Syftet med studien var att undersöka kommunikationen mellan vårdnadshavare och barn i situationer då läxläsning inom matematik sker i hemmet. Fokus för undersökningen var att urskilja kommunikationens innehåll och vilka roller de båda parterna har i samtalet. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har jag använt mig av två olika kvalitativa metoder; ljudupptagningar och deltagande observationer. Dessa båda metoder är viktiga eftersom de bidrar till studien med olika sorts information, vilka tillsammans ger en helhetsbild av de unika fallen. De olika metoderna underlättar även besvarandet av forskningsfrågorna.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare kan underlätta för elever vid algebrainlärning. För att ta reda på detta utgick jag från frågorna, varför ska alla läsa algebra?, vad är viktigt att tänka på vid algebraundervisning? och finns det svårigheter inom algebra på gymnasiet?, i så fall vilka svårigheter finns det? För att få svar på frågorna gjordes en litteraturstudie och en empirisk studie där jag intervjuade tre lärare. Resultatet av studierna visar att lära sig algebra är en viktig process i en elevs matematiska utveckling. Samhället idag ställer stora krav på matematiskt kunnande, om inte alla får chansen att läsa algebra skulle många möjligheter till vidareutbildning stängas.

AbstraktDet här arbetet grundar sig på en fallstudie utförd på en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger arbetar med matematik genom estetiska lärprocesser inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Som bas för studien har vi använt läroplan för förskolan, Lpfö98 (skolverket, 2010) och teorier som berör matematik, estetiska lärprocesser samt didaktik. De metoder vi har använt i syfte att besvara våra problemformuleringar är kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har genomförts med fyra pedagoger varav en även har ett utökat ansvar som ateljerista. Denna roll har en betydelsefull inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi.

Att förstå, och ta tillvara elevernas tankar är mycket viktigt för elevernas utveckling inom matematiken. Matematikundervisningen ska möta och utveckla elevernas uppfattningar om matematik. Som lärare blir det därför viktigt att undersöka hur elever tänker. Varje år finns det möjlighet att delta i en matematiktävling vid namn Kängurutävlingen. Tävlingen är inget prov utan ska ses som ett utbud av intressanta matematikproblem som ska väcka lust och nyfikenhet för matematik.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje.

Examensarbetet behandlar föräldrarnas dilemma vid eventuell läxhjälp i matematik.Syftet är att undersöka problematiken kring etniska minoritetselevers läxhjälp dåföräldrarna räknar på ett annorlunda sätt än barnen lär sig i skolan. Samtidigt vill jagockså jämföra etniska minoritetsföräldrars sätt att räkna med hur etniskamajoritetsföräldrar löser matematiska problem. Undersökningen grundades påfrågeställningarna som behandlar elevers, föräldrars och lärares tankar om läxhjälpberoende på om föräldrarna räknar på samma sätt som sina barn eller om de räknarannorlunda. För att kunna belysa problematiken använde jag mig av litteratur sombehandlar de olika räknesätt som finns världen över och i Sverige samt Läroplanenskriterier om samarbete och trygghet. Metoden jag har använt mig av var en kvalitativundersökningsmetod som byggdes på tre olika moment, uppgifter (test), enkät medöppna frågor samt semistrukturerade intervjuer.

 I denna studie har vi undersökt förskollärares uppfattningar av matematik i förskolan och deras uppfattningar av hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet.Vi har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har vi sedan bearbetat med hjälp av en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar många aspekter på hur förskollärare uppfattar att de arbetar med matematik i förskolan. Förskollärarna uppger att de arbetar med matematik i samtal tillsammans med barnen och att de benämner olika matematiska begrepp i vardagssituationer som t.ex. vid utdelning av frukt med förekommande frågor som: Hur stor bit vill du ha? Vill du ha en hel, en halv eller en fjärdedel av äpplet? Ett exempel som framkom på matematik i förskolan var i barnens lek.

Syftet med denna studie är att, utifrån lärare som ingår i Matematiklyftet, beskriva och analysera lärares erfarenheter av muntlig kommunikation som en del av matematik-undervisning, matematiklärande och matematikbedömning, samt hur detta kan förstås. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på halvstrukturerade intervjuer med 12 lärare som är behöriga i samt undervisar i matematik i årskurserna 1-9 i grundskolan. Intervjuerna har bearbetats och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med den didaktiska triangeln som analysverktyg. Studien synliggör en enighet rörande den muntliga kommunikationens betydelse för att främja elevers matematiklärande. Utifrån studiens lärarröster framträder lärarens ämneskunskap och didaktiska val rörande allt från lärandemål, elevgrupperingar och aktiviteter till genomförande och bedömning som viktiga faktorer för elevens möjligheter att utveckla sin matematiska kompetens.

Syftet med denna studie var att utveckla fördjupade kunskaper om bedömningshandlingar i matematikklassrummet utifrån ett elevperspektiv och två frågeställningar ställdes:Vad kännetecknar de bedömningshandlingar som kommuniceras under matematiklektioner?Hur uppfattar elever de bedömningshandlingar de tar emot och ger under matematiklektioner utifrån sitt lärande och sin utveckling?Studien genomfördes i form av en fallstudie i en skolklass årskurs fyra. Klassrumsobservationer och elevintervjuer användes för insamling av empiriskt material. Resultatet visar att de bedömningshandlingar som kommuniceras i matematikklassrummet till stor del är handlingar som i forskning beskrivs som gynnsamma för lärandet. Några observationer och uppfattningar skiljer sig i resultatet.

IKT (informations- och kommunikationsteknologi) används i allt högre omfattning i undervisningen. Frågan är om och hur undervisningen förändras i och med detta. I denna studie har syftet varit att studera hur användningen av IKT inverkar på elevernas agerande i några olika aktiviteter i matematik, vissa utförda med stöd av IKT. Aktiviteterna har studerats utifrån hur eleverna har agerat samt hur de har kommunicerat i dessa aktiviteter. Situationerna har varit multimodala vilket gör att eleverna fått tillgång till olika representationer av funktioner, vilket utgör det matematiska innehållet för studien.Elevers agerande och kommunikation har dokumenterats i tre olika aktiviteter med videokamera.

Barns möte med räknesättet division, sker tidigt i livet och utan att de tänker på det sommatematik. Lösningsmetoden, att dela något rättvist är intuitiv och skiljer sig från denformella matematiken med dess olika lösningsstrategier som barnen sedan möter iskolan. Barn har olika erfarenheter av begreppet division med sig när de börjar skolan,men när de träder in i denna värld fönnedlas begrepp och matematisk förståelse i enfonnelI form av abstrakta matematiska symboler och formler. Plötsligt duger inte deraseget tänkande och kunnande i form av egna erfarenhetsbaserade och intuitivalösningsmetoder. Sett mot bakgrund av detta riskerar barnen att få uppfattningen att .matematik är ett ämne som man lär sig i enbart i skolan genom att räkna i läroboken.Under vår utbildning till lärare för de yngre barnen har vi träffat på många elever iskolan som tycker att räknesättet division är svårt.

BakgrundI bakgrunden har litteratur och tidigare forskning tagits upp som handlar om matematik i förskolan. Vi belyser matematik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Det finns kopplingar till både den gamlaläroplanen (Utbildningsdepartementet 1998) och den reviderade läroplanen (Skolverket 2010).SyfteVårt syfte är att undersöka på vilka olika sätt barn visar förståelse för matematik utifrån geometri, taluppfattning och sortering. I vår undersökning har vi valt att skapa tre kriterier för att tydliggöra vårt syfte. Kriterierna vi använt oss av är att skapa ett varierat matematiskt material som går att utveckla.

Bakgrund: Sett till internationella undersökningar under de senaste 40 åren har de svenskaelevernas resultat legat under genomsnittet förutom vid undersökningen 1995. Utifrån dettafaktum kan det sägas vara relevant att titta på hur kursplanerna har utformats gällande ettspecifikt matematiskt område, nämligen aritmetik.Syfte: Undersökningen avser att granska hur innehåll och metoder gällandedivisionsalgoritmen, multiplikations- subtraktions och additionstabeller har beskrivits ikursplaner i matematik. I syftet ingår också att ta reda på en verksam lärares minnen avinnehållet och metoderna under tiden då de olika läroplanerna varit rådande.Metod: Textanalys som redskap och då genom en komparativ undersökning är detarbetssätt som används i denna undersökning. Kursplanerna som analyseras är: Lgr 62, Lgr69, Lgr 80 och Lpo 94. I undersökningen ingår även en intervju med en lärare.Resultat: Denna undersökning av kursplanerna presenteras i kategorier såsom innehåll,metod, språk, likheter och skillnader.

Lärare planerar undervisning och väljer vad eleverna ska arbeta med. Denna studie syftar till att undersöka lärares tankar om vilket matematiskt innehåll elever möter samt vilka förmågor elever tränar i arbetet med en uppgift i matematik. Studien genomfördes genom intervjuer med fem lärare som fick svara på frågor kring en uppgift i matematik. De övergripande frågorna handlade om matematiskt innehåll och förmågor, men även uppgiftens koppling till Lgr11 efterfrågades. Lärarnas svar kopplades till de specifika kunskaper som behövs för att undervisa i matematik.Studien visade att lärarna i hög utsträckning sorterade in uppgiften inom området kombinatorik och att de framförallt såg uppgiften som en problemlösningsuppgift.