I den här litteraturstudien har begreppet matematisk begåvning granskats i syfte att reda ut hur matematisk begåvning bland studenter kan mätas och även, vad som kännetecknar matematiskt begåvade elever i nutid. För att besvara dessa två frågor har tyngdpunkten lagts på forskning under 2000-talet, däribland doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Genom att göra en studie utifrån dessa kommer resultatet av denna studie klargöra hur matematisk begåvning kan mätas och ge en inblick i vad som kännetecknar matematiskt begåvade elever, alla utifrån ett forskningsperspektiv. Mina studier enas om att matematiska egenskaper som de matematiskt begåvade eleverna kan ha är olika från elev till elev och kan vara vilka egenskaper som helst som underlättar matematikundervisningen för eleverna. De flesta studierna mäter matematisk begåvning med resultatbaserade medel vilket motsäger deras egna slutsatser om att alla matematiskt begåvade elever är sin egen karaktär och både lär sig och utövar kunskap på olika vis..

Texten som följer i detta arbete kommer att avhandla en lärares matematiska arbete i en tredjeklass. Jag kommer också att belysa de olika situationer eleverna kan tänkas stöta på i klassrummet. Då undersökningen är gjord i en klass med svenska som andraspråk kommer arbetet till viss del att avhandla olika situationer dessa elever kan stöta på som påverkar deras inlärning. Arbetet kommer att visa elevers olika villkor för lärandet och behandla några av de problem man som lärare kan komma att uppleva. Det finns en genomgång av det laborativa material som ofta används i skolorna i dag, och framförallt det som jag stötte på under mina observationer.

Symboler har alltid varit en viktig del av matematik, därför är det inte konstigt att kunskaperom symbolspråket behövs för att uppnå en full förståelse av ämnet. Den här studiensyftar därför på att utreda användningen av det symboliska språket i den svenska gymnasialaundervisningen ur ett språkvetenskapligt perspektiv. Empirin till det här arbetetbestår av 52 elevlösningar till ett test i matematik samt transkribering av en parintervju.Det insamlade materialet har analyserats utifrån teorier om den metalingvistiska medvetenhetensamt symbolernas semiotiska och epistemologiska funktioner. Det matematiskasymbolspråkets roll i styrdokumenten har också belysts i det här arbetet. Från elevernasfel i testet var det möjligt att åskådliggöra vikten av den metalingvistiska medvetenhetenoch den semiotiska medlingen i algebrainlärningen.

Det finns ett behov av att belysa exempelvis förskollärares och barnskötares perspektiv påmatematik, hur de beskriver att de arbetar med matematik i förskolan. Vi har utgått ifrån ettsociokulturellt perspektiv som teoretiskt perspektiv med fokus på kommunikation,människans utveckling och samspel. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på en förskoladär sex personer deltog. Resultatet visar att deltagarna har olika erfarenheter av matematik,dock är alla deltagare eniga om att arbetet med matematik på förskolan är viktigt. Deltagarnavar eniga om att det inte finns några nackdelar för barnen med matematikanvändande iförskolan.

Elever med läs- och skrivsvårigheter finns i stor utsträckning på de flesta av våra skolor och dyslexi är en vanlig diagnos. Detta arbete tar upp vilka hinder och möjligheter dessa elever möter inom ämnet matematik och hur de förhåller sig till sin dyslektiska diagnos. Jag utförde kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever med diagnosen dyslexi. Syftet med dessa intervjuer var att synliggöra eventuella brister i deras tolkning och bearbetning av läsuppgifter samt sifferuppgifter. Intervjuerna analyseras sedan med fokus på fonologi, ordmobilisering samt arbetsminne.

Syftet med detta examensarbete är att utveckla en datorlaboration baserat på aktiv ljudreglering för kursen reglerteknik allmän kurs för maskin och farkostteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan KTH. Arbetet ska innefatta en utveckling av en matematisk modell av rörsystemet som ska regleras med en lead-lag regulator. Rörsystemet vid Marcus Wallenberg Laboratoriet ska användas som modellsystem, och den matematiska modellen ska baseras på mätningar insamlade på detta system.Den matematiska modellen skapades med hjälp av ett s.k. identifieringsexperiment och identifieringen baserades på en viktad minsta kvadratanpassning av insamlade frekvensdata. Modellen anpassades till en överföringsfunktion som visade sig ha ett nollställe i komplexa högra halvplanet, vilket motsvarar en svår bandbreddsbegränsning för den aktiva ljuddämpningen.

