Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur läroboksförfattare tänker om syftet till textuppgifternas varande i matematikboken, deras syn på matematisk kunskap och hur elever lär sig matematik. Metoden vi använder i vår studie är kvalitativa intervjuer där sju läromedelsförfattare deltar. Genom våra intervjuer fick vi fram en del syften med matematikbokens textuppgifter vilka vi ansåg relevanta för eleverna. I vårt resultat kan vi se att majoriteten av författarna anser att huvudsyftet med textuppgifterna är att knyta an till verkligheten. En annan del som vår studie visar är att författarna anser att eleven bör ha en djupare matematisk förståelse, eftersom detta medför att eleven vet vad den gör och varför den utför matematiska uträkningar.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka och belysa relationen mellan läsförmåga och förmågan att lösa uppgifter i matematisk problemlösning. Centrala frågor: Vilket samband finns mellan läsförståelse och elevernas möjlighet att lyckas i problemlösning med matematiskt kontextualiserade problem?På vilket sätt kan förståelsen av ord- och begrepp i vardagen, som i en matematisk kontext får en annan eller utvidgad betydelse, påverka elevernas problemlösningsförmåga?Kan man se likheter och skillnader i resultat mellan matematiskt kontextualiserade problem och motsvarande problem i matematiskt kontextlösa uppgifter? Vilket samband finns mellan läsförståelse och elevernas möjligheter att lyckas med aritmetiska, kontextlösa uppgifter?Teori: Formulering av forskningsfrågor och analys av resultat utgår från en socialkonstruktivistisk och sociokulturell förståelse. Studien bygger på kvantitativ metod som analyserats med hjälp av statistiska grundteorier. Metod: Metoden i undersökningen är kvantitativ.

I kampen om marknadsandelar utgo?r engagerade medarbetare en viktig konkurrensfo?rdel. Ett medel som organisationer anva?nder fo?r att pa?verka ansta?lldas organisationsengagemang a?r lo?n. Syftet med fo?ljande tva?rsnittsstudie var att studera betydelsen av faktisk lo?n och lo?netillfredssta?llelse fo?r ansta?lldas organisationsengagemang, samt utreda om det finns en skillnad mellan privat och offentlig sektor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka matematikstudenters uppfattningar kring begreppet funktion samt vilka faktorer som inverkat positivt på deras förståelseutveckling. Tidigare forskning på området begreppsutveckling tar upp faktorerna, att skapa relationer, att utöka och använda sig av matematisk kunskap, att reflektera kring sina erfarenheter, att formulera vad man vet samt att göra matematisk kunskap till sin egen. I resultatet återfanns tre av dessa, nämligen att utöka och använda sig av matematisk kunskap, att reflektera kring sina erfarenheter samt att formulera vad man vet. Dessutom framkom en tydlig bild av den grafiska representationens vikt för studenternas förståelse av funktionssambandens mening..

Med vår uppsats visar vi hur det med hjälp av Lagranges metod går att tafram en matematisk modell av rotationsfasen i ett släggkast. Släggkastarenoch släggan utgörs i uppsatsen av en sammansatt stelkroppsmodell. Vi tarfram kastarens rörelseekvationer vilka vi får genom Lagranges ekvation. Iuppsatsen har vi härlett Lagranges ekvation genom Newtons andra lag ochHamiltons princip. Resultatet av modellen presenteras i form av en plot iMatlab av slägghuvudets position under olika tider under rörelsen..

Detta examensarbete behandlar en undersökning om hur vi kan finna elever med fallenhet i matematik. Syftet är att upptäcka elever med matematisk fallenhet. För att se vad matematisk fallenhet är använde vi oss av de förmågor den ryske psykologen Krutetskii kom fram till i sin studie av barn och ungdomar. I bakgrunden presenteras olika syn på begåvning och även myter som existerar kring detta. Vidare lyfts det fram att begåvade barn behöver stöd och hur deras situation kan vara i skolan.

