Rapporten behandlar digital kommunikation med fokus på sociala medier. Syftet var att utreda informationsflödet på sociala medier samt att konstruera en Matematisk modell över det. Resultatet blev en modell som inbegriper centrala strukturer vad gäller informationens spridning och mottagarnas uppfattning av den. Modellen behöver validerasoch eventuellt vidareutvecklas. Slutsatsen är att vissa sociala medier sprider information bättre än andra och att det är viktigt att identifiera dessa för en optimerad informationsspridning.

Effektiv logistik är ofta nyckeln bakom framgångsrika företag. Då logistik är ett väldigt komplext problemområde har det blivit nödvändigt att utveckla intelligenta system som hjälpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar är ett sådant system, vilket ska underlätta att flytta fokus från den enskilda artikeln till artiklar som kräver extra mycket uppmärksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsområdet de senaste åren. Denna har dock varit av ren matematisk karaktär där olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrån en samling parametrar. Hur parametrarna väljs och vilka implikationer valet av Matematisk modell får är ännu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.

Detta examensarbete behandlar en undersökning om hur vi kan finna elever med fallenhet i matematik. Syftet är att upptäcka elever med matematisk fallenhet. För att se vad matematisk fallenhet är använde vi oss av de förmågor den ryske psykologen Krutetskii kom fram till i sin studie av barn och ungdomar. I bakgrunden presenteras olika syn på begåvning och även myter som existerar kring detta. Vidare lyfts det fram att begåvade barn behöver stöd och hur deras situation kan vara i skolan.

BakgrundUnder denna del av uppsatsen kommer vi att redogöra för studier som ligger till grund för vår undersökning och som är adekvat för vårt syfte. I vardagen finns det många bra tillfällen att ta till vara på matematik som till exempel dukning, samling och genom leken med mera. För att barnen skall få en bra matematisk kunskapsgrund är det viktigt att förskollärarna synliggör matematiken i förskolan på ett roligt och lustfyllt sätt.SyfteSyftet med studien är att ta reda på hur några förskollärare i förskolan uppfattar matematisk begreppsbildning. Studien kommer även att behandla hur de beskriver vilka metoder de använder sig av samt hur de säger att matematiken görs synlig för barnen.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativ metod. Det verktyg som vi har använt oss av i studien är kvalitativ intervju, där åtta förskollärare på tre olika förskolor har intervjuats.ResultatResultatet i vår studie visar att förskollärarna finner att förskolans vardagliga situationer som till exempel: matsituationen där barnen räknar ut hur många köttbullar de kan ta, under samlingen när barnen räknar antal deltagande barn, utevistelse där förskollärare använder skogsmiljö för att lära ut matematisk termologi och påvisar skillnader inom längd, storlek och vikt kan inspirera barnens utveckling av matematisk begrepps bildning.

Svängningar i drivlinan hos en lastbil påverkar växlingskvalitén negativt. Det blir långsamma växlingar med dålig komfort. Metoder för att komma tillrätta med dessa problem kan till exempel vara att skatta svängningarna och aktivt dämpa dem genom att styra motorn i lastbilen. Dessa metoder behandlas i detta arbete. En Matematisk modell över drivlinan har tagits fram.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det kan finnas ett samband mellan den språkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevers val av resonemang. Två grupper av elever fick arbeta med varsin matematisk uppgift med likadant innehåll men olika språklig utformning. Om det fanns skillnader i elevernas val av resonemang mellan de båda uppgifterna så kunde det indikera att det kan finnas ett samband mellan den språkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevernas val av resonemang. Jag valde att arbeta med två kvalitativa metoder som i min undersökning kompletterade varandra, observation och intervju. Resultatet av undersökningen visar på ett mycket svagt samband mellan den språkliga utformningen och elevernas val av resonemang.

