Sök:

Sökresultat:

877 Uppsatser om Matematiska förmćgor - Sida 57 av 59

"Det gÄr inte att klara sig utan e-post" - en studie om e-postanvÀndandet vid LÀnsstyrelsen Blekinge

E-post har förÀndrat mÀnniskors arbetsliv dÄ det ger snabbare kommunikation till en obetydlig kostnad. E-post skickas pÄ ett par sekunder, utan att avsÀndaren behöver ta hÀnsyn till avstÄnd eller dyra kostnader. E-post Àr enkelt och den mest ursprungliga tekniken pÄ Internet. Det Àr Àven vÀl interagerat i organisationers dagliga arbete. VÄrt syfte med kandidatuppsatsen Àr att fördjupa kunskapen om LÀnsstyrelsens mejlkultur och undersöka tjÀnstemÀnnens anvÀndande av e-post.

Matematiska fÀrdigheter hos elever med lÀssvÄrigheter i Ärskurs 4

Reading difficulties is the most common learning difficulty in the western world and it is common that people with reading disabilities also exhibit arithmetic difficulties. Different theories about the cause of the relationship exists, one theory describes the importance of good phonological ability in reading as well as in arithmetic, while another theory describes the importance of a reliable number system and that only a subgroup of students with reading disabilities also have difficulties with arithmetic. The purpose of this study is to investigate how students with reading difficulties (RD), without any known mathematical difficulties, perform on mathematical tasks relative to a control group. The study was theoretically grounded on the Triple code model (Dehaene, 1992), which is a model for numerical information processing that describes how various numerical and arithmetic tasks are processed through three distinct representation systems in the brain, a verbal and a visual representation system and a quantity system. Reading skills, phonological skills, arithmetic skills and number processing skills were examined in 61 students through a variety of tests.

FörbÀttringsmöjligheter inom prefabproduktion : En undersökning av BoKlok-fabriken i Gullringen

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

FörbÀttrad produktionsplanering med SAP APO : En studie pÄ Siemens Industrial Turbomachinery AB i FinspÄng

Siemens Industrial Turbomachinery AB, nedan utskrivet som Siemens, Àr en svensk turbintillverkare placerad i FinspÄng som tillhör den tyska koncernen Siemens AG. Turbintillverkningen i FinspÄng började 1911 under namnet STAL men har sedan dess bytt Àgarstruktur flertalet gÄnger. STAL-Laval, ABB STAL och Alstom Power Àr ett urval av de namn verksamheten har haft innan den blev en del av Siemens.Ett problem som Siemens stÄr inför vid produktionsplanering av gasturbiner Àr de mycket lÄnga ledtider inom den egna produktionen samt frÄn underleverantörerna. Den totala ledtiden för en gasturbin Àr cirka 2,5 Är samtidigt som de flesta kunder bestÀller sin gasturbin cirka ett Är innan leverans. Produktionsplaneringen förlitar sig dÀrför mycket pÄ prognoser vilket skapar en osÀkerhet.

Optimal vÀggisoleringstjocklek pÄ hyresfastighet vid begrÀnsad byggyta

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast Àr det pÄ lÄng sikt ganska sÄ lÀtt att rÀkna hem en ökad isoleringsmÀngd och det Àr just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det frÀmsta argument varför en bestÀllare bör vÀlja den tjockare isoleringen. För en bestÀllare av hyresfastigheter Àr det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska pÄbörjas eller inte och denna studie ska dÀrför vara en hjÀlp till att vÀlja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i vÀggar.Syftet med denna studie Àr att utreda var den optimala vÀggisoleringstjocken hamnar pÄ en hyresfastighet med flerfamiljsbostÀder som byggs pÄ en begrÀnsad byggyta. Inte sÀllan finns det krav pÄ maximal byggyta frÄn kommunen och dÄ innebÀr det att ju tjockare isoleringen Àr desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer lÄg till grund för att bestÀmma nÄgra vanligt förekommande yttervÀggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras pÄ. Dessa yttervÀggar placerades pÄ en teoretisk referensbyggnad som dÀrefter energiberÀknades med hjÀlp av handberÀkningar dÀr matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek anvÀndes.

Informationsteknik i den svenska skolan

Informationstekniken Àr ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste Ärens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrÀn 80-talet och tidigt 90-tal som datorÀmnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor pÄ att fÄ in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor pÄ datoranvÀndningen.

