Matematiska kunskaper är en central del inom digital spelutveckling. Metoderna hur man lär ut matematik och dess innehåll har dock inte utvecklats i samma takt som hur lär ut hur man utvecklar spel. Jag vill med den här uppsatsen och mitt kandidatarbete utveckla ett unikt kursupplägg av tillämpad matematik for spelutveckling i 2-D. Detta upplägg baseras på analys av tidigare erfarenheter av matematikstudier och samtal med övriga kursansvariga. Den be?ntliga kurslitteraturen som används på tekniska högskolor är väldigt avancerad i sin forklaring av teori.

Syftet med denna studie var att undersöka vad olika typer av spel anses ha för betydelse i matematikundervisningen i årskurs 1-3 ur lärares perspektiv. I studien har fem aktiva lärare i årskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar bland annat att spel kan stödja inlärningen inom de flesta matematiska områden. Dessutom innehåller matematikspel många betydelsefulla delar som kan stödja elevernas inlärning, till exempel genom motivation och kollegialt lärande. Däremot kan spel också stjälpa inlärningen för att spelen anses så roliga att eleverna glömmer att reflektera och vara medvetna om sitt lärande..

Matematik är så mycket mer än att bara räkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jämförelser, färg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie är att få en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lär sig matematik enligt utvald litteratur, även pedagogens roll i matematikinlärningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att få svar på frågeställningarna. Därefter har en komparativ analys gjorts, en jämförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

I denna uppsats undersöker vi några gymnasieelevers förståelse av begreppet derivata. Vi gör detta genom att presentera teoretiska verktyg för att kunna mäta begreppsförståelse. Vi försöker bedöma elevernas kunskaper genom att eleverna får göra ett skriftligt prov och några av eleverna en efterföljande intervju. Undersökningen gjordes på en skola och omfattar 8 elever i en naturvetare klass i årskurs 2. De resultat som vi presenterar visar på att eleverna inte uppnår någon högre konceptuell förståelse.

Denna rapport är en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmän relativitetsteori. Den har karaktären av en lärobok och dess målgrupp är personer med kunskaper likvärdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger på matematiska metoder för allmän relativitetsteori och förkunskaper nödvändiga för att förstå detta. Texten avslutas med några inledande exempel på allmän relativitet som demonstrerar några av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt ämne på en inledande nivå och dess främsta syfte är att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Syftet med denna studie var att beskriva hur och varför lärare kontrollerar om elever, i de tidigare åren 1-6, har förstått de grundläggande begreppen i matematiska moment. Vi har byggt studien på litteratur i ämnet samt kvalitativa intervjuer med tre lärare i Luleå kommun som arbetar med matematik i de tidigare åren. Litteratur som behandlar detta område visade att metoderna för att kontrollera kunskap är många. Intervjuerna visade att lärarna använder sig av kunskapskontroller men att metoderna varierar lärarna sinsemellan. De utför dessa för att se om eleverna har de baskunskaper som krävs inom matematiken.

In several scientific and technical educations today we meet mathematical studies in differential- and integral calculus. The classic mechanics is a foundation for the physics and it has made it possible for today's technical developments that we in our everyday life meet and make use of. The intention for this essay is to give a picture of the person behind this discoveries that changed the science and the world. Besides the purpose to bring the reader on a journey through Isaac Newton's life the main intention is to give an understanding of the way he discovered the binomial theorem, the differential- and integral calculus, the numerical methods Newton-Raphson's and Newton's interpolation-polynomial, Newtons identities and his classification of third-degree curves and elliptic curves. A derivation of Kepler's first law is also included..

Det huvudsakliga syftet med vår rapport är att undersöka hur resonerande matematik används i skolan och vad den har för effekt på eleverna. Vi undersöker hur eleverna använder sig av resonerande matematik, individuellt och i grupp. I vår studie vill vi ta reda på om resonerande matematik leder till en mer positiv effekt i grupp än vid enskilt arbete och om den för eleverna närmare svaret.För att få svar på detta använder vi oss av observationer, intervjuer och övningar. Övningarna består av tre matematiska uppgifter som genomfördes individuellt och i grupp. I studien deltar två pedagoger och 32 elever från Kalmar län vårterminen 2010.

I Lgr 11 betonas att elever ska lära sig olika beräkningsstrategier i huvudräkning och skriftliga metoder för att kunna lösa uppgifter med olika tillvägagångssätt. Denna studie undersöker vilka olika beräkningsstrategier elever i mellanstadiet använder sig utav och vilka missuppfattningar de har. Vidare undersöks huruvida uppgiftens matematiska utformning påverkar elevernas val av beräkningsstrategi. För att ta reda på detta har vi gjort en kvalitativ forskningsstudie där vi har utgått från befintlig data. Resultatet i vår undersökning visar att eleverna använder sig av olika beräkningsstrategier och att de flesta missuppfattningar beror på bristfälliga förkunskaper.

Vårt examensarbete handlar om matematiken med matematiskt språk i fokus. Huvudsyftet med vårt arbete är att ta reda på om användandet av matematiskt språk i undervisning kan hjälpa elever i deras matematiska begreppsutveckling och i vilken utsträckning lärare använder matematiskt språk i undervisningen. Vi har använt oss av intervjuer med lärarna och undervisning med observation och diagnostiska test i årskurs tre. Vi har själva undervisat i en sekvens av lektioner och mätt elevernas kunskap i begreppsanvändning före och efter undervisningen, samt gjort observationer under undervisningens gång. Vårt resultat visar inte någon stor ändring hos eleverna men alla intervjuade lärare anser att matematiskt språk är viktigt för begreppsutveckling i matematik..

Matematik är så mycket mer än att bara räkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jämförelser, färg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie är att få en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lär sig matematik enligt utvald litteratur, även pedagogens roll i matematikinlärningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att få svar på frågeställningarna. Därefter har en komparativ analys gjorts, en jämförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

Matematiska kunskaper är en central del inom digital spelutveckling. Metoderna hur man lär ut matematik och dess innehåll har dock inte utvecklats i samma takt som hur lär ut hur man utvecklar spel. Jag vill med den här uppsatsen och mitt kandidatarbete utveckla ett unikt kursupplägg av tillämpad matematik for spelutveckling i 2-D. Detta upplägg baseras på analys av tidigare erfarenheter av matematikstudier och samtal med övriga kursansvariga. Den be?ntliga kurslitteraturen som används på tekniska högskolor är väldigt avancerad i sin forklaring av teori.

Vi har valt att undersöka vilka avsikter lärare, som undervisar i de tidigare åren, har med matematikläxor, eftersom vi sett olika former av dem. Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt sju lärares syften med matematikläxor och hur de relaterar läxorna till den övriga matematikundervisningen. Lärarna är ansvariga för matematikundervisningen och undervisar från årskurs ett upp till årskurs fem. Resultatet av studien är att alla lärarna valt att ge läxor och att syftet i huvudsak är att eleverna ska befästa kunskap. Vi har även kommit fram till att lärare som arbetar laborativt med sina elever även ger laborativ läxa och de som arbetar läroboksstyrt ger läxor tagna direkt från läroboken..

En kvalitativ empirisk studie genomfördes för att belysa lärares erfarenheter av att använda standardalgoritmer och skriftliga huvudräkningsmetoder, i förhållande till elevers tekniska räknefärdigheter och matematiska kunskaper. I studien används semistrukturerade intervjuer för datainsamling och sammanlagt intervjuades sex lärare från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. I studien framkommer bland annat att lärarna anser att elevernas tekniska räknefärdigheter har försämrats under de senaste åren. Lärarna anser dock att elevernas taluppfattning har blivit bättre, vilket de kopplar samman med användandet av skriftliga huvudräkningsmetoder. I studien framkommer också att lärarna anser att skriftliga huvudräkningsmetoder oftare ger fel resultat i beräkningar jämfört med standardalgoritmer..

Denna litteraturstudie avser att sammanställa och redovisa vetenskapligt granskade artiklar som behandlar skillnader hos elever i matematiksvårigheter och elever i matematik- och lässvårigheter. Studiens resultat visar att matematiksvårigheter och lässvårigheter är beroende av varandra. Resultatet påvisade skillnader hos elever i matematiksvårigheter jämfört med elever i läs- och matematiksvårigheter i deras arbetsminne, fonologiska medvetenhet och problemlösningsförmåga. Det finns även stöd från forskningen att elever i matematik- och lässvårigheter har signifikant sämre resultat i arbetsminne, fonologisk medvetenhet och problemlösningsförmåga..