Sök:

Sökresultat:

877 Uppsatser om Matematiska förmćgor - Sida 47 av 59

Balansering av ett rundbaserat strategispelsystem : En reflekterande text rörande arbetet att skapa ett verktyg för balansering av precautionstridsystemet i spelet Dreamlords ? The Reawakening

Följandet arbete Àr en reflekterande text som handlar om hur jag skapade ett verktyg för att balansera det rundbaserade precautionstridsystemet av spelet Dreamlords ? The Reawakening.I början förklaras mitt syfte och mÄl med arbetet som följs av en frÄgestÀllning kopplat till det. Jag kommer Àven att beskriva olika teorier som jag tittade nÀrmare pÄ angÄende spelbalansering. För att inleda lÀsaren till spelet Dreamlords ska jag Àven förklara den generella spelprincipen av hela spelet. DÀrefter tar jag upp min arbetsprocess som handlar om hur jag strukturerade upp mitt arbete.

Utvecklad kompetens förÀndrar : En kvalitativ studie av kompetensutveckling kring laborativ matematik för pedagoger i förskoleklass.

I flera studier som gjorts under de senaste Ă„ren framkommer det att svenska grundskoleelever presterar allt sĂ€mre i matematik. Skolverkets granskningar pekar pĂ„ ett flertal tĂ€nkbara orsaker som kan ligga bakom elevernas sjunkande resultat, dĂ€ribland pedagogernas bristande kompetens. ÅtgĂ€rder för att frĂ€mja och förbĂ€ttra situationen har bl.a. inneburit satsningar pĂ„ kompetensutveckling för yrkesverksamma pedagoger, i syfte att förĂ€ndra och förbĂ€ttra matematikundervisningen.Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att belysa vilka faktorer som pedagoger anser vara stödjande respektive hindrande för att delta i kompetensutveckling. Dessutom Ă€r syftet att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt kompetensutveckling bidrar till att utveckla det laborativa arbetssĂ€ttet i matematik i förskoleklass, samt hur implementering och utvecklingsarbete Ă€r tĂ€nkt att ske.

Estetiska uttrycksformer : En underso?kning om fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i svenskla?rares undervisningsmaterial

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

SmÄ barns lÀrande - i den fria leken i förskolan

BakgrundI leken utvecklas bland annat sprÄket och tÀnkandet, samspelet och den sociala förmÄgan. I lekens vÀrld Äterskapar barnen sina tidigare erfarenheter och leken ses som uttryck för att kunna sÀtta samman erfarenheter pÄ ett nytt sÀtt. NÀr yngre barn lÀr, gör de det med hela sin kropp och med alla sina sinnen. Barnens ska ha möjlighet att pÄverka sin vardag och dÀr skafinnas utrymme för barnens egna initiativ till lek och allehanda aktiviteter. Den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns lÀrande stimuleras och utmanas.

En studie av matematiken i svenska Montessori- och Reggio Emiliainspirerade förskolor.

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur barn lÀr matematik inom förskolor inspirerade av Montessori och Reggio Emilia. Vi har dÀrför undersökt inriktningarnas och deras likheter och skillnader nÀr det gÀller matematiken, genom metoderna kvalitativ intervju ochostrukturerad deltagarobservation. Studien utgick frÄn lÀrarnas instÀllning och dÀrmed förhÄllningssÀtt samt vilka metoder och material/materiel förskolorna anvÀnder sig utav för att lÀra barn matematik. Fyra Montessoriförskolor och fem Reggio Emiliaförskolor, inom Kalmar och Blekinge lÀn, har deltagit i studien. Det viktigaste resultatet Àr att likheterna generellt Àr flera Àn skillnaderna, sÀrskilt nÀr det gÀller lÀrarnas förhÄllningssÀtt, avseende deras sÀtt att lÀra barnen matematik inom respektive inriktning.

Fartförlust pÄ grunt vatten : En jÀmförelse av brÀnsleförbrukning och tidsÄtgÄng för rutter med olika djup och distans

Denna studie handlar om den fartförlust och dÀrmed den ökade energiförbrukningen som drabbar fartyg pÄ grunt vatten. Syftet var att ta reda pÄ hur mycket kortare en grund passage behöver vara för att den ska vara ett bÀttre alternativ Àn en lÄng och djup rutt med hÀnsyn till brÀnsleförbrukning och tidsÄtgÄng. Resultatet av detta blev att det inte gÄr att dra nÄgra generella slutsatser som gÀller för alla fartygstyper men att det gÄr att se tydliga tendenser. Studien hade Àven som mÄlsÀttning att skapa ett underlag som skulle kunna anvÀndas av nautiker vid planering av resor, detta presenterades i form av en sammanstÀllning av de resultat som erhÄllits vid berÀkning av fartförlust i öppet vatten. NÄgon sammanstÀllning gjordes inte för begrÀnsat vatten eftersom exempelfartygen dÀr fick likadana resultat vilket skulle ha gjort en sÄdan överflödig.

