Tidigare studier inom elevers matematiska resonemang visar att de imitativa resonemangen dominerar inom matematisk problemlösning. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att se vad för matematiska resonemang elever i Ärskurs 4 för inom omrÄdet ?likheter? och ?lika med?. Undersökningen visade att eleverna anvÀnde kreativa matematiska resonemang i 19 problemsituationer av totalt 32. Det uppkom ett resonemang som inte finns med i det ramverk som studien utgÄr ifrÄn.

Syftet för denna studie har varit att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare i Ärskurs tre resonerar om och sÀger sig anpassa undervisningen för elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor. Under tidigare forskning tas Blooms taxonomi och Krutetskiis definition pÄ elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor upp. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare. Resultatet som framkom i undersökningen visar att elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor ofta fick arbeta utan handledning, till förmÄn för de elever som behövde hjÀlp att nÄ upp till mÄlen. LÀrarna ville gÀrna ge mer av sin tid till elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor, men det fanns inte tillrÀckliga resurser.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stÀrka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedÄtgÄende resultat. Examensarbetet ger förslag pÄ uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmÄga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, nÀr skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgÄr frÄn psykologen V. A.

I SkattkÀrr har en konstgrÀsplan projekterats med uppvÀrmning för att kunna anvÀndas vintertid dÄ snö och kyla sÀtter stopp för aktiviteter pÄ en ouppvÀrmd konstgrÀsplan. I SkattkÀrr finns inte möjligheten att ansluta anlÀggningen till ett fjÀrrvÀrmenÀtverk. Tekniken som valts för att vÀrma planen Àr istÀllet en typ av geoenergi dÀr PVC-rör ligger under konstgrÀsplanens ytskikt. Intill planen finns totalt 31 borrhÄl. Ur borrhÄlen hÀmtas vÀrmen frÄn berget med kollektorslangar och leds ut till en rörslinga under planen.

Ekonomisk teori bygger pÄ antagandet att mÀnniskor Àr ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar pÄ att detta inte Àr en deskriptiv bild av mÀnniskors faktiska handlade. Denna studie jÀmförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet pÄ sin utbildning för att undersöka tvÄ hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet Àr nÄgot inlÀrt som pÄverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror pÄ graden av matematiska fÀrdigheter. Denna studie pÄvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid pÄ ett sÄdant sÀtt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet pÄ grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder pÄ att trÀning i matematiskt tÀnkande ökar graden av ekonomisk rationalitet..

Denna studie handlar om hur pedagoger tÀnker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhÄlls pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med fokus pÄ matematik. Syftet med studien Àr att synliggöra pedagogernas synsÀtt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet Àr Àven att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut.Studiens empiri utgÄr frÄn intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhÄllningssÀtt kring matematik i förskolans verksamhet.

Uppsatsen handlar om hur en lÀrare, i skolÄr 3, arbetar med matematisk problemlösning. Syftet Àr att beskriva hur och varför man ska arbeta med problemlösning i de lÀgre skolÄren och hur eleverna bearbetar problemen och vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. De frÄgestÀllningar jag har haft utgÄr bÄde frÄn ett lÀrarperspektiv och ur ett elevperspektiv. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes fallstudien som metod i kombination med litteraturstudier.Resultatet av litteraturstudien visar att elever bör utveckla strategier för att eleverna ska klara av vardagen. Problemlösning kan Àven ses som ett medel för att utveckla elevens sociala kompetens, sprÄk, logiskt tÀnkande och förmÄga att argumentera.

Det svenska elpriset har de senaste Ären stigit kraftigt och förutspÄs öka ytterliggare under kommande Är. Huvudorsaken Àr avregleringen av den europeiska elmarknaden som pÄbörjats. Detta har medfört att svenska företag börjat intressera sig för att minska sin elanvÀndning och pÄ sÄ sÀtt bevara sin konkurrenskraft gentemot företag pÄ kontinenten. Ett vanligt sÀtt för att spara energi Àr att installera en luftridÄ vid en dörr eller port mot angrÀnsande lokal eller omgivning med annan temperatur. Genom att rikta plana luftströmmar med hög hastighet vid porten reduceras möjligheten för de olika luftvolymerna att blandas.

