
Sökresultat:
899 Uppsatser om Matematiska textuppgifter - Sida 49 av 60
Grundläggande kunskaper är en viktig förutsättning för en lyckad kunskapsutveckling i matematik En studie om matematikundervisning i åk 1-6
SammanfattningVår studie hade för syftet att belysa matematikundervisningen hos ett urval av lärare igrundskolan yngre åldrar för att fördjupa förståelsen kring vilka förutsättningar som finns förmatematiklärare i undervisningen. Vårt utgångsresonemang var att eleverskunskapsutveckling i matematik kan begränsas om grundläggande matematiska kunskaper ärlabila.Resultaten från de flesta mätningarna har visat ett försämrat resultat samtidigt att forskningenhar betonat hur viktig matematikundervisning är för inlärning. En varierandematematikundervisning där det diskuteras matematik aktiverar elever och leder till merförståelse och kunskapsutveckling.För att möjliggöra den här studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer på fyra olikaskolor, sammanlagd intervjuades 7 lärare och av observationer på två mellanstadieskolor,sammanlagd tre lärare observerades under 14 lektioner.Oavsett att forskningen har visat att undervisning som grundar sig mest på böcker är den somär minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lärare är en viktig förutsättningför en lyckad undervisning har vår studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter läromedlen och att det finns ingen gemensam syn på en och samma skola. Delärare som känner sig trygga i sin lärarroll har börjat förändra sin undervisning som kunde sesvid flera tillfällen i våra observationer. Samtidigt visade studien att eleverna är mycket merintresserade, kreativa och lär sig mer när det finns aktiviteter där de kan uttrycka sig..
Bland guldpärlor och klossar ? Lärares refleklektioner kring det laborativa arbetssättet i matematikundervisningen. : En jämförelse mellan lärares reflektioner från kommunala skolor och friskolor med Montessoripedagogik.
Syftet med den här studien är att undersöka lärare i årskurs 4-6 reflektioner kring det laborativa arbetssättet. Studien innefattar en jämförelse mellan lärare som arbetar på kommunala skolor och lärare som arbetar på friskolor med Montessoripedagogik. Frågeställningarna som studien utgår ifrån behandlar vid vilka matematiska områden läraren väljer respektive väljer bort att använda laborativt material samt vilka möjligheter, fördelar, utmaningar och hinder lärare urskiljer med laborativt arbetssätt. En kvalitativ metod med intervjuer valdes för att undersöka lärares reflektioner. Resultatet visar att det finns somliga skillnader mellan hur lärare från kommunala skolor respektive friskolor med Montessoripedagogik förhåller sig till laborativt arbetssätt.
Styling av vektorkartor i mobila enheter
Mobila system som används professionellt tas ofta fram för yrkesgrupper som jobbar utanför kontoret. Kartpresentation är ofta en viktig komponent som används som underlag för att visa applikationsspecifik data eller som underlag för inmatning av information i fält.Kartinformation eller geodata hanteras ofta i två vitt skilda format. Dels rasterinformation som är bilddata och dels vektorinformation. Vektordata består av ytor, linjer och punkter som har matematiska definitioner. Vektordata har fördelen av att vara upplösningsoberoende, mycket precist och inte sällan utrymmessnålt jämfört med rasterdata.Till skillnad från rasterdata så saknar vektordata information om hur den ska presenteras visuellt.
Framgångsrik matematikundervisning i grundskolan : Undervisning som genererar hög måluppfyllelse av läroplanens och kursplanens mål
Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikämnet i den svenska skolan så finns det lärare vars elever har en hög uppfyllelse av målen i läroplan och kursplan. Denna studie ägnas åt att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklärare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lärare som bedriver framgångsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mål med undervisningen. Det andra är att de alla tar på sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, både direkt och indirekt.
Språket i matematiken - ett verktyg att räkna med, en kvalitativ intervjustudie om språkets betydelse för begreppsförståelsen
Syftet med vår studie var att ta reda på hur pedagoger tillvaratar barns informella kunskaper och hur de konkret arbetar för att utveckla barns begreppsuppfattning i matematik med hjälp av språket. Vi avsåg även att undersöka förutsättningarna för en sådan undervisning. Vi ville se till både individ-, grupp- och organisationsnivå. Ytterligare en specialpedagogisk frågeställning som vi avsåg att undersöka var hur barn i behov av särskilt stöd gynnas av detta arbetssätt. Vi genomförde tio kvalitativa forskningsintervjuer, som var delvis strukturerade, med pedagoger som arbetar med språket på ett medvetet sätt i sin matematikundervisning.
