Molnetsframstegharvaritoundvikligadesenasteåren.Detfinnsemellertidfortfarandemångaosäkerheterrörandemolnetochmolntjänsterfrämstiområdenröranderiskerinomdatasäkerhet,juridiksamtorganisationen.Förattundersökaupplevdarespektivefaktiskariskerutfördesenundersökning.UndersökningenformadesfrånettbesökpåettföretagsseminariumutförtavettkonsultföretagiGöteborgsomberördekravställningimolnet.Undersökningenbestodavintervjuermedkonsulterpåsammaföretag,medfokuspåmolnetochderaskundersupplevdaorokringriskermedmolnet.Svarsöktesmedstödfrånlitteraturpåtidigarenämndaområden.Oronsamtdefrämstariskernarördesigkringoklarheternaimolnleverantörsavtal,sekretessochåtkomstbehörighetersamtfrågorgällandelagarochregelverk.Ävenomdetfannsmångaoklarhetersamtsvårigheterrörandedelegalaaspekterna,visadedetsigvaraenstörreupplevdriskänfaktisktrisk..

Datorstöd i matematikundervisning och matematiklärande ? att simulera och modellera i problemlösning, handlar om vilka förmågor som kan utvecklas och vilka kursmål i matematik som kan realiseras i elevernas interaktivitet med programvara för dynamisk geometri. Studien baseras på en lektionsserie som bygger på en problemlösningssituation med GeoGebra som verktyg. Arbetet har en del beröringspunkter med aktionsforskning, men kan närmast definieras som undervisningsförsök. I studien görs ett försök att följa undervisnings- och inlärningsprocessen och reflektera över vad som sker.

Titel: Språklig medvetenhet i förskolan, ett utvecklingsarbete på två förskolor Författare: Melanie Fuster Rosgard och Yvonne Sundelin Det handlar om ett utvecklingsarbete som genomfördes av författarna under fyra veckor, på två olika förskolor med totalt 42 barn i åldrarna tre till fem år. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att försöka skapa förutsättningar för ett lekfullt och för barnen meningsfullt lärande med inriktning mot språklig medvetenhet och barns skriftspråksutveckling. Vi har också ett kunskapsmål för vår uppsats, som är att bidra till kunskap och skapa förståelse för hur man på ett lekfullt, lustfyllt och för barnen meningsfullt sätt kan arbeta med språklig medvetenhet samt hur man kan skapa en miljö som främjar denna medvetenhet. Våra frågeställningar handlar om hur pedagoger i förskolan kan stimulera barns språkutveckling genom att aktivt arbeta med språklig medvetenhet samt hur pedagoger kan uppmuntra och utveckla förskolebarns språkliga medvetenhet på ett konkret och lekfullt sätt. Utifrån våra problemformuleringar lekte vi, tillsammans med barnen, dagligen med språket på olika sätt.

Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad förståelse av hur lärare i förskoleklass arbetar med språkutveckling med ett särskilt fokus på språklig och fonologisk medvetenhet samt hur detta arbete organiseras. Vi har dessutom undersökt hur samverkan ser ut i övergångarna till och från förskoleklass avseende språkutveckling samt språklig och fonologisk medvetenhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat och observerat lärare i förskoleklass. Resultatet visar att lärarnas arbete med språklig och fonologisk medvetenhet sker under särskilda arbetspass medan arbetet med språkutveckling och språklig medvetenhet genomförs dels under särskilda arbetspass men att det även integreras i den övriga undervisningen. En stor del av dagen ägnas åt fri lek.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett användbart hjälpmedel i matematikundervisning på högstadiet. Den frågeställning som legat till grund för undersökningen är: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, då de arbetar med ett kalkylprogram, jämfört med när de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lång instruktionsvideo om kalkylprogram. Därefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive på datorn.

Att använda sig av rörelse i undervisningen för att förstärka inlärning är en beprövad didaktisk metod speciellt med barn i förskoleåldern. Syftet med uppsatsen är att belysa rörelsens omfattning och betydelse för inlärning av matematik upp till skolår tre.Genom litteraturstudier har vi sökt fakta kring inlärningsteorier, matematiska begrepp och dess koppling till rörelse. Vi har även fokuserat på rörelse i lek samt rörelsens positiva inverkan på utvecklingen. Via enkäter har vi fått fram hur ofta, samt i vilken form, pedagoger använder sig av rörelsemoment för att förstärka matematisk inlärning, samt vilka matematiska begrepp som medvetet har använts vid rörelsepassen i matematikundervisningen.Resultatet visade att många pedagoger medvetet använder sig av rörelse i sin undervisning, främst i de lägre skolåren. De har även en god insikt om rörelsens betydelse för inlärning och socialt välbefinnande..

De förändