Bakgrund: Känsliga samtalsämnen är något som sjuksköterskan ofta kommer i kontakt med. Ett av dessa ämnen är övervikt, som är ett stort folkhälsoproblem. I samtalet med patienten är kommunikation en nyckelfaktor för att skapa god vård.Syfte: Syftet med studien är att utifrån aktuell vetenskaplig omvårdnadsforskning mellan åren 1995-2010, beskriva och analysera de strategier för hur sjuksköterskan hanterar känsliga samtal i mötet med vuxna överviktiga patienter.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie, där artiklar relevanta för ämnet söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Datamaterialet inkluderar 19 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ ansats i en metaanalys.Resultat: Metaanalysen visar på att övervikt är ett känsligt ämne som är svårt för sjuksköterskan att hantera. Det mest framträdande sättet för sjuksköterskan att hantera känsliga samtal är att helt och hållet undvika ämnet.

Syftet med min studie har varit att undersöka om fritidshemmet kan utgöra en matematisk lärandemiljö. Jag har studerat vilka aktiviteter som kan eller skulle kunna bidra till att barn utvecklar grundläggande matematiska kunskaper. Dessutom har jag försökt identifiera hinder för fritidshemmet som matematisk lärandemiljö. För att undersöka detta har jag använt mig av deltagande observation som metod samt intervjuer. Datamaterialet har samlats in på två fritidshem i två olika kommuner.

I detta examensarbete har vi kartlagt förskollärares inställning till matematik. Hur förskollärare arbetar med Gelman och Gallistels fem principer i matematik, samt hur medvetna de är om principerna. Tidigare forskning pekar på vikten av att barn får förståelse fo?r Gelman och Gallistels fem principer, för att utveckla en grundläggande matematisk förståelse. I vår studie visar vi på hur man kan arbeta med principerna på förskolan.

Uppsatsen är främst skriven till grundskolelärare för årskurs 6-9 i matematik. Uppsatsen behandlar rika matematiska problem och niondeklassares olika strategier och representationer som eleverna uppvisar för att lösa rika matematiska problem.Bakgrunden till uppsatsen grundar sig på mitt eget stora intresse för att undervisning skall vara utformad för att se och bemöta elevers olikheter som något positivt. Undervisning där man ser och utgår ifrån elevers olikheter och erfarenheter gör att elever kommer att vara olika djupt och långt i kursen. Här är det viktigt för läraren att vara uppmärksam och stötta alla elever, så att ingen kommer efter i lärandet. Att göra undervisningen mer personlig och meningsfull kan vara ett steg i riktning mot att höja intresset för matematik men kommer givetvis krävas mera av läraren.I teoridelen redogörs delar av rika matematiska problem och dess historia.

Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång.Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena.Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ.

Vi har med detta examensarbete gjort en undersökning med syfte att prova ett engagerande arbetssätt för att kunna arbeta med värdegrundsfrågor. Vi ville också pröva bildens möjligheter som igångsättare av samtal om värdegrundsfrågor, både elevers egna bilder och mediabilder. Vår kvalitativa studie bygger på ett praktiskt undervisningsförsök där vi själva varit aktiva deltagare tillsammans med barn i klass fem. Vi har använt en arbetsmetod som innefattar introduktionsfas, estetisk produktion, reception samt slutfas. Vi har också valt ett tema för att pröva arbetsmetoden.

The idea to create authentic learning situations where students are highly integrated made me want to try to develop a new method in the course Restaurant and Catering B MAKU 1208 (another field practicing cuisine). In my quest to do just the practical part as rewarding, stimulating and efficient as possible for the student, I planned for a training model with   focus on group interaction.The implementation of the model for learning was to strengthen students confidence both in themselves and in each other, stimulated to greater cooperation and it has also provided an incentive to the student's own development but not least, a growing self-confidence for many students. Several have also had an increased sense of knowing something, to have something to contribute and that their labour input actually was needed. While highlighting that further education to seek knowledge strengthens the individual's skills and consolidates and increases deeper knowledge in the professional field.In conclusion, training should be done in both individual and group basis for optimal learning process..

Den matematiska identiteten och synen på sig själv som lärande i matematik spelar en betydande roll i en elevs matematiska utveckling. Palmer (2010, 2011) menar att den matematiska identiteten inte är statisk, utan omskapas ständigt, och den är beroende av situation och sammanhang. Därför kan den matematikundervisning som eleven möter i skolan bestämma och begränsa vilka matematiska identiteter som är möjliga för eleven att skapa. Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att beskriva några grundskolelevers syn på matematik och på sig själva som matematiker. Frågeställningar: ? Vilken syn på matematik ger de intervjuade eleverna uttryck för? ? Hur förefaller de intervjuade elevernas syn på matematik påverkas av den undervisning de deltar i? ? Vilka matematiska identiteter framträder i intervjuerna med eleverna? Teoretisk ram: I studien har Wengers (1998) sociala lärandeteori används som teoretisk utgångspunkt.

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur jag som lärare kan lägga upp arbetet runt mönster för att eleverna ska nå målen i åk 3 och vilken betydelse diskussionen har för inlärningen inom detta område. Två klasser har deltagit i undersökningen. Båda klasserna fick samma uppgifter att göra, men läraren i den ena klassen uppmanades att diskutera uppgifterna med sina elever. Klasserna som deltagit i undersökningen har testats före och efter genomförda undervisningstillfällen för att en jämförelse mellan de olika klasserna ska kunna göras. Resultatet visar på att klassen som fick diskutera mycket med sin lärare hade utvecklat sitt matematiska språk i högre grad än klassen som inte hade diskuterat lika mycket.

Med detta arbete vill vi undersöka om personalen i förskolan använder samtalet som en språkutvecklande metod även utanför den planerade språkträningsstunden. I förskolan lägger man grunden till barnens språkliga utveckling, och för att barn ska kunna utveckla sitt språk måste de ha bl.a. vuxna som lyssnar, stödjer och bekräftar det barnen säger. Vår litteraturgenomgång tar upp barnets tidiga språkutveckling och hur man redan här kan se att barnet är inställt på kommunikation med omgivningen, samt hur man gör när man samtalar för att det ska vara språkutvecklande för barnen. För att få en djupare kunskap om och förståelse för hur personalen i förskolan använder samtal har vi valt att använda oss av både kvalitativ och kvantitativ metod, dvs.

The purpose of this study has been to investigate how four 3rd grade pedagogues allow communication in the teaching of mathematics and how these pedagogues allow their students to use and expand their language of mathematics. It has also been an aim to investigate these four pedagogues? opinions about the significance of communication and of the language of mathematics for students? mathematical learning.The study is based on a sociocultural perspective of Vygotskij?s. The theory implies the importance of using the language and communication for students? learning.

I denna studie kan läsas om en skola där speciallärare och specialpedagog har lett lärande samtal med arbetslag som ett utvecklingsarbete.  Studien är ett nedslag i två av dessa samtal. Syftet med studien har varit att förstå specialpedagogens roll i det lärande samtalet, att undersöka vad som egentligen sägs samt att undersöka hur de lärande samtalen bidrar till en diskussion om specialpedagogiska arbetssätt i de arbetslag där man för lärande samtal.Tidigare forskning som presenteras i studien rör sig inom det specialpedagogiska området. Litteraturgenomgången innehåller en sammanfattande presentation av speciallärarens olika roller historiskt, om olika former av samtal samt perspektiv på lärande. För att förstå de lärande samtalen har de filmats och analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna i samtalen talar om handlande, situationsbundet eller planerat. Samtalsinnehåll kunde också kopplas till lärandet i samtalet genom samtalsstrukturen.

Syftet med studien var att beskriva och analysera äldres samtal med avseende på innehåll och betydelse för deras sociala identitet. Utifrån syftet har följande frågeställningar arbetats fram: Vad samtalar äldre om i möte med andra? Vad är det äldre försöker förmedla i samtalen? Vilken betydelse har samtalen när det gäller äldres sociala identitet? Studien har en kvalitativ metod med en explorativ ansats. Fyra deltagande observationer har använts i kombination med fyra semi­strukturerade intervjuer. Intervjuerna har spelats in och transkriberats till skriven text, för att sedan tematiseras.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur några pedagoger arbetar och tänker kring matematik och förskolans yngre barn. Utgångspunkten i undersökningen var att förankra våra kunskaper till befintliga teorier om matematik, barn, lärande och förskolans verksamhet för att sedan göra empiriska undersökningar för att få inblick i hur kombinationen matematik och barn 1-3 år i förskolan förhöll sig i praktiken. För att besvara syftet har vi haft frågeställningar till hjälp däribland: vilka uppfattningar har pedagoger när det gäller små barns lärande mot matematik? För att få svar på frågeställningarna vände vi oss med en enkät till verksamma pedagoger på småbarnsavdelningar i Norrbottens län. Fyra förskolor visade sitt intresse och deltog i enkätundersökningen.

Utomhusmatematik är en god arbetsform vid inlärning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjälp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmåga har förskolläraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att därmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien är att undersöka hur förskollärare på olika förskolor förhåller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ämnesområdet och utomhusvistelsens påverkan på barn. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer där resultatet visar att förskollärare anser att utomhusmiljön är en god plats för stimulering av matematik.