Vid simulering av tunga fordon krÀvs en rörelseplattform som Äterkopplar rörelser till föraren för optimal realism. MÄnga av de rörelseplattformar som finns pÄ marknaden Àr uppbyggda med hydrauliska komponenter. Det ger ett otympligt, högljutt och vÀldigt dyrt system som dessutom innehÄller den för mÀnniskan onyttiga kemikalien, hydraulolja. Detta examensarbete för civilingenjör i maskinteknik beskriver design och produktion av en elektrisk rörelseplattform med endast tvÄ frihetsgrader. För detta krÀvdes en mindre studie i de olika rörelseaxlarnas betydelse för hur realistiskt simuleringar upplevs.

Denna litteraturstudie syftar till att avgöra huruvida forskning stöder hypotesen om att om barn fĂ„r ett tidigt positivt möte med matematik ger en god grund för ett senare matematikintresse i skolan. Enligt förskolans lĂ€roplan ska grunden för utveckling och ett livslĂ„ngt lĂ€rande frĂ€mjas hos barnen redan i förskolan. Den aktivitet som barnen deltar i ska vara rolig, pedagogisk och sĂ€ker. Åren innan skolan börjar Ă€r viktiga eftersom det Ă€r dĂ„ barnens fĂ€rdigheter etableras. Dock Ă€r det ocksĂ„ i förskoleĂ„ldern som barnen utvecklar fördomar, attityder och tankar om vad matematik Ă€r.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syftet med studien Àr att undersöka erfarna lÀrares syn pÄ problemlösning i matematikÀmnet. I fokus ligger vad problemlösning Àr och hur lÀrarna förklarar begreppet, vilket förhÄllande som rÄder mellan lÀrarnas och kursplanens syn pÄ problemlösning och vilken syn de har pÄ problemlösningens roll i undervisningen. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lÀrare som arbetar med de tidigare Ären pÄ grundskolan. LÀrarnas svar analyseras med inspiration av fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lÀrarna beskriver problemlösning pÄ olika sÀtt, ur detta kunde vi hÀrleda deras syner till fyra kategorier vilka Àr flera möjliga svar, utan matematisk utrÀkning, matematikÀmnet = problemlösning och kompetens ? lösningsstrategi.

Syftet med arbetet Àr dels att ge ökad kunskap om förskolebarns sorteringsstrategier och dels att undersöka betydelsen av pedagogens diskussion i arbetet med att utveckla barnens strategier. Undersökningen Àr en kvalitativ studie och bygger pÄ intervjufrÄgor och videoobservationer. I studien ingick 12 barn indelade i fyra grupper med tre barn i varje grupp. I undersökningen observerades barnen nÀr de genomförde tvÄ sorteringsuppgifter. Resultatet visade att barn anvÀnder strategierna likheter-skillnader, parbildning, storleksordning och klassificering nÀr de sorterar.

Matematiskproblemlösning blir en större och viktigare del av matematikundervisningen nÀrtekniska hjÀlpmedel, som minirÀknare och datorer, kan utföra mÄnga berÀkningar.Undersökningens syfte Àr att se hur gymnasieelever löser matematiska problem. Vilka faktorer som pÄverkar vid problemlösning samt vilka moment eleverna har svÄrt för. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola I Halmstad dÀr atta elever med varierande matematikkunskaper löste fyra problem och ingÄende redogjorde för hur de tÀnkte och gick tillvÀga. Teorikapitlet tar upp olika matematikdidaktikers syn pÄ problemlösning, modeller för hur problemlösning gÄr till och faktorer elever besitter som pÄverkar möjligheten att lösa problem. Jag har med hjÀlp av dessa modeller och pÄverkansfaktorer analyserat elevernalösningar enligt en modell bestÄende av tre delar: Identifiering, genomförande och kontroll av uppgiften.

The Swedish curriculum points out mathematical communication as one of the importantabilities that students need to develop. Previous studies show that students have not been given the right conditions to develop this ability sufficiently. The purpose of this study is to investigate how some Swedish teachers interpret mathematical communication and how the work with this takes place in their classrooms.The investigation consists of qualitative interviews with six teachers in the grades of Fk-3. The interviews have been focused around the teacher's interpretation regarding mathematical communication, how this is reflected in their work in the classroom and also if they see any advantages or difficulties in working with mathematical communication with their pupils.The result of the study shows that the teachers are well aware of the importance of communication and they have a will and an intention to let the pupils communicate mathematically. Mathematical communication is emphasized mainly as important for the pupil's learning and understanding.