Utifrån tidigare teorier och forskning har hypoteser bildats i syfte att pröva dessa hypoteser i praktiken. Syftet är att pröva om lärares språkbruk påverkar vilket språk elever använder vid muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar även till att klargöra om lärares användning av matematiskt språk bidrar till att eleverna kommunicerar på ett matematiskt språk.Tidigare forskning visar att matematik kan kommuniceras på två språk; vardagsspråk och matematiskt språk. Forskning som redovisas i studien lyfter det matematiska språket som det språk elever bör kommunicera på. Det framgår även i studien att lärares språkbruk påverkar vilket språk elever använder då lärare ses som elevers språkliga förebild.Studien utgår från ett deduktivt förhållningssätt där syftet är att undersöka om elever påverkas av det språk som lärare använder.

En studie i om handdockan kan stärka den matematiska förståelsen och hur pedagoger skulle kunna använda den som redskap. Geometriska former och rumsuppfattning har stor betydelse i barns verklighetsuppfattning och lärande i matematik. Vi valde att fokusera på en geometrisk form, rektangeln. Vårt arbetssätt har bestått av intervjuer, observationer och dokumentation av genomförandet. Studien genomfördes i två helt skilda förskolor men har gjorts på liknande sätt och med samma frågeställningar.

SammanfattningStudien undersöker språkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som påverkar elevers förmåga att förstå och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgår från en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras även ur ett flerspråkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel på språkliga faktorer som är avgörande när elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Målet med denna studie är att undersöka hur matematiskt särbegåvade elever upplever sin matematikundervisning i skolan. För att uppnå studiens syfte har ett antal preciserade frågeställningar utarbetats, och som också har legat till grund för studiens empiriska undersökning. Frågeställningarna har hanterat såväl elevernas som deras föräldrars subjektiva upplevelser av barnens matematiska begåvning, hur den matematiska undervisningen för dessa barn ser ut samt hur föräldrarna upplever att skolan stimulerar och uppmuntrar särbegåvade barn. Examensarbetets metodologiska tillvägagångssätt har baserats på en kvalitativ undersökning där materialet har baserat på sex elever med matematisk särbegåvning och deras lärare. Dessa har intervjuats.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka svårigheter med ekvationer. Varför upplevs ekvationer som svåra och besvärliga att lösa? Är det symbolspråket eller språket att uttrycka olika problem? Vi har valt att undersöka detta genom att intervjua elever i åk 9 samt elever som har genomgått A-kursen på gymnasienivå. Upplever dessa grupper någon skillnad i lösningsprocessen? I vår undersökning är det fler åk 9-elever som använder informella lösningsmetoder än de som genomgått A-kursen.

Denna uppsats handlar om en undersökning som jag gjorde med sju stycken barn i åldern 4-5 år. Undersökningen innebar att jag gjorde sex stycken observationer av barnen då de spelade ett av mig utvalt spel. Fokus under hela undersökningen har legat på lärande inom matematik. Syftet med min studie var att se om ett specifikt spel kunde bidra till barnens lärande i matematik och om en aktiv pedagog kunde utveckla barnens kunskaper inom ämnet. Som hjälp på vägen tittade jag extra noga på de begrepp som barnen använde och även vilka svårigheter de ställdes inför.Resultatet jag fick fram var att spel är ett bra hjälpmedel vid matematikinlärning då det bidrar till att man på ett naturligt sätt kan diskutera de matematiska fenomen som synliggörs genom spelet.

Allt fler barn upplever skolmatematiken som ett svårt ämne, något som väcker tankar och reflektioner. Jag utgår från att det är viktigt att redan i förskolan förbereda ett arbetssätt så att barnens förståelse för matematik utvidgas. Syftet med min studie är att lyfta fram förskollärarens roll i arbetet med matematiken i förskolan. Jag har all anledning till att utgå från begreppen språk, material och miljö för att få vetskap om förskollärarens roll. Jag anser att dessa begrepp är så sammanhängande med varandra och tillsammans utgör grunden för allt lärande. Studien är kvalitativ och består huvudsakligen av observationer som metod.

Jag har genomfört en undersökning i två olika klasser i årskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns några större skillnader mellan de två undersökta lärarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft någon inverkan på elevernas utveckling i ämnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lärarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkäter Resultatet påvisar betydande skillnader mellan de undersökta lärarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material används.

Denna undersökning behandlar spel i kontext till lärande och matematik. Genom att gestalta ett spel undersökte vi, författare hur olika designval kunde påverka lärande. Målet var att spelare skulle lära sig genom situationsbaserat lärande och där genom få möjlighet att överföra sin kunskap till sitt vardagsliv. Undersökningen hade sin utgångspunkt i ANT (actor-network theory) som användes som metodologi för att analysera och reflektera över de val som gjordes. MDA (Mechanics Dynamics Aesthetics) användes som ett ramverk för att utveckla själva gestaltningen.