Studier visar att dagens elever känner oro inför framtiden och de klimatförändringar vår värld utsätts för. Skolverkets nationella kartläggning utav miljöundervisning i skolan visar dock att cirka hälften av de tillfrågade gymnasielärarna inte bedriver någon undervisning i ämnet. Denna studie beskriver en alternativ modell för undervisning i klimatfrågor. Elever ges genom modellering av ekosystem möjlighet att fördjupa sin förståelse kring klimatförändringar i samband med exploatering av topp-predatorer. Detta är ett realistiskt problem då en mängd studier visar att dagens ekosystem utsätts för en mängd stressfaktorer, med ursprung i klimatförändringar, och att exploatering av topp-predatorer kan leda till konsekvenser med artutdöende som följd.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka fel elever i år 5 gör i matematik och vilka matematiksvårigheter de befinner sig i när de kommer till vår skola i år 6. För att ta reda på det gjorde jag en kvalitativ innehållsanalys av 37 Nationella prov för år 5 som eleverna genomfört på vårterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgång definierar begreppet matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvårigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartläggning av matematiksvårigheter.Resultatet visar att elever befinner sig i svårigheter både utifrån det matematiska innehållet så som talförståelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförståelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har även försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundläggande matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förståelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid beräkning av subtraktions- och divisionsuppgifter.

I denna uppsats lägger jag fokus på att undersöka de olika matematiska uttrycksformer someleverna tillämpar när de löser ett rikt problem. Svaret söks med hjälp av empirisk data. Syftetmed arbetet är att undersöka hur några elever som går första året på gymnasiet löser ett riktproblem. Två grupper elever som går i två olika program deltar i undersökningen. Analysengjordes med hjälp av ?KLAG-matrisen?, dvs.

Det finns många olika faktorer som påverkar kapaciteten på våra järnvägar. Infrastrukturen är en viktig del men även tidtabeller och blandningen av trafik påverkar kapaciteten. Hur trafiken fungerar på stationerna är givetvis en mycket viktig del av järnvägssystemet. I denna rapport studeras linjekapacitetsmodeller vars syfte är att bedöma kapaciteten på linjespåren mellan stationerna. De modeller som studeras i denna rapport är UIC-modellen och Banverkets modell för linjekapacitet.

Detta examensarbete syftar till att exemplifiera vilka informationsparametrar som är nödvändiga för att Building Information Management på ett bättre sätt ska kunna implementeras i produktionsfasen. För att uppnå detta mål har vi analyserat utvecklingen och nyttjandet av Building Information Management genom tre olika datainsamlingsmetoder; litteraturstudie, observationer och intervjuer.  I detta examensarbete har vi fördjupat oss i för- och nackdelar samt hur Skanska Sverige AB kan tillämpa Building Information Management som hjälpmedel i arbetsberedningar. Denna fördjupning har lett till att vi kan analysera vilka produktionsanpassade informationsparametrar som en produktionsledare behöver i sin tjänsteroll för att dra nytta av Building Information Management.Vi anser att användandet av en BIM-modell kompletterar produktionsledarens ledaregenskaper, vilket gör det lättare för denne att nå fram med informationen till yrkesarbetarna, då visualiseringen underlättar förståelsen inför aktiviteten. I denna rapport kan läsaren ta del av de slutsatser vi kommit fram till..

Föreliggande uppsats behandlar utformningen av hyresgästmixen i ett externt köpcentrum. En lönsam hyresgästmix för investeraren genererar på kort sikt högsta möjliga totala hyresavkastning och ger på lång sikt största möjliga värdeökning på handelsfastigheten. Hyresgästmixen anses enligt många forskare vara den enskilt viktigaste påverkbara faktorn för ett köpcentrums framgång. Trots detta finns idag ingen övergripande teori om hur fastighetsägare skall gå tillväga för att utforma en lönsam hyresgästmix. Syftet med denna magisteruppsats är att ur ett investerarperspektiv undersöka hur en lönsam hyresgästmix kan skapas.

Det vårdvetenskapliga begreppet försoning skapar möjligheter för människan att uppleva emotionell tillfredställelse i livet. Försoning sker inom människan och skapar en möjlighet att förenas med svåra livsöden. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad begreppet försoning är och hur det gestaltas i omvårdnad. I resultatet redovisas försoningens olika dimensioner inom människan. Försoning kan gestaltas som ett mänskligt accepterande, som en mänsklig förmåga att återta kontrollen, som ett mänskligt hopp, som en mänsklig förändring och som en mänsklig process.

Som butikschef vill man få sin personal att arbeta tillsammans som en grupp. Det kan vara svårt att få personalen att arbeta mot samma mål som krävs för att bli ett bra team. Lyckas man att få personalen att arbeta mot samma mål kan detta leda till att arbetsklimatet blir bättre och att personalen mår bra. Vi har varit ute i dagligvarubutiker och undersökt hur personalgrupper i butiker samarbetar och om den fungerar som ett team? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och har genomfört individuella intervjuer av personal i dagligvarubutiker.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter reglerna inom tillväxt- och stabilitetspakten skulle ha haft på BNP. Uppsatsen ger även kort historik och en genomgång av lagstiftningen som omgärdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks är 3 %-regeln som säger att medlemsländerna inom EMU inte får ha ett budgetunderskott på mer än 3 procent. Uppsatsen utgår från en reducerad AS/AD modell där finanspolitik är en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrågan. Den metod som används är en så kallad VAR-modell där två regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för årliga inflationsförändringen.

Syftet med uppsatsen är att studera visionens koppling till, och betydelse för, företagens strategiarbete samt undersöka om det finns andra mekanismer som stödjer strategiarbetet istället för visionen. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie, omfattande tre företag, där semistrukturerade intervjuer utgjort grunden för insamlandet av primärdata. Sekundärdata har samlats in från litteratur och artiklar. Jämförelser har gjorts mellan företagen och paralleller har dragits till vedertagna teorier. Arbetets slutsatser visar att i två av fallföretagen kommer visionen på ett naturligt sätt in i strategiarbetet genom de modeller de arbetar efter.

Med ett energikombinat vid Lillesjöverket vill Uddevalla Energi energieffektivisera samt sänka temperatur på återkommande fjärrvärmevatten, för att kunna utnyttja rökgaskondensorn effektivare. Uppdraget var att utreda mängden tillgänglig energi under sommarhalvåret och utföra en matematisk kalkyl som ska ligga till grund för val av tork. Valet stod mellan två alternativ av tork där storlek på värmeväxlararea och investeringskostnad skilde dem åt. Sedan följde dimensionering av fjärrvärmeledning samt cirkulationspump från fjärrvärmenätet till tork. Syftet var att ge Uddevalla Energi ett tekniskt beslutsunderlag för val av storlek på tork samt dimensionering av energiöverföring till densamma.

De psykologiska konsekvenserna av staden som uppväxtmiljö är ett av miljöpsykologins studieområden; hur påverkar miljöns utformning barnets tänkande, identitet och självutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund påverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod användes: en öppen fråga om vad som är en bra stad för barn ställdes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpå femton av barnen intervjuades, och därefter tio föräldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-åringens stad bestående av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och föräldrar är tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, föräldrars synsätt och den fysiska platsen bildar.

I dagens samhälle förs det diskussioner hur vi kan sänka vår energiförbrukning i olika sektorer. En av dessa sektorer som förbrukar mycket energi är IT sektorn. De mätningar som har gjorts i USA visar att år 2011, så har energiförbrukningen för datacenters fördubblats jämfört mot år 2006. Strategier har tagits fram för att sänka energiförbrukningen för datacenters och då framför allt på servrar och kylsystem. Dessa strategier benämns med allmäna ordalag Grön IT.

Coaching har blivit en trend i vårt samhälle och denna studie kan ses som en resa genom ?coachingdjungeln?. Undersökningen består av strukturerade telefonintervjuer blandat med litteratur- och artikelstudier där syftet var att ta reda på i vilken utsträckning NLP ? neurolingvistisk programmering ? förekommer i coaching av arbetslösa och hur det används. Urvalsgruppen finns i 14 av Sveriges 21 län och består av kommunala, privata och statligt anställda jobbcoacher som arbetar med individer som står utanför arbetsmarknaden.

I dagens samhälle krävs det allt snabbare förändring i organisationer för att hålla jämn takt med omvärlden. Detta har den svenska regeringen uppfattat och därför tagit fram en innovationsstrategi för år 2020, som vi till stor del har utgått från i detta arbete. Med den som grund ville vi ta fram ett verktyg för att introducera innovation för individer och organisationer för att starta en process för ett kontinuerligt lärande och arbete med innovation. För att testa detta verktyg gjordes en studie som bekräftade vår hypotes, och utifrån detta har vi tagit fram en stor, övergripande modell för hur vi ser att innovationsarbete kan fungera i organisationer utifrån vårt verktyg, samt en modell för hur individen och organisationsklimatet tillsammans kan fungera för att bidra till att höja innovationsförmågan i en organisation. Utöver vår hypotes hade vi även två forskningsfrågor som vi svarade på, där den andra är vårt innovationsbidrag..