GrundlÀggande kunskaper Àr en viktig förutsÀttning för en lyckad kunskapsutveckling i matematik En studie om matematikundervisning i Äk 1-6

SammanfattningVÄr studie hade för syftet att belysa matematikundervisningen hos ett urval av lÀrare igrundskolan yngre Äldrar för att fördjupa förstÄelsen kring vilka förutsÀttningar som finns förmatematiklÀrare i undervisningen. VÄrt utgÄngsresonemang var att eleverskunskapsutveckling i matematik kan begrÀnsas om grundlÀggande matematiska kunskaper Àrlabila.Resultaten frÄn de flesta mÀtningarna har visat ett försÀmrat resultat samtidigt att forskningenhar betonat hur viktig matematikundervisning Àr för inlÀrning. En varierandematematikundervisning dÀr det diskuteras matematik aktiverar elever och leder till merförstÄelse och kunskapsutveckling.För att möjliggöra den hÀr studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer pÄ fyra olikaskolor, sammanlagd intervjuades 7 lÀrare och av observationer pÄ tvÄ mellanstadieskolor,sammanlagd tre lÀrare observerades under 14 lektioner.Oavsett att forskningen har visat att undervisning som grundar sig mest pÄ böcker Àr den somÀr minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lÀrare Àr en viktig förutsÀttningför en lyckad undervisning har vÄr studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter lÀromedlen och att det finns ingen gemensam syn pÄ en och samma skola. DelÀrare som kÀnner sig trygga i sin lÀrarroll har börjat förÀndra sin undervisning som kunde sesvid flera tillfÀllen i vÄra observationer. Samtidigt visade studien att eleverna Àr mycket merintresserade, kreativa och lÀr sig mer nÀr det finns aktiviteter dÀr de kan uttrycka sig..

Bland guldpÀrlor och klossar ?  LÀrares refleklektioner kring det laborativa arbetssÀttet i matematikundervisningen. : En jÀmförelse mellan lÀrares reflektioner frÄn kommunala skolor och friskolor med Montessoripedagogik.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrare i Ärskurs 4-6 reflektioner kring det laborativa arbetssÀttet. Studien innefattar en jÀmförelse mellan lÀrare som arbetar pÄ kommunala skolor och lÀrare som arbetar pÄ friskolor med Montessoripedagogik. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn behandlar vid vilka matematiska omrÄden lÀraren vÀljer respektive vÀljer bort att anvÀnda laborativt material samt vilka möjligheter, fördelar, utmaningar och hinder lÀrare urskiljer med laborativt arbetssÀtt. En kvalitativ metod med intervjuer valdes för att undersöka lÀrares reflektioner. Resultatet visar att det finns somliga skillnader mellan hur lÀrare frÄn kommunala skolor respektive friskolor med Montessoripedagogik förhÄller sig till laborativt arbetssÀtt.

Styling av vektorkartor i mobila enheter

Mobila system som anvÀnds professionellt tas ofta fram för yrkesgrupper som jobbar utanför kontoret. Kartpresentation Àr ofta en viktig komponent som anvÀnds som underlag för att visa applikationsspecifik data eller som underlag för inmatning av information i fÀlt.Kartinformation eller geodata hanteras ofta i tvÄ vitt skilda format. Dels rasterinformation som Àr bilddata och dels vektorinformation. Vektordata bestÄr av ytor, linjer och punkter som har matematiska definitioner. Vektordata har fördelen av att vara upplösningsoberoende, mycket precist och inte sÀllan utrymmessnÄlt jÀmfört med rasterdata.Till skillnad frÄn rasterdata sÄ saknar vektordata information om hur den ska presenteras visuellt.

