydelse för matematiken, motivationens betydelse för elevens inlärning samt lärarens betydelse för elevens motivation.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa vår förståelse kring matematikspråk och kommunikation som verktyg i matematikundervisningen. Detta har sökts svar på genom att observera och intervjua tre stycken matematiklärare i grundskolans lägre åldrar. Vi har undersökt hur dessa lärare använder och ser på muntlig kommunikation samt infor-mellt och formellt matematikspråk. Vi redogör för tidigare forskning kring språk och kommunikation i matematikundervis-ningen. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs syn på språk och kommunikation i ett so-ciokulturellt perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad läraren bör ta hänsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus på arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbättra inlärningseffekterna hos eleverna på det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus på individuellt arbete (med lärobok) i matematikundervisning på det svenska högstadiet med lärare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper på högstadiet har försämrats till en genomsnittlig nivå (eller under) sedan dess vilket innebär att den svenska skolan måste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras på rätt sätt, att mer undervisning i helklass ? utfört på rätt sätt ? och mindre individuellt arbete, i synnerhet på det sätt som det ofta utförts i Sverige, borde användas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform är tillräcklig för inlärningen och att arbetsformerna borde varieras beroende på det matematiska området som ska läras eller på den förmåga som ska utvecklas samt klassammansättningen.

Vår världsuppfattning har förändrats genom seklerna. Den länge accepterade geocentriska teorin från antikens Grekland var att solen, planeterna och stjärnorna roterade kring jorden. Andra teorier var inte accepterade av varken kyrkan eller vetenskapen. På 1500-talet publicerades Kopernikus heliocentriska teori, som innebar att solen var i centrum och att jorden och de andra planeterna roterar kring den. Vad Kopernikus försökte åstadkomma var en enklare världsbild än grekernas komplicerade epicykelteori.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lärares syn på  laborativ matematik samt läroböckers användning inom matematik. Hur ser lärare i årskurs 1-5 på ett laborativt arbetssätt kontra lärobokens användning inom ämnet matematik. Tillgängligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkäter ut till verksamma lärare i årskurs 1- 5 på tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har även genomförts för att närmare undersöka hur tillgängligt och naturligt materielet är för eleverna.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lärares syn på  laborativ matematik samt läroböckers användning inom matematik. Hur ser lärare i årskurs 1-5 på ett laborativt arbetssätt kontra lärobokens användning inom ämnet matematik. Tillgängligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkäter ut till verksamma lärare i årskurs 1- 5 på tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har även genomförts för att närmare undersöka hur tillgängligt och naturligt materielet är för eleverna.

Studiens syfte är att lyfta fram och jämföra olika elevers lösningsstrategier och tankemönster vid benämnda uppgifter. Är det kanske så att svaga problemlösare, inte bara förenklar arbetet genom att fokusera på symboler och nyckelord utan att de även, avstår från återläsning av texten och kontroll av lösningen? Genom ljudupptagning vid observation av elever som tänker högt under pågående arbete, studeras deras sätt att läsa och lösa följdriktiga uppgifter, motstridiga uppgifter och flerstegsproblem. Studien omfattar även intervjuer i syfte att ta reda på elevernas uppfattningar om svårigheter i benämnda uppgifter. Vid analys jäm­förs elevernas arbete och uppfattningar utifrån följande aspekter: beräkningsstrategier, läsförståelsestrategier, återläsning och lösningskontroll.

Att arbeta med elever som presterar på en högre nivå än vad övriga elever i klassen gör kan vara utmanade arbete för lärare. Det ingår i lärarens uppdrag att stimulera och motivera alla elever i sin kunskapsutveckling, därför ville vi undersöka hur lärare stimulerar och individualisera för dessa elever. I denna studie presenteras tidigare forskning samt resultaten av empirin som samlades in med hjälp av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på två skolor där tre lärare på varje stadium deltog.I bakgrunden beskriver vi kort om varför vi anser att detta är ett område som är av nytta för samhället då högpresterande elever är en grupp som sjunker vilket PISA-undersökningen visade på. De metoder som vi har använt oss av vid denna undersökning var intervju och observationer då vi ville se hur lärarna faktiskt arbetar.

Bakgrunden till arbetet var att Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 ? Matematik årskurs 9 visade på resultatförsämringar i elevernas matematiska kunnande från 1992 till 2003. Eleverna angav också i utvärderingen att ämnet matematik inte intresserade dem, trots att många av eleverna trodde sig ha användning av sina kunskaper i framtiden. Ytterligare en anledning till arbetet var att utredningen Att lyfta matematiken ? intresse, lärande, kompetens visade att attityder till ämnet matematik inte bara påverkades under lektionerna i skolan utan för många elever var en positiv attityd till ämnet matematik ute i samhället en förutsättning för att de själva skulle nå en positiv matematikinlärning.Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityder till ämnet matematik och huruvida deras attityder skulle stämma överens med vad litteraturen visat och hur lärare i skolan skulle kunna arbeta för att ge eleverna en mer positiv attityd och öka elevintresset för ämnet.