Matematiksvårigheter identifiering och förslagslösning : Med en jämförande kunskapstest på elever i skolår nio i Irak och Sverige
SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilka svårigheter elever har i matematik och vad lärarna och eleverna ansåg om matematiksvårigheter. Av olika anledningar väcktes intresset hos mig att undersöka frågan om matematiksvårigheter. Det största motivet till att jag valde detta tema var att utforska orsaken till matematiksvårigheter. Varför antalet elever som lämnar grundskolan med ett icke godkänt betyg i matematik ökat under de senaste tio-femton åren, i Sverige? Jag vill också se i vilken grad matematiksvårigheter har med elevens etniska bakgrund att göra.
Rum för musik
Detta examensarbete behandlar rumsakustik som en viktig del i skapandet av en arkitektur för framförande av musik, samt upplevelsen av ljud. Projektet bygger på en idé att skapa nya möjligheter att skapa och framföra musik för musiker, vars arbete ofta begränsas av lokalbrist eller av olika föreningars intresseområden. Idén har utvecklats till en hybrid mellan ett nytt musikmuseum och ?Musikplatsen? - en plats för skapande och framförande av musik med liten publik. Musikplatsen blir en del av det nya musikmuseets program för att skapa nya samarbeten och ekonomisk hållbarhet.
PPM - Lönar det sig att göra ett aktivt val?
Denna studie undersöker om det hade varit möjligt för en PPM-sparare att nå en högre riskjusterad avkastning genom att själv sätta samman en portfölj av PPM-fonder jämfört med att låta sitt sparkapital vara förvaltat av icke-valsfonden, Premiesparfonden.Tillvägagångssättet att beräkna riskjusterad avkastning görs genom användning av Markowitz?s portföljteori och ett definierande av den effektiva fronten inom PPM. Ett antal andra vedertagna teorier presenteras också. Anledningarna till att Markowitz har valts framför dem presenteras i metoddelen.Urvalet av fonder som ingår i undersökningen har begränsats till sådana som har funnits i PPM-systemet sedan år 2000 fram tills idag. Vidare är alla fonder som har haft en korrelation med varandra överstigande 98 % bortsorterade.
Subtraktionsstrategier : En svag taluppfattning kan medföra svårigheter i subtaktionsstrategier
SAMMANFATTNINGJag har i mina tidigare yrkesår i förskoleklass upptäckt hur viktigt det är att barnen förstår de matematiska begreppen och har ord på dem. De måste ges en möjlighet att tidigt få utveckla en grundläggande taluppfattning. Syftet med min studie blev då att undersöka hur elever med svag taluppfattning förstår subtraktion, som jag upplevt är den första svårigheten de stöter på i matematiken. Jag ville också undersöka om mitt sätt att kunna variera matematiken i subtraktion, skulle hjälpa eleverna att hitta en gynnsam tankeform. Jag gjorde min studie med en grupp på 6 elever i åk.
Skriva för att räkna. : Kritiska aspekter i subtraktionsproblem med skriftliga räknemetoder.
En debatt har förts under de senaste åren kring hur det kommer sig att Sveriges skolbarn visar brister i kunskaper i matematik i internationella tester som PISA och TIMSS. Forskning visar att förmågan att subtrahera är svårare för elever att erövra, jämfört med förmågan att addera. Detta är en intervjustudie som bygger på analys av 42 elevtest och nio påföljande intervjuer med elever i årskurs två. Studien undersöker vilka de kritiska aspekterna är då barn i årskurs två lär subtraktion med hjälp av skriftliga räknemetoder. Resultatet visar fyra kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att lära subtraktion med skriftliga räknemetoder.
Elevers tankar kring matematikundervisning : En jämförelse mellan läroboksbaserad och laborativ undervisning
I studien jämförs elevers tankar och upplevelser av två olika sätt att arbeta i matematik ? läroboksbaserad undervisning och laborationer. Jämförelsen görs utifrån tre teman ? rolighet, nytta inför prov och förståelse. Tidigare forskning visar att det idag vanligaste sättet att arbeta i matematiken är läroboksbaserad undervisning.
