Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja.  Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord.

När Energimyndigheten 2008 frågade ungdomar om förnybar energi kunde 40 % av de tillfrågade inte namnge en enda förnybar energikälla. Användandet av förnybar energi är en del av den strategi som Förenta Nationerna [FN] har lagt fram för att nå en hållbar utveckling i framtiden. FN framhäver även vikten och behovet av att undervisa om hållbar utveckling och förnybar energi.Vi ville studera vilka förnybara energikällor som förekom i läroböcker för grundskolans senare år och gymnasiet. Detta för att få en uppfattning om hur lärare kan använda läroböckerna i framtida undervisning om förnybar energi.Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av energikapitlet i olika läroböcker där vi har studerat hur området förnybar energi presenterades, bland annat utifrån perspektivet scientific literacy.Våra resultat visar signifikanta skillnader mellan läroböckerna för gymnasiet och grundskolans senare år. Bland annat presenteras många fler energikällor i läroböckerna på gymnasiet, och de presenteras även på ett sådant sätt att de ingriper flera områden av perspektivet scientific literacy.

Denna undersökning är en fallstudie som syftar till att ta reda på hur elever går tillväga när de löser ett algebraiskt problem. Syftet är att sätta sig in i elevernas tankar och sätt att lösa problem och genom ökad förståelse kunna förklara för dem på ett sätt de förstår och kan relatera till.Metoden som använts är enkät och intervju, och studiegruppen är en klass i årskurs nio.Eleverna är inte så vana vid att kombinera olika räknesätt i ett och samma tal. De har lättare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror än de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De är heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, därför löser de ofta talen rutinmässigt utan att reflektera över hur.Det är viktigt att det ingår varierad problemlösning i undervisningen så att eleverna övar sig på både praktisk matematik samt olika matematiska områden. Eleverna tycker det är roligt att göra annat än enbart räkna i läroboken.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka matematiklärares uppfattningar om vilka styrkor och svårigheter elever inom autismspektrumtillstånd (AST) uppvisar beträffande problemlös-ning i matematik i åk 6-9 och hur lärarna anser att undervisning kan bedrivas för att eleverna ska nå målen inom området i åk 9.Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där kommunikativa processer är cen-trala i mänskligt lärande och utveckling (Säljö, 2000). I det sociokulturella perspektivet är lärande en aspekt av all mänsklig verksamhet; i varje samtal, handling eller händelse finns en möjlighet att erhålla någonting som man kan använda sig av i framtiden. Lärande blir i den meningen således vad individ och kollektiv tar med sig från sociala situationer, genom inter-aktion mellan människor och vad man brukar i framtiden. Initialt verkar kunskap i samspel människor emellan och blir därefter en del av den enskilde individen och hans eller hennes tänkande alternativt handling (ibid.).Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Intentionen med den metod som valts är att kunna beskri-va lärares egna uppfattningar om förutsättningar för lärande beträffande problemlösning i ma-tematik för elever med diagnos inom AST.

Syftet med denna studie är att med hjälp av litteratur samt intervjuer och en observation undersöka hur de på en skola arbetar med Howard Gardners multipla intelligenser. Observationen kommer att genomföras under matematiklektionen i två klasser där eleverna är mellan sex och nio år gamla. Vi kommer även att genomföra två intervjuer med pedagogerna i klasserna vi observerat samt rektor på skolan. Genom observationerna och intervjuerna har vi sett likheter med den litteratur vi hittat om Howard Gardners teori och hur de arbetar på skolan vi observerat. Resultatet av observationen visar att eleverna arbetar med arbetsschema där de sju första intelligenserna som är lingvistisk (språklig) intelligens, logisk-matematisk intelligens, taktil-kinestetisk (kroppslig) intelligens, visuell-spatial intelligens, musikalisk intelligens, interpersonell (social) intelligens och intrapersonell (reflekterande) intelligens, används i olika uppgifter.

Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers förståelse för likhetstecknets betydelse i skolår 3. I undersökningen använder vi oss utav ett test för att se hur eleverna uppfattar likhetstecknet när de löser matematiska utsagor skriftligt som involverar likhetstecknet. Vidare kategoriserades eleverna utifrån deras förståelse för likhetstecknet för att sedan se om de intervjuade eleverna bearbetar och angriper en matematisk utsaga som involverar likhetstecknet på ett sätt som stämde överens med vad det skriftliga resultatet visade. Vår undersökning visar att majoriteten av elever i denna klass har en operationell förståelse för likhetstecknet vid skriftlig behandling men beskriver det muntligt som om de hade en relationell förståelse. Det kan bero på att pedagogers framställning beskriver symbolen som en relation mellan tal ?det skall vara lika mycket på varje sida? men använder likhetstecknet operativt t.ex.

Denna uppsats handlar om hur de semantiska värdena kan överföras från ett koncept till en 3Dmodell. Detta innebär att vi tar de fysikaliska attribut av en karaktär i ett koncept bygger dessa i en 3-dimensionnell miljö. Med hjälp av genreteori kring semantik och syntax, gör vi oss medvetna om vad dessa begrepp kan innebära i den process som ingår i modellering av karaktärer. Vi bryter upp karaktärskonceptet i mindre beståndsdelar så som mjuka/hårda ytor och gör en granskning av karaktärernas semantiska drag. Därefter beskrivs den arbetsmetod som användes för att skapa 3D karaktären, där vi berör några av de viktiga punkterna i arbetsprocessen.

Denna uppsats behandlar en undersökning avsedd att skapa verktyg för användningvid bedömning av utvecklingsmiljöers användargränssnitt. Undersökningeninleddes med en litteraturstudie där material som antingen gav information riktadmot hur webbsidor (vilka vi såg som besläktade med utvecklingsmiljöer ur ettvisuellt perspektiv) och mjukvara skall göras användarvänliga ur ett visuelltperspektiv eller hur människor tittar på och tolkar kompositioner sammanställdes.Ur materialet togs riktlinjer och en modell fram som kan användas för att bedömahur väl en utvecklingsmiljös gränssnitt är uppbyggt eller för att själv förändra dettagränssnitt utifrån egna prioriteringar av miljöns funktionalitet. Därefter testasverktygen på tre olika utvecklingsmiljöer. Vi fann att undersökningen och verktygenutgör en god grund för vidare studier, och att det test vi genomfört visar på attverktygen redan nu i viss mån är dugliga och användbara för att värdera grafiskaanvändargränssnitt i utvecklingsmiljöer..

Det finns idag ett stort behov av att kunna klassificera stora mängder data på ett effektivt sätt. Prediktiv modellering är ett område inom data mining där prediktioner kan utföras baserat på tidigare erfarenheter. Dessa prediktioner presenteras sedan i en modell. Avvägningen mellan tolkningsbarhet och träffsäkerhet är ett begrepp som beskriver hur träffsäkra modeller ofta är ogenomskinliga, medan genomskinliga modeller ofta har lägre träffsäkerhet. Detta är ett problem eftersom det finns ett behov av modeller som är både träffsäkra och tolkningsbara.I denna studie visas hur man kan gå till väga för att skapa en modell som har en träffsäkerhet i klass med en ogenomskinlig modell, men samtidigt har en högre tolkningsbarhet.

Denna studie handlar om personalens medvetenhet om matematik i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på om det arbetas medvetet med matematik ute på förskolorna. Jag är också intresserad av rektorernas inflytande över personalens medvetenhet om matematik och verksamheternas arbetsplaner/målformuleringar inom ämnet. Intervjuerna gjordes med rektorer och personal i förskolan för att ringa in deras medvetenhet om matematiken i förskolan. Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer.

Det här arbetet består av två delar, en biografisk och en matematisk, innehållsmässigt förekommer det dock viss överlappning. Hela Emmy Noethers liv handlade om matematik, i familjen fanns det matematiker, hennes vänner var matematiker och det är också troligt att hennes tankar och känslor kretsade kring matematiken. I alla fall har hon (så vitt jag vet) inte efterlämnat några dagböcker eller brev som skulle tala för motsatsen. Det blir alltså omgivningens bild av henne som får spegla den biografiska delen av uppsatsen. Den matematiska delen är i sin tur uppdelad i två delar.

Vårt examensarbete har varit att producera en studentguide om Västerås tillföretaget Västerås & Company. Västerås & Company har i uppdrag attmarknadsföra Västerås Mälarstaden till externa kunder som en attraktiv stad förföretagsetablering, boende, konferenser/kongresser, högskolestudier ochfritidsturism. Västerås & Company har producerat ett antal broschyrer som ärriktade till olika målgrupper.Syftet med vår studentguide är att den ska locka presumtiva studenter till Västeråsstad men även innehålla nyttiga fakta för nyinflyttade studenter.För att uppnå bästa resultat med vår studentguide har riktlinjerna iinformationsdesign använts. Vi har under arbetets gång använt oss av RunePetterssons modell ?2001, sid.51-55Från uppdrag till leverans ? en kreativ process? (Pettersson).Vid insamling av material och vid utformning av broschyren har vi vänt oss tillvår målgrupp.

Syftet med studien är att undersöka om och hur visuell gestaltning kan användas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.Utifrån ovanstående syfte har följande forskningsfråga formulerats:Hur beskriver en grupp lärarstudenter sitt lärande och sin förståelse för matematik när de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien används en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av ämnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri används observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta ämnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehåller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehåller det undersökta momentet.

Allt för ofta händer det att systemutvecklingsprojekt misslyckas. Ofta beror dessa misslyckanden på att systemutvecklingsprocessens tidiga faser utförs bristfälligt. Genom att ta tillvara och återanvända information som uppkommit under tidigare utförda informationssystemutvecklingsprojekt, ökas chansen att nästa informationssystemutvecklingsprocess får ett bra resultat. En kravspecifikation som endast innehåller krav som måste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domän, går att tillämpa vid all informationssystemsutveckling inom denna specifika domän. För att denna kravspecifikation skall kunna användas på detta vis, krävs det att uppdateringar sker i denna allt eftersom aktuell domän förändras.

Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja.  Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord.