En undersökning av en något ostuderad grupp i den svenska skolan. De elever som i matematikämnet väljer bort genom att inte lämna svar på problemlösningsuppgifter av icke trivial natur..

Syftet är att undersöka om ett fokus på kommunikation och resonemang kring matematik genom Veckouppgifter kan öka elevers måluppfyllelse. Veckouppgiften är ett problem eller annan matematisk uppgift som eleven löser hemma gärna med hjälp av någon vuxen eller annan person som hjälp. Veckouppgiften lämnas in och bedöms av läraren mot förmågorna i Lgr-11. Bedömningarna presenteras i försöksklassen och ligger till grund för en diskussion i klassen kring att:1. Lösningar kan se olika ut men ha samma lösningskvalitet vid bedömning. 2. Uppgifter kan lösas med olika strategier men har samma kvalitet vid bedömning.

Vårt syfte med undersökningen var att med hjälp av matematisk problemlösning, aktualisera regula de tri begreppet. Vi ville undersöka om metoden ökar elevernas förmåga till problemlösning, förståelse för begrepp och enhetsomvandlingar inom matematiken. Utgångspunkten togs i styrdokumentens mål för matematikundervisning. Regula de tri är ett gammalt tankesätt inom matematiken som funnits sedan urminnes tider men har de senaste 25 åren helt försvunnit. Regula de tri handlar om en metod att reducera problem.

Vi har jämfört elevers resultat på matematiska problem på en traditionell skola och en montessoriskola. Vi har även jämfört flickornas resultat med pojkarnas..

I skolan anses matematiken vara ett viktigt ämne och den upptar en stor del av skolans undervisningstid. Däremot har det märkts en trend bland eleverna i grundskolan att de mer och mer ifrågasätter varför de över huvud taget måste lära sig matematik. Ren matematik som de läser i skolan kan det många gånger vara svårt att se nyttan med. Påföljande matematik blir då sedan svårare och svårare att ge bra motiveringar till varför man bör kunna.  Många elever och vuxna känner även en ren ångest när man pratar om ämnet matematik. Vad är egentligen matematik, var används den och till vad? Var kommer matematiken ifrån? Hur uppstod den? Är det intressant och relevant för elever att få kunskap om detta? Har matematikundervisningen följt den snabba samhällsutvecklingen och vad behöver vi egentligen lära oss för matematik i grundskolan? Behöver alla få undervisning i matematik? Matematiken finns överallt omkring oss och synen på matematiken eleverna erhållit har formats av hela samhället.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur lärare medvetet arbetar för att utveckla och stärka elevernas kommunikativa förmåga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förståelse i matematikämnet. Med kommunikativ förmåga menar vi hur eleverna språkligt talar och uttrycker sig i det matematiska språket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i klasserna 1-6. Vi använde öppna frågor av lågt strukturerad art utan fasta svarsalternativ. Vi kunde efter undersökningen dra följande slutsatser: • Pedagogerna är väl medvetna om språkets vikt i matematiken. • Lärarna har de kunskaper, den önskan och de idéer som krävs för att arbeta på ett lärorikt och inspirerande sätt. • Ingen av de intervjuade nämnde att de vid sin matematikundervisning utgick från styrdokument eller vetenskapliga teorier, vilket gör att vi ifrågasätter i vilken grad de var medvetna om samtalets betydelse. • Lärarna varierar sig i hur de arbetar med matematiken och med dess språk. • Tre av lärarna arbetar idag inte med samtalet i den utsträckning de skulle vilja. De hinder som förekommer består bland annat av stora klasser, stora nivåskillnader mellan eleverna, oroliga klasser och tidsbrist..

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur lärare medvetet arbetar för att utveckla och stärka elevernas kommunikativa förmåga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förståelse i matematikämnet. Med kommunikativ förmåga menar vi hur eleverna språkligt talar och uttrycker sig i det matematiska språket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i klasserna 1-6. Vi använde öppna frågor av lågt strukturerad art utan fasta svarsalternativ.

Språket är en viktig del i matematikundervisningen. Forskning visar att språket är betydelsefullt för utvecklingen av ny kunskap och man har också kunnat se ett samband mellan språklig och matematisk förmåga. Undersökningar har dock visat att det ökade fokus på kommunikation och samspel inom matematikundervisningen som aktuell läroplan och kursplan förordar inte helt har slagit igenom inom skolan. För att ta reda på lärares syn på språkets betydelse i matematikundervisningen och även få en aktuell bild av undervisningssituationen ur ett språkligt perspektiv har en kvalitativ intervjuundersökning genomförts bland sex mellanstadielärare i en svensk kommun.Undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare anser att språket är viktigt i matematikundervisningen. Däremot skiljer det sig åt när det gäller vilken betydelse de anser att det har.

Syftet med detta arbete är söka svar på hur elever i de tidiga skolåren löser praktiska problem inom matematikområdena, mätning och vägning. Det har gjorts en jämförande studie av elevernas lösningsstrategier för att undersöka huruvida det sker någon förändring med stigande ålder och därmed förväntade ökade kunskaper i matematik.Genom undervisningsförsök med kompletterande löpande observationer har vi sökt svar på hur förskoleklasselevernas lösningsstrategier skiljer sig i jämförelse med elevernas i skolår 4. Försöken har genomförts av elever i förskoleklass och skolår 4. Eleverna har varit indelade i grupper om 4-6 i varje och alla undervisningsförsök har genomförts utomhus. Undersökningen har bestått av två övningar, ett försök i mätning och ett försök i vägning.Resultatet visar att eleverna i de olika åldrarna uppskattar att lösa matematiska problem, på ett praktiskt sätt.

Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier elever väljer när de ska lösaett matematiskt problem. Vi genomförde en observation och nio individuellaintervjuer med elever i årskurs 3. De fick lösa ett matematiskt problem somobserverades. Utifrån elevernas lösningar genomförde vi sedan intervjuer för attta reda på vilka strategier de valt att använda för att lösa problemet. Resultatet avelevernas lösningar visade på flera olika lösningsstrategier.

I denna rapport undersöktes S&P 500 Energy Index genom multipel regressionsanalys. Modellerframställdes genom regression och baserades på data hämtad från börsen. Modellerna angavs iprocentuell ändring respektive absolut ändring. Validitet för varje enskild kovariat testades och en risknivå avgjorde om en kovariat skulle inkluderas i modellen eller inte. Detta ledde till två modeller med bättre kurvanpassning till den givna mängd data över det valda energiindex.

Vårt syfte med uppsatsen är att se vilka av Krutetskiis matematiska förmågor som kommer till uttryck under problemlösning och om det är de högpresterande eleverna som visar på flest förmågor. Uppsatsens fallstudie genomfördes i slutet av vårterminen på två skolor i mindre orter i södra Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 14 elever i skolår åtta som delades in i fyra grupper. Gruppsammansättningen varierade, i en grupp var majoriteten högpresterande och i en annan var majoriteten lågpresterande. De fyra grupperna visade alla prov på förmågan att samla matematisk information.

Arbetet syftar till att belysa på vilket eller vilka sätt två läroböcker i matematik för årskurs 6 svarar mot de behov som finns hos elever i matematiksvårigheter. Metoden som används är huvudsakligen kvalitativ i form av intervjuer med lärare och elever. Dessutom har de två läromedlen Matematikboken och Formula analyserats och utvärderats till innehåll och form samt arbetsätt. Den strukturella analysen visar att Formula har fler textuppgifter, medan Matematikboken har fler bilder och förklaringar. Den kvalitativa analysen visar på en närmare koppling till konkreta människo- och miljöaspekter i Matematikboken, medan Formula har sin tyngdpunkt i att guida laborativt elevarbete på egen hand. Lärarintervjuerna visar att valet av läromedel påverkar hur lektionerna läggs upp och strukturen i desamma. Intervjuerna med elever visar att läroboksvalet påverkar deras syn på vad matematik är och hur de arbetar med och förstår matematik. Arbetet har en relevans för arbetet med att stödja elever i matematiksvårigheter..

Både från politiskt och akademiskt håll betonas betydelsen av matematiskt partikulärspråk för barnsmatematiska kunskapsutveckling. Syftet med föreliggande studie är att studera hur förskolelärare och barn konstruerar matematiska begrepp i en förskolekontext. Arbetet tar avstamp i sociokulturellt och kulturanalytisk teori. Data har konstruerat genom att jag som forskare har följt och samtala med en lärare i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet har dokumenterats med fältanteckningar och filminspelningar, totalt omfattar filmmaterialet ca 8 timmar.

AbstraktMed detta examensarbete ville vi undersöka hur barn i förskolan sorterar och klassificerar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. För att få svar på våra frågor har vi observerat och intervjuat barnen medan de fått ett av oss utvalt material att använda sig av. Vi valde att filma barnen under tiden de använde detta material på grund av att vi skulle kunna observera och intervjua barnen utan att störa dem i deras aktivitet.Resultatet vi fick fram visade att barnen på många sätt gjorde och tänkte lika i hur de sorterade och klassificerade men att de kunde uttrycka sig olika. Det barnen gjorde lika var att de sorterade nallarna i familjer och personifierade dem. De lekte med nallarna och skapade roller utifrån sina egna erfarenheter, exempelvis att nallarna skulle ha samling och åka tåg.