Syftet med denna uppsats är att fokusera de queera ögonblicken i J.R.R. Tolkiens trilogi The Lord of the Rings för att visa att det queera finns i kulturen på samma sätt som det icke-queera. När är de två hobbitarna Frodos och Sams relation queer? Vad gör den queer? Hur kan vi förstå denna queerhet i termer av homosocialitet och homoerotik? Uppsatsen är inspirerad av Tiina Rosenbergs queera läsningar, jag använder mig dessutom av Adrienne Richs teori om "lesbisk kontinuitet" och Sedgwicks resonemang om manligt homosocialt begär. Jag har kommit fram till att Frodos och Sams relation rör sig mellan mer och mindre queerhet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka användbarheten i två textgenrer som skrivs på VHS: nyhetsbrev om VHS verksamhet till studieadministrativa chefer (SA-chefer) på uni­ver­si­tet och högskolor samt rutinbeskrivningar för VHS-handläggare. En text av vardera genren in­går i studien. Metoden består av textanalys, konstruktion av den inskrivna läsaren och inter­vjuer med författare och läsare. Resultatet visar att både nyhetsbrevet och rutinbeskrivningen är användbara i val av antag­nings­relaterade termer som inte förklaras. Nyhetsbrevet uppfyller också till stor del det av­sed­da syftet att informera och förklara.

Denna uppsats är en kritisk granskning av Samuel P. Huntingtons modell att förstå världspolitiken utifrån, som han presenterar i boken The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. Granskningen utgår från en analys av hans grundläggande begrepp, ?civilization? och ?clash?, och från ytterligare en analys av hur hans modell skiljer sig från andra modeller om världen. Med hjälp av dessa analyser diskuterar jag rimligheten i den tes som han ställer upp och konsekvenserna som hans förutsägelser och policyrekommendationer får, för att sedan kunna bedöma om hans modell är användbar eller inte.

Problemlösningsförmågan är en av fem förmågor i den nuvarande kursplanen i matematik och eleverna ska ges förutsättningar att utveckla denna. Syftet med arbetet är att undersöka om elevers val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas av på vilket sätt läraren presenterat problemet. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra en fallstudie där 18 elever indelade i smågrupper fick lösa två olika matematiska problem. Vart och ett av problemen presenterades för två grupper endast muntligt och för två grupper både muntligt samt i form av en illustrativ bild med frågan skriftligt formulerad. Resultaten visar att elevernas val av strategier och uttrycksformer vid problemlösning påverkas till viss del av på vilket sätt läraren presenterat problemet.

Syftet med detta examensarbete är i första hand att utröna vad som händer med interaktionsspråket mellan operatör och och maskin då ett gränssnitts aktiva yta förminskas. På ett övergripande plan kan syftet utryckas i termer av vad som händer med användarens varseblivning och förståelse av gränssnittet då detta krymper.Det konkreta syftet med detta arbete är att utröna om det går att ersätta ett nuvarande foliegränssnitt (42 x 42 cm) med en pekskärm (10 x 7,5 cm) som har en aktiv gränssnittsyta som svarar mot c:a 10 % av foligränssnittets.Utvecklingen av pekskärmsgränssnittet har gjorts i samarbete med Tetra Pak i Lund. Pekskärmsgränssnittet, som skall ersätta foliegränssnittet, hör till en förpackningsmaskin som emballerar dryckesförpackningar i kartonger. Guidelines av Ben Shneiderman (1992) har legat till grund för gränssnittsutformningen.Utvärdering av det nya pekskärms- och det gamla foliegränssnittet har genomförts med ICS-metoden (Interacting Cognitive Subsystems) och fokus har varit på vad som händer då gränssnittet krymps. En jämförelse mellan gammalt och nytt gränssnitt ligger till grund för att peka på kognitiva förändringar som det nya gränssnittet kan tänkas medföra.Det teoretiska syftet med detta arbete är att utvärdera ICS-metoden i sig, samt att jämföra denna med Shneidermans guidelines..

Denna uppsats behandlar frågan kring fördomar, muslimer och interaktion. Undersökningen sker genom en intervjuundersökning där respondenterna får svara på frågor som berör deras syn på muslimer utifrån deras interaktionsnivå. Tidigare forskning säger att den socialt konstruerade bilden av muslimer är negativ, och att den upprätthålls av samhället, däribland filmindustrin. Som ramverk för att undersöka detta används socialkonstruktivismen och kontaktteorin. Kontaktteorin, som introduceras av Gordon Allport, säger att interaktion mellan grupper minskar fördomar genom att grupperna interagerar som jämbördiga och med gemensamma mål.