Denna uppsats utgår från forskningsrapporter som visar att andraspråkselever har sämre resultat i skolämnet matematik än andra elever. Främst behandlas de svårigheter som problemlösningsuppgifter medför för andraspråkselever. Syftet är dels att analysera och belysa språkliga och kulturella svårigheter som förekommer i problemlösnings¬uppgifter, dels att jämföra uppgifterna sinsemellan i matematikböcker skrivna på svenska och arabiska.I studien jämför jag tre matematikböcker; en från Sverige, en från Syrien och en från Libanon. Avsikten är dels att komma fram till hur mycket plats problemlösning tar i de respektive ländernas böcker och dels att ge en kvalitativ och kontrastiv bild av hur problemlösningsuppgifter ter sig för andraspråkselever. För detta ändamål analyseras åtta problemlösningsuppgifter i detalj och jämförs med varandra med avseende på språkliga och kulturella svårigheter och skillnader.

Magnusson, Jimmy: Elevers attityder till dagens matematikundervisning i skolan ? en studie i årskurs sex, Malmö: Lärarutbildningen, 2007. Elevers matematiska kunskaper, enligt en rad undersökningar, har försämrats de senaste åren. Ur ett konstruktivistiskt synsätt undersökte jag hur elevernas attityder och förhållningssätt är gentemot undervisningen. Attityderna gentemot undervisningen kan vara en orsak till försämrade kunskaper i ämnet. Studien är gjord i årskurs sex på tre olika skolor i nordvästra Skåne.

Objective: The aim of the study is to describe pupils' understanding of the mathematical concept of function. How do pupils define the concept of function? What images of the concept of function evoke when they solve tasks, which involve identifying and constructing functions?Theory: A student's thinking about a mathematical concept depends on more than just the formal definition of the concept; therefore Tall and Vinner introduce the term concept image to describe the role cognitive structures play when students learn about concepts. The cognitive structure includes all mental images, associated properties and processes that an individual associates with a given concept. According to Sfard, an individual's understanding of mathematical concepts may have different character: an operational conception, where a concept is conceived as a process and a structural conception, where the given concept is conceived as an object, that is, as a whole.Method: 16 pupils at the Science Program at two different upper secondary schools inSweden answered a questionnaire on the mathematical concept of function.

Detta examensarbete handlar om elevers matematikinlärning och hur elevers förutsättningartill att lyckas med matematikstudierna kan stödjas utanför skolan. Alla elever har inte sammaförutsättningar för att studera utanför skolan, vissa kan t.ex. få hjälp av sina föräldrar medanandra elever inte har den möjligheten. Matteboken.se är ett verktyg som erbjuder elever somstuderar på högstadie- eller gymnasienivå alternativ hjälp för deras studier i matematik. Ettytterligare syfte har således varit att undersöka hur matteboken.se fungerar som stöd förelevers matematikstudier och vilka som använder sig av detta redskap.Litteraturstudier och en enkätundersökning användes som metoder för denna studie.

 SAMMANFATTNINGArbetets syfte var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar lärare att använda eller inte använda laborativt material i sin matematikundervisning i förskoleklass till och med årskurs 3.Laborativ matematik innebär i detta arbete matematiklektioner där lärare och elever tar hjälp av någon form av konkret material, både vardagsmaterial och pedagogiskt material för att förstå och lösa problem inom ämnesområdet matematik.Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter till elva lärare i förskoleklass till årskurs 3 på tre olika skolor i en och samma kommun.Resultatet visar att samtliga av de lärare som svarade, alltid eller nästan alltid använder laborativt material i sin matematikundervisning, men inom vilka matematiska områden detta sker är varierande.Varför lärare i denna undersökning använder laborativt material eller inte på en lektion påverkas inte av vilken utbildning de har eller om de har någon vidareutbildning i matematik och inte heller av hur länge lärarna har undervisat, utan detta beror enligt lärarna själva på andra faktorer så som: elevens förståelse, tron på metoden, intresse/attityd hos lärare och elevers, tid/lektionens längd och gruppstorlek.Knappt ¾ av lärarna har deltagit i någon form av vidareutbildning i matematik. Alla lärarna som svarade ansåg dock att det laborativa materialet är självklart och nödvändigt för att eleverna ska få en djupare förståelse, då materialet visuellt kan konkretisera detabstrakta i matematiken. Lärarna ansåg också att det laborativa materialet bidrar till att eleverna lär med fler sinnen och att detta i sin tur gör att kunskapen fastnar lättare, matematiken blir även roligare. .

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur fyra lärare talar om matematikkunskaper och matematikutveckling hos elever med språkstörning samt hur de bedriver matematikundervisning. Utifrån syftet är följande frågeställningar centrala i studien: Hur beskriver lärarna sina elever som har språkstörning? Hur beskriver lärarna elevernas matematikkunskaper och matematikutveckling? Hur bedriver lärarna matematikundervisning? Teori: Undersökningen bygger på ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande inom vilket kunskap ses som något som skapas tillsammans med andra, genom språk och kommunikation. Ett centralt inslag i det sociokulturella perspektivet på kunskap och lärande är begreppet redskap. Redskapen kan vara både fysiska, även kallade artefakter, och intellektuella (språkliga).Studien är också inspirerad av en sociokulturell forskningsansats.