BakgrundUnder denna del av uppsatsen kommer vi att redogöra för studier som ligger till grund för vår undersökning och som är adekvat för vårt syfte. I vardagen finns det många bra tillfällen att ta till vara på matematik som till exempel dukning, samling och genom leken med mera. För att barnen skall få en bra matematisk kunskapsgrund är det viktigt att förskollärarna synliggör matematiken i förskolan på ett roligt och lustfyllt sätt.SyfteSyftet med studien är att ta reda på hur några förskollärare i förskolan uppfattar matematisk begreppsbildning. Studien kommer även att behandla hur de beskriver vilka metoder de använder sig av samt hur de säger att matematiken görs synlig för barnen.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Det verktyg som vi har använt oss av i studien är kvalitativ intervju, där åtta förskollärare på tre olika förskolor har intervjuats.ResultatResultatet i vår studie visar att förskollärarna finner att förskolans vardagliga situationer som till exempel: matsituationen där barnen räknar ut hur många köttbullar de kan ta, under samlingen när barnen räknar antal deltagande barn, utevistelse där förskollärare använder skogsmiljö för att lära ut matematisk termologi och påvisar skillnader inom längd, storlek och vikt kan inspirera barnens utveckling av matematisk begrepps bildning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det kan finnas ett samband mellan den språkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevers val av resonemang. Två grupper av elever fick arbeta med varsin matematisk uppgift med likadant innehåll men olika språklig utformning. Om det fanns skillnader i elevernas val av resonemang mellan de båda uppgifterna så kunde det indikera att det kan finnas ett samband mellan den språkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevernas val av resonemang. Jag valde att arbeta med två kvalitativa metoder som i min undersökning kompletterade varandra, observation och intervju. Resultatet av undersökningen visar på ett mycket svagt samband mellan den språkliga utformningen och elevernas val av resonemang.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse läsförståelsen har för matematisk problemlösning. Fokus ligger på elevernas läsförståelse av olika typer av texter som behandlar matematik på grundläggande skolnivå. Detta studeras utifrån tre olika undersökningar där läsförståelse granskas i relation till matematisk problemlösning. Den första undersökningen bestod av sju stycken textuppgifter i matematik. Den andra undersökningen bestod av tolv matematiska tal utan text där räkneoperationerna var de samma som i textuppgifterna.

Enligt flera studier skapar utbildning vid ho?gskola eller universitet vissa fo?rva?ntningar pa? arbetslivet. Ma?nniskor med en akademisk bakgrund fo?dda a?r 1980 eller senare anses ha stora behov av utvecklingsmo?jligheter. A?r detta sant? Underso?kningen i denna studie utgick fra?n tva? olika perspektiv, arbetsgivarnas och arbetstagarnas.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter om  samband  mellan läs- och skrivsvårigheter och bildandet av begrepp inom matematiken. De frågeställningar jag har arbetat utifrån är: Hur beskriver pedagoger sambanden mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter med matematisk begreppsbildning? Hur beskriver pedagoger sitt arbete med matematisk begreppsbildning inom matematiken med elever som har läs- och skrivsvårigheter?Jag har använt kvalitativa intervjuer och har intervjuat pedagoger verksamma inom årskurs 1-6 inom grundskolan. Det jag har kommit fram till är att läs- och skrivsvårigheter påverkar begreppsbildning. Studien pekar på att flera elever med läs- och skrivsvårigheter har problem med att använda språket på ett adekvat vis och detta kan visa sig genom att eleverna har svårt att beskriva saker med ord, har svårt att ta emot muntliga instruktioner och att de har svårt att minnas namn på saker.

Det här är en kvalitativ fallstudie av hur en lärare undervisar om derivata i en klass på det naturvetenskapliga programmet och en på teknikprogrammet. Studiens syfte är att undersöka vilka mål, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som används. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Schoenfeld´s teori om målorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lärare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gånger. Resultatet visar att läraren har flera olika specialiserade matematiska innehållskunskaper när han undervisar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur några lärare i skolår 1-3 möter och stimulerar elever med matematisk fallenhet. I bakgrunden presenteras lärarens betydelse, elevernas behov, individualisering, myter, hur man upptäcker och stimulerar dessa elever. Undersökningen är en fallstudie som bottnar i den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat sex lärare. I resultatet såg vi att många av lärarna tyckte att de elever som har fallenhet för matematik visade på olika förmågor.

Utgångspunkt för detta examensarbete är de sjunkande elevprestationerna i matematik. I en rapport av Skolverket (2007) konstateras att det är allt färre elever som når upp till målen i matematik i årskurs nio. Denna studie fokuserar på matematikbokens roll i matematikundervisningen, då det i tidigare forskning framkommer att stora delar av lektionerna består av att eleverna arbetar självständigt i matematikboken. I avsnittet tidigare forskning fokuserar studien på vad matematikboken kan få för konsekvenser för elevens möjligheter att utveckla en matematisk förståelse. Det som tydligt framkommer i detta avsnitt är att matematikboken främst används då eleven arbetar självständigt med eget arbete.