FramgÄngsrik matematikundervisning i grundskolan : Undervisning som genererar hög mÄluppfyllelse av lÀroplanens och kursplanens mÄl

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikÀmnet i den svenska skolan sÄ finns det lÀrare vars elever har en hög uppfyllelse av mÄlen i lÀroplan och kursplan. Denna studie Àgnas Ät att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklÀrare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lÀrare som bedriver framgÄngsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mÄl med undervisningen. Det andra Àr att de alla tar pÄ sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, bÄde direkt och indirekt.

SprÄket i matematiken - ett verktyg att rÀkna med, en kvalitativ intervjustudie om sprÄkets betydelse för begreppsförstÄelsen

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur pedagoger tillvaratar barns informella kunskaper och hur de konkret arbetar för att utveckla barns begreppsuppfattning i matematik med hjÀlp av sprÄket. Vi avsÄg Àven att undersöka förutsÀttningarna för en sÄdan undervisning. Vi ville se till bÄde individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Ytterligare en specialpedagogisk frÄgestÀllning som vi avsÄg att undersöka var hur barn i behov av sÀrskilt stöd gynnas av detta arbetssÀtt. Vi genomförde tio kvalitativa forskningsintervjuer, som var delvis strukturerade, med pedagoger som arbetar med sprÄket pÄ ett medvetet sÀtt i sin matematikundervisning.

MatematiksvÄrigheter identifiering och förslagslösning : Med en jÀmförande kunskapstest pÄ elever i skolÄr nio i Irak och Sverige

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilka svÄrigheter elever har i matematik och vad lÀrarna och eleverna ansÄg om matematiksvÄrigheter. Av olika anledningar vÀcktes intresset hos mig att undersöka frÄgan om matematiksvÄrigheter. Det största motivet till att jag valde detta tema var att utforska orsaken till matematiksvÄrigheter. Varför antalet elever som lÀmnar grundskolan med ett icke godkÀnt betyg i matematik ökat under de senaste tio-femton Ären, i Sverige? Jag vill ocksÄ se i vilken grad matematiksvÄrigheter har med elevens etniska bakgrund att göra.

Rum för musik

Detta examensarbete behandlar rumsakustik som en viktig del i skapandet av en arkitektur för framförande av musik, samt upplevelsen av ljud. Projektet bygger pÄ en idé att skapa nya möjligheter att skapa och framföra musik för musiker, vars arbete ofta begrÀnsas av lokalbrist eller av olika föreningars intresseomrÄden. Idén har utvecklats till en hybrid mellan ett nytt musikmuseum och ?Musikplatsen? - en plats för skapande och framförande av musik med liten publik. Musikplatsen blir en del av det nya musikmuseets program för att skapa nya samarbeten och ekonomisk hÄllbarhet.

PPM - Lönar det sig att göra ett aktivt val?

Denna studie undersöker om det hade varit möjligt för en PPM-sparare att nÄ en högre riskjusterad avkastning genom att sjÀlv sÀtta samman en portfölj av PPM-fonder jÀmfört med att lÄta sitt sparkapital vara förvaltat av icke-valsfonden, Premiesparfonden.TillvÀgagÄngssÀttet att berÀkna riskjusterad avkastning görs genom anvÀndning av Markowitz?s portföljteori och ett definierande av den effektiva fronten inom PPM. Ett antal andra vedertagna teorier presenteras ocksÄ. Anledningarna till att Markowitz har valts framför dem presenteras i metoddelen.Urvalet av fonder som ingÄr i undersökningen har begrÀnsats till sÄdana som har funnits i PPM-systemet sedan Är 2000 fram tills idag. Vidare Àr alla fonder som har haft en korrelation med varandra överstigande 98 % bortsorterade.

Subtraktionsstrategier : En svag taluppfattning kan medföra svÄrigheter i subtaktionsstrategier

SAMMANFATTNINGJag har i mina tidigare yrkesÄr i förskoleklass upptÀckt hur viktigt det Àr att barnen förstÄr de matematiska begreppen och har ord pÄ dem. De mÄste ges en möjlighet att tidigt fÄ utveckla en grundlÀggande taluppfattning. Syftet med min studie blev dÄ att undersöka hur elever med svag taluppfattning förstÄr subtraktion, som jag upplevt Àr den första svÄrigheten de stöter pÄ i matematiken. Jag ville ocksÄ undersöka om mitt sÀtt att kunna variera matematiken i subtraktion, skulle hjÀlpa eleverna att hitta en gynnsam tankeform. Jag gjorde min studie med en grupp pÄ 6 elever i Äk.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->