Industrilandskapet i Norrköping kan sägas representera ett exempel på omvandlingen från industrisamhälle till postindustriellt samhälle. Området har tidigare varit ett framträdande nav för den tillverkningsindustri som länge präglat Norrköping. Men stora förändringar har skett och idag fungerar området istället som utgångspunkt för kunskapsstaden Norrköping. Miljön i området beskrivs ofta i termer av unicitet och attraktivitet och området utgör ett riksintresse för kulturmiljövård. Kontrasterna mellan att dels vara ett kulturarv och samtidigt representera den moderna kunskapsstaden och dessutom vara ett attraktivt levande stadsrum skapar en intressant balansgång mellan att bevara kontra att utveckla. Industrilandskapet framträder som ett viktigt område för Norrköping och i relation till kulturarv, kunskapsstaden och ett levande stadsrum uppstår en grund för intressanta diskussioner både ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv..

The purpose of this study is to give a description of how six pedagogues in the third and fourth grade teaches mathematics and which working methods they use. When using the term working methods it is implied that it can for example be outdoors pedagogic, laboratory material, problem solutions et cetera. This material can both be an everyday material or a pedagogical material. The research was carried through by interviews and observations. Six pedagogues were interviewed in two different districts.

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

Denna uppsats syftar till att, ur ett lärandeperspektiv, analysera NPM-litteraturens syn på lärande och organisation. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie som ställer lärandeperspektivet i relation till NPM-diskursen. Vi kom fram till att NPM-litteraturens centrala områden, i termer av decentralisering och mål- och resultatstyrning, innehåller goda förutsättningar för lärande. Dessa förutsättningar framställs implicit och behandlas inte uttryckligen. Komplexiteten i NPM-reformerna har inneburit svårigheter att implementera de nya idéerna i organisationerna.

Hedersproblematik är ett omdebatterat ämne i media och de senaste åren har en stor del av debatten rört diskussionen kring kulturrelativism. Uppsatsens syfte är dels att förklara kollektivets betydelse i hederskulturen samt lyfta fram hur denna kommer till uttryck, men även att förklara vilka brister kulturrelativismen har haft på myndigheters arbete kring hedersrelaterat våld och förtryck samt vilka konsekvenser dessa brister har bidragit till. Vi har tillämpat en kvalitativ metod och samlat in vår empiri i form av semistrukturerade intervjuer med ett narrativt förhållningssätt. I vårt teoriavsnitt har vi använt begrepp så som kultur, panoptikon, patriarkatet och etisk relativism. Dessa begrepp har utgjort en grund för analysen av vår empiri som vi har delat upp i olika kategorier utifrån dessa.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa några ensemblemusikers syn på och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble.Vi beskriver ensemblemusikernas syn på det sociala samspelet med utgångspunkt i åtta musikers egna berättelser utifrån de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige.Den teoretiska utgångspunkten kan närmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, då en grundtanke hos oss är att människan formas och påverkas av den sociala kontext den befinner sig i. Därför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen är minst lika viktigt som det musikaliska.Sammanfattande kan sägas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska färdigheterna - har nämnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien växte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade våra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omständigheter som gruppen befinner sig i samt de värderingar som finns inom gruppen..

Syftet med undersökningen var att försöka se om elever lär sig mer genom en praktisk lektion med hundar eller genom att spela memory. Två lektioner, en praktisk och ett memoryspel, utarbetades utifrån kursmål i gymnasiekurserna Etologi och Hundar, med bakgrund i aktuell forskning kring hundens sinnen, signaler och sociala beteende. Elevunderlaget i undersökningen bestod av en SP-klass, en NV-klass och två naturbruksklasser. Undersökningen visade inga påtagliga skillnader mellan vilka som lärde sig mest, dock fick memorygrupperna ett något bättre resultat än de som fick en praktisk lektion. Viss skillnad mellan elever på teoretiska program och praktiskt inriktade program kunde ses på enskilda frågor.

Abstract Syftet med denna studie är att reflektera över en elevs övergång från förberedelseklass till en undervisningsmiljö vars pedagogiska utgångspunkt inte ligger på språkutveckling. Målet med undersökningen är att föra en diskussion om hur elevens förförståelse för ord och begrepp inom det svenska språket påverkar hennes kunskapsinhämtning inom de samhällsorienterade ämnena. Empirin bygger på åtta observationstillfällen samt tre tillfällen där jag fick möjlighet att studera informantens lexikala färdigheter genom samtal på tu man hand. Resultatet av undersökningen visar att informanten saknar stora delar av de ord och begrepp som krävs för att hon ska kunna följa undervisningen. Detta beror bland annat på att hon möts av en bristande insyn i hennes förförståelse för ämnet och hennes tidigare skolerfarenheter.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.