Energieffektiv utformning av luftaren airTURBO 101

Företaget Eden Aquatech har utvecklat en ytluftare som heter airTURBO 101. Luftare anvÀnds för att syresÀtta vatten i bassÀnger och dammar inom biologisk vattenrening. AirTURBO 101 skapar med hjÀlp av en impeller en vattenvirvel som transporterar ner luft under vattenytan. Impellern Àr nedsÀnkt i vattnet och Àr omsluten av en plastcylinder. I nuvarande utformning tar sig vattnet in i cylindern genom en krans av hÄl i cylinderns vÀgg.

Förstudie för utvecklad logistik hos Plannja AB, LuleÄ

PÄ Plannja AB i LuleÄ tillverkas kompletta taklösningar i plÄt för bÄde byggprojekt och bygghandeln. Marknaden ligger i Nordeuropa och Centraleuropa. Tillverkningen sker bÄde direkt mot kundorder och mot lager för att möta den sÀsongsberoende efterfrÄgan, som har sin högsÀsong under sommarhalvÄret. Stora mÀngder kapital binds dÀrför upp i lager för att kunna bemöta den varierande efterfrÄgan. Syftet med denna förstudie har varit att kartlÀgga Plannja AB:s kÀrnverksamhet i LuleÄ för att skapa en klarare bild för företagets ledning.

Informationsteknik i den svenska skolan

Informationstekniken Àr ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste Ärens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrÀn 80-talet och tidigt 90-tal som datorÀmnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor pÄ att fÄ in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor pÄ datoranvÀndningen.

Det funktionella funktionsbegreppet - Ett projektarbete om funktionsbegreppet; dess historia, definitioner och didaktik

En het debatt bÄde i media sÄvÀl som i den offentliga sektorn har pÄ senare Är varit svenska elevers sjunkande matematikkunskaper. VÀrldsomfattande undersökningar frÄn PISA och TIMSS har legat till grund för en uttalad oro över vad som hÀnder med svenska elever och skolan i sig. Ett av de mest fundamentala begreppen inom matematiken Àr Funktionsbegreppet, vilket introduceras i skolan redan i sjunde klass. Samtidigt Àr det ocksÄ ett komplext begrepp med en omfattande historisk bakgrund. SÄledes kommer detta projektarbete dels Àgnas Ät en litteraturstudie av funktionsbegreppet, men ocksÄ Ät en matematikdidaktisk undersökning dÀr gymnasieelevers förstÄelse för och kring funktionsbegreppet studeras.Syftet med projektarbetet Àr delvis att skÀrpa vÄra egna Àmneskunskaper kring funktionsbegreppet och dÀrmed förebereda oss inför vÄr framtida roll som gymnasielÀrare i matematik.

Pedagogers och barns syn pÄ matematik i förskolan

Grunden för barns matematikkunskaper lÀggs redan i förskolan. Pedagogers instÀllning till Àmnet, i detta fall matematik, har stor betydelse för inlÀrningen. LÀrarutbildningen lade stor vikt pÄ pedagogisk dokumentation som redskap för pedagogen och barnet att synliggöra lÀrande. Den hÀr studiens syfte har varit att ta reda pÄ vilken instÀllning pe-dagoger och barn i förskolan har till matematik. Syftet var Àven att studera hur barnens matematiska utveckling dokumenteras och hur pedagogerna arbetar med barnens mate-matikförstÄelse i förskolans verksamhet.

Är matematiklĂ€xan en outnyttjad möjlighet till ökad kunskapsutveckling? En enkĂ€t- och intervjustudie med matematiklĂ€rare och elever Ă„rskurs 6-9 i en kommun

Syfte: Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur matematiklĂ€xor utformas och anvĂ€nds i undervisningen för att bidra till en ökad mĂ„luppfyllelse gentemot lĂ€roplanens kunskapskrav för elever generellt och mer specifikt för elever i matematiksvĂ„righeter. För att belysa detta har fyra centrala forskningsfrĂ„gor formulerats som berör hur matematiklĂ€xor utformas, hur de anvĂ€nds och hur de bidrar till en ökad mĂ„luppfyllelse gentemot lĂ€roplanens kunskapskrav. Även förekomsten av en gemensam policy vad det gĂ€ller matematiklĂ€xor pĂ„ skolorna finns med som en forskningsfrĂ„ga.Teori: Examensarbetet tar sin utgĂ„ngspunkt i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs inlĂ€rningsteori dĂ€r kommunikation, delaktighet och samspel Ă€r grundlĂ€ggande faktorer för barns lĂ€rande. Begreppen utgör grunden för att eleven ska ha möjlighet att uppleva att de pedagogiska och didaktiska insatser som görs i skolans praktik Ă€r stödjande för deras lĂ€rande.Metod: Insamlingen av data genomfördes med hjĂ€lp av en enkĂ€t som till största delen bestod av strukturerade flervalsfrĂ„gor. Personliga intervjuer med fyra elever, samtliga i matematiksvĂ„righeter, genomfördes som ett komplement för att fĂ„ en inblick i hur elever ser pĂ„ matematiklĂ€xor.

LÀs-och skrivsvÄrigheter och lÀrande i matematik

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka fem pedagogers uppfattningar av hur lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄverkar elevers lÀrande i matematik och vilka didaktiska val de gör i matematikundervisningen. Anser pedagogerna att det finns nÄgot samband mellan elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och deras lÀrande i matematik, i sÄ fall hur beskriver de det? Hur resonerar pedagogerna kring didaktiska val i matematik som gynnar elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter? Hur arbetar pedagogerna med sprÄket i matematiken?Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Tre specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet, har anvÀnts för att belysa pedagogernas förhÄllningssÀtt till undervisning för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. I studien har ocksÄ det sociokulturella perspektivet anvÀnts, dÄ tvÄ av de centrala frÄgestÀllningarna har behandlat pedagogernas didaktiska val och hur de arbetade med sprÄket i matematiken.

Grupphandledning i Matematik. Dialogen - en vÀg att utveckla vuxnas matematikkompetenser.

Syfte: Syfte med studien som genomförts inom vuxenutbildningen var att a) Genom en delta-garorienterad aktionsforskningsprocess undersöka betydelsen av grupphandledningens dialo-ger för utvecklandet av matematiska baskunskaper för elever med matematiksvÄrigheter och b) Att pröva och utvÀrdera grupphandledningsmodellen som lÀrmiljö, dÀr den gemensamma utgÄngspunkten Àr gymnasiekursen Matematik B.Teori: Det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet bakom studien ligger nÀra det interaktiva perspektivet, dÀr utgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningen om vad vi kan lÀra av de svÄrigheter en-skilda elever upplever i mötet med nuvarande kontext. För att utveckla den specialpedago-giska praktiken krÀvs en samverkan över disciplingrÀnserna och kopplingen mellan teori och praktik mÄste stÀrkas, ett perspektiv som förenas i aktionsforskning. Grundtankarna bakom projektet Grupphandledning i Matematik har utformats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med dialogen som utgÄngspunkt för lÀrande. Kunskapsutvecklingen ska förstÄs som en löpande dialogisk process mellan deltagare och forskare. Den kunskap som uppstÄr genom mÀnniskors inbördes interaktioner och relationer Àr ?levande? och aktionsforskaren ser det som sin uppgift att synliggöra och lyfta fram denna kunskap, vilket möjliggörs genom hennes deltagande i de mÀnskliga relationer som beforskas.Metod: Aktionsforskning Àr en ansats som inbegriper bÄde teori och metod, vilket innebÀr att studiens metod inte kan hanteras pÄ traditionellt sÀtt.

"Ja, det Àr Lukas-matte idag!" En fallstudie av matematikundervisning pÄ gruppnivÄ

SyfteSyftet med studien var att inom ramen för en fallstudie, skapa fördjupad förstÄelse för sÄvÀl klasslÀrares som speciallÀrares hinder och möjligheter att pÄ gruppnivÄ utveckla elevers matematiska kunskaper. Studien har haft en sÀrskild inriktning mot elever i behov av sÀrskilt stöd.Forskningsansats och metodStudien har genomförts utifrÄn en hermeneutisk-fenomenologisk ansats. Inom fenomenologin uppmanas forskaren att ?gÄ tillbaka till sakerna sjÀlva?, samt att vara följsam mot forskningsfenomenet. Studien utgÄr frÄn att den livsvÀrld vi deltar i Àr för-givet-tagen och att vi sÀllan reflekterar över den och Àr omedvetna om varför vi gör som vi gör.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->