Det övergripande syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur några pedagoger arbetar och tänker kring matematik och förskolans yngre barn. Utgångspunkten i undersökningen var att förankra våra kunskaper till befintliga teorier om matematik, barn, lärande och förskolans verksamhet för att sedan göra empiriska undersökningar för att få inblick i hur kombinationen matematik och barn 1-3 år i förskolan förhöll sig i praktiken. För att besvara syftet har vi haft frågeställningar till hjälp däribland: vilka uppfattningar har pedagoger när det gäller små barns lärande mot matematik? För att få svar på frågeställningarna vände vi oss med en enkät till verksamma pedagoger på småbarnsavdelningar i Norrbottens län. Fyra förskolor visade sitt intresse och deltog i enkätundersökningen.

Utomhusmatematik är en god arbetsform vid inlärning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjälp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmåga har förskolläraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att därmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur förskollärare på olika förskolor förhåller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ämnesområdet och utomhusvistelsens påverkan på barn. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer där resultatet visar att förskollärare anser att utomhusmiljön är en god plats för stimulering av matematik.

Våra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att språket i läroböckerna får en större roll för elevernas kunskapsinhämtning. Därför anser vi att det är viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus på textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier där man framhåller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lärandet i matematik. För att insamla empiri till studien använde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklärare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning på årskurs åtta och nio i sydvästra Skåne.

Jag har genomfört en undersökning i två olika klasser i årskurs tre. Matematikundervisningens utformning och dess konsekvenser för eleverna har studerats. Syftet har varit att se om det finns några större skillnader mellan de två undersökta lärarnas undervisningsmetoder, och om dessa kan ha haft någon inverkan på elevernas utveckling i ämnet. Datainsamlingsmetoder har varit: ·  lärarintervjuer·  observationer·  matematiktest·  enkäter Resultatet påvisar betydande skillnader mellan de undersökta lärarnas undervisningsmetoder. I klass A har eleverna mycket stort inflytande över undervisningen och mycket praktiskt material används.

Redan innan barn börjar skolan har de föreställningar inom matematik och naturvetenskap.Syftet med mitt examensarbete är att jämföra lärares arbetssätt gällande begreppsutveckling i matematik och naturvetenskap samt deras sätt att integrera dessa ämnen? i förhållande till målen och valda teorier. De mål jag avser är de som berör begreppsutveckling i läroplanen Lpo94, läroplanen för förskolan Lpfö98 samt kursplanerna för matematik och naturorienterade ämnen. Jag har använt mig av kvalitativa lärarintervjuer och observationer. Resultaten jag kunde se är att medvetenheten kring den matematiska begreppsbildningen är hög både bland förskolelärarna och lärarna i undersökningen.

Barns medvetenhet om vardagsmatematik.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera elevers uppfattningar om muntlig matematikundervisning samt ta reda på hur väl förberedda eleverna kände sig inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik för årskurs 9. Med muntlig matematikundervisning avser jag den undervisning som är planerad av lärare att ske med muntlig kommunikation som exempelvis gruppdiskussioner eller muntligt framträdande. För att ta reda på elevernas uppfattningar och erfarenheter undersöks detta med hjälp av intervjuer med 8 elever från årskurs 1 på gymnasiet. Elevernas uppfattningar analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv med Håkan Lennerstads begrepp ?matematiska? som främsta analysverktyg.

Det råder en ökad tendens för den svenska småspararen att diversifiera sin aktieportfölj efter eget behag så att andelen obligationer och aktier tillsammans med utländska värdepapper och derivat kan ge maximal avkastning i förhållande till risk. Ett förekommande problem är dock att hitta rättvisa mått, matematiska och ekonomiska, som visar den korrekta bilden av en tillgångs utveckling i förhållande till marknadsportföljen varpå det krävs en förståelse för hur en tillgång eller en portfölj rör sig rent matematiskt. Utvalda aktier och obligationer ska avläsas ur måtten kovarians, korrelation, effektivitet och volatilitet och sedan ska resultatet ställas mot att enbart ha analyserat betavärdet för portföljen för att komma fram till lämpliga matematiska uttryck när man analyserar den diversifierade aktie/obligationsportföljen för en person med begränsad finansiell kunskap. Risken med urholkad valuta i utländska aktietransaktioner samt två olika optionsstrategier kommer också att redovisas rent grafiskt i studien för att visa utökade avkastningsmöjligheter..

I denna uppsats undersöker jag i vilken utsträckning som matematik-böcker i grundskolans senare år innehåller räkneuppgifter som förutsätter språkliga eller kulturella kunskaper som andraspråkselever inte nödvändigtvis besitter. Utifrån tidigare forskning om matematik ur ett andraspråksperspektiv redogörs för de svårigheter utöver de rent matematiska som andraspråkselever kan möta i matematikuppgifter.Undersökningen består av en analys av räkneuppgifterna i en matematikbok, samt en elevenkät där ett antal av dessa uppgifter testas. Analysen visar att uppgifter innehållande svårigheter andra än matematiska är relativt vanligt förekommande i matematikboken. Resultatet från elevenkäten visar sedan att dessa uppgifter verkligen kan vålla problem för andraspråkselever. Slutsatsen blir att andraspråks-elever har långt ifrån bara matematik att kämpa med när de arbetar i matematikboken.

I denna studie tas orsaker upp till varför elever inte svarar på textuppgifter i matematik samt exempel på hur läraren agerar under elevens problemlösningsarbete vilket är syftet med studien. Metoden som använts är aktionsforskning. Exempel på svårigheter är språkbrister i svenska och matematik, som stänger ute och orsakar låsningar för eleven. Andra orsaker är brister i lärandets grundförutsättningar som klassrumsklimat med arbetsro och lärarens förväntningar. Läraren kan genom sitt sätt att förklara på olika sätt nå eleven vilket leder till en progression.

Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lära av särskolan? Att arbeta med matematik med elever i gråzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur man på två olika särskolor arbetar med elever i gråzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i gråzonen i grundskolans tidiga skolår (F-6). Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i särskola har jag tagit reda på hur de arbetar med elever i gråzonen och deras matematiska utveckling.

Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vilka matematiska aktiviteter som genomförs och kan genomföras under sångstunder på förskolor i Sverige och om de genomförs på ett sätt så att barnen arbetar mot målen i läroplanen. Detta eftersom mycket forskning tyder på att mycket matematikinlärning kan ske under sångstunder/musiklektioner. Teori och forskning säger att musik kan utveckla matematiken hos barn på många olika sätt. Min metod var att observera en sångstund på tre förskolor i en kommun och därefter intervjua förskollärarna som höll i sångstunderna. Resultatet visade att lärarna använde en hel del matematik under sångstunderna som det är, några mer medvetna om det än andra. Det visades även att pedagogerna anser att matematiken passar bra ihop med musik. Jag kan se vilka matematiska och musikaliska aktiviteter som genomfördes. Min önskan är att pedagoger ska ge barnen mycket matematikkunskaper under en sångstund.

AbstractI studien jämförs matematikläroböcker från Sverige och Rumänien inom två områden: algebra och funktioner, med fokus på andragradsekvationen och andragradsfunktionen. Den teoretiska delen och uppgifterna som undersöks hör till läroböcker under gymnasiets första år på NV - programmet. Läroböckerna undersöks med hänsyn till tre perspektiv: det teoretiska upplägget, uppgiftsinnehållet och hur det historiska perspektivet på matematikens utveckling införs i läroböckerna. Granskningen av läroböckerna utförs utifrån kursplanernas innehåll och mål i de två länderna. Kursplanernas innehåll och mål för undervisning i matematik för NV-programmet granskas med hjälp av en empirisk metod, medan läroböckernas teoretiska upplägg, uppgiftsinnehållet och det historiska perspektivet i läroböckerna undersöks kvalitativt.

Studien syftar till att få en fördjupad förståelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundläggande matematiken med fokus på kommunikationens betydelse, särskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra några pedagogers arbetssätt samt att belysa kontextuella faktorer som kan påverka förutsättningar för begreppsinlärning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas källdata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i årskurs 1-4 från fem olika skolor i samma kommun har ingått i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den språkliga dimensionens betydelse i grundläggande matematik finns hos de tillfrågade pedagogerna.

Arbetets syfte är att undersöka hur högstadieelever för matematiskt resonemang. De frågeställningar som studien inriktas på är vilka lösningsstrategier elever väljer då de resonerar matematiskt såväl som vad  det finns för skillnader och likheter mellan de yngre elevernas lösningar och de äldre elevernas lösningar.Undersökningen genomfördes i två klasser, den ena i årskurs 8 och den andra i årskurs 9, på en grundskola. Eleverna fick lösa uppgifter, vilka uppmanade dem att föra matematiskt resonemang, individuellt. Resultatet av studien visar att majoriteten av undersökta elever har valt att resonera deduktivt. Jämförelsen av elevers lösningar i två årskurser visar att årskurs 9 elevers resonemangsföring präglas av större förtrogenhet med den algebraiska demonstrationen.