Effektiv logistik är ofta nyckeln bakom framgångsrika företag. Då logistik är ett väldigt komplext problemområde har det blivit nödvändigt att utveckla intelligenta system som hjälpmedel vid beslutsfattande. Klassificeringssystem av artiklar är ett sådant system, vilket ska underlätta att flytta fokus från den enskilda artikeln till artiklar som kräver extra mycket uppmärksamhet.En stor del forskning har utförts inom klassificeringsområdet de senaste åren. Denna har dock varit av ren matematisk karaktär där olika lösningar presenterats vilka i grund och botten behandlat skapande av en artikelrangordning utifrån en samling parametrar. Hur parametrarna väljs och vilka implikationer valet av Matematisk modell får är ännu obehandlat ur ett logistiskt perspektiv.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse läsförståelsen har för matematisk problemlösning. Fokus ligger på elevernas läsförståelse av olika typer av texter som behandlar matematik på grundläggande skolnivå. Detta studeras utifrån tre olika undersökningar där läsförståelse granskas i relation till matematisk problemlösning. Den första undersökningen bestod av sju stycken textuppgifter i matematik. Den andra undersökningen bestod av tolv matematiska tal utan text där räkneoperationerna var de samma som i textuppgifterna.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter om  samband  mellan läs- och skrivsvårigheter och bildandet av begrepp inom matematiken. De frågeställningar jag har arbetat utifrån är: Hur beskriver pedagoger sambanden mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter med matematisk begreppsbildning? Hur beskriver pedagoger sitt arbete med matematisk begreppsbildning inom matematiken med elever som har läs- och skrivsvårigheter?Jag har använt kvalitativa intervjuer och har intervjuat pedagoger verksamma inom årskurs 1-6 inom grundskolan. Det jag har kommit fram till är att läs- och skrivsvårigheter påverkar begreppsbildning. Studien pekar på att flera elever med läs- och skrivsvårigheter har problem med att använda språket på ett adekvat vis och detta kan visa sig genom att eleverna har svårt att beskriva saker med ord, har svårt att ta emot muntliga instruktioner och att de har svårt att minnas namn på saker.

Det här är en kvalitativ fallstudie av hur en lärare undervisar om derivata i en klass på det naturvetenskapliga programmet och en på teknikprogrammet. Studiens syfte är att undersöka vilka mål, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som används. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Schoenfeld´s teori om målorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lärare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gånger. Resultatet visar att läraren har flera olika specialiserade matematiska innehållskunskaper när han undervisar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur några lärare i skolår 1-3 möter och stimulerar elever med matematisk fallenhet. I bakgrunden presenteras lärarens betydelse, elevernas behov, individualisering, myter, hur man upptäcker och stimulerar dessa elever. Undersökningen är en fallstudie som bottnar i den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat sex lärare. I resultatet såg vi att många av lärarna tyckte att de elever som har fallenhet för matematik visade på olika förmågor.

Utgångspunkt för detta examensarbete är de sjunkande elevprestationerna i matematik. I en rapport av Skolverket (2007) konstateras att det är allt färre elever som når upp till målen i matematik i årskurs nio. Denna studie fokuserar på matematikbokens roll i matematikundervisningen, då det i tidigare forskning framkommer att stora delar av lektionerna består av att eleverna arbetar självständigt i matematikboken. I avsnittet tidigare forskning fokuserar studien på vad matematikboken kan få för konsekvenser för elevens möjligheter att utveckla en matematisk förståelse. Det som tydligt framkommer i detta avsnitt är att matematikboken främst används då eleven arbetar självständigt med eget arbete.

Efter att ha läst Riesbecks avhandling, Interaktion och problemlösning ? Att kommunicera om och med matematik, fann vi av intresse att undersöka lärarens betydelse för en meningsfull muntlig matematisk kommunikation som ger eleverna en matematisk förståelse. Utifrån klassrumsobservationer och lärarintervjuer i skolår 2 och 3 ville vi ta reda på hur kommunikationen ser ut i klassrummet och även hur läraren förhåller sig till denna. Vårt resultat visar att läraren har en avgörande roll för den muntliga kommunikationen, vilket också de intervjuade lärarna är medvetna om. Däremot kom vi fram till att det lärarna framhöll som viktigt i kommunikationen, praktiserade de inte alltid i undervisningen då de dominerade kommunikationen..

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka matematiska förmågor enligt Krutetskiis teori som synliggörs hos elever i skolår 5 som arbetar gruppvis med problemlösning. Dessutom undersöktes vad läraren uppmärksammar som matematisk förmåga och hur läraren organiserar sin undervisning för att utveckla matematisk förmåga. Krutetskii (1976) har definierat de matematiska förmågorna genom en studie som gjordes 1955-1966. Dessa tolkades och analyserades från en översatt version av hans verk. Med inspelat material från två observationer synliggjordes flera matematiska förmågor hos eleverna.