Matematisk problemlösning i grupp - Hur klarar elever av att använda sina matematikkunskaper när de löser problem med vardagsinnehåll
Syftet med vårt examensarbete är att vi vill utveckla och fördjupa våra kunskaper om elevers lärande inom problemlösning i grupp. Detta så att vi får en djupare kunskap och som förberedelse inför vår kommande yrkesroll som lärare. I skolverket (2000) står det att ett av målen att sträva emot i undervisningen i matematik i skolår 9 är att eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang. För att elever skall kunna utveckla tillit till den egna förmågan och en god självbild skall de få möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och interagera med omgivningen. Vår matematiska uppgift är ett så kallat ?öppet problem? där eleverna tillsammans måste komma med förslag och kompromissa fram till en gemensam lösning.
Gymnasielärares introduktion av derivata : En studie av tre matematiklärares undervisningsupplägg och vad som påverkar dem
Denna uppsats presenterar en undersökning av fallstudiekaraktär. Fallet är ett matematiklärarkollegium på en gymnasieskola i Sverige, vilket studeras med inriktning på hur lärarna i det lägger upp sin undervisning, och varför de gör som de gör. Utifrån kvalitativa intervjuer behandlar uppsatsen hur tre av matematiklärarna beskriver att de introducerar begreppet derivata och orsakerna till deras lektionsupplägg. Intervjuerna analyseras med hjälp av en antropologisk didaktikteori. I uppsatsen redogörs för hur lärarna tänker sig sina undervisningsupplägg i sin helhet.
De komplexa talens historia-vad en gymnasielärare behöver veta
Abstract:Examensarbete inom LärarprogrammetTitel: De komplexa talens historia vaden gymnasielärare behöver vetaFörfattare: Jonas SalonenTermin: VT 2014Kursansvarig institution: Matematiska vetenskapet GöteborgsUniversitetHandledare: Ulf PerssonExaminator: Laura FainsilberNyckelord: Komplexa tal, kubiska ekvationer, kvadratiska ekvationer,tredjegradsekvationer, imaginära tal, matematikhistoriaI denna uppsats förklaras de komplexa talens historia genom att först presenteraförhistorien med början kring år 50 och sedan kronologiskt gå vidare till mitten av1800taletdär begreppet komplexa tal får anses vara fött. Syftet med denna uppsats är attkoppla denna historia till gymnasieskolans läroplan, LGY11 och de kursmål och centralainnehåll som berör begreppet komplext tal. Som gymnasielärare i matematik på etthögskoleförberedande program är det nödvändigt med kunskaper om komplexa tal dådetta behandlas redan i kursen Matematik 2. Detta examensarbete beskriver hurutvecklingen av komplexa tal har gått till, från att ha varit en förkastad tanke då exempelvisroten ur ett negativt tal är omöjligt, till att bli en del utav matematiken och inte baranågonting som kallades för ett imaginärt tal.Detta arbete är en litteraturstudie där jag med hjälp av litteratur kring matematikens historiahar gjort nedslag i de delar av historien som handlar om komplexa tal. Då historien kringde komplexa talen är väldigt stor och spretig och utvecklas på flera håll i världen har jag idenna uppsats valt att enbart fokusera på de upptäckter och de matematiker som ärrelevanta för det som ska läras ut i den svenska gymnasieskolan..
Lära nytt eller lära om igen? : En läromedelsstudie i geometri på grundskola och gymnasium.
Forskningsrapporter visar på att elever idag tycker att matematikämnet är tråkigt. Kan denna inställning bero på att de inte får utveckla sitt matematiska tänkande utan blir fast och arbetar med liknande mål och uppgifter för länge? För att få en grund till att svara på denna fråga försöker detta arbete ta reda på i vilken mån ny kunskap inom geometri presenteras för eleverna under grundskolans år 5 till och med gymnasiets matematik A samt i vilken utsträckning gammal kunskap repeteras som om den vore ny. I arbetet har läroplaner, läromedel och nationella prov studerats.Undersökningen har studerat hur grundskoleläromedlet Mattestegen och gymnasieläromedlet Matematik 4000 kurs A tar upp geometri. Resultatet visar att det faktum att den positiva inställningen till matematik avtar genom grundskolan från år 5 till år 9 inte kan förklaras med att matematiken upprepas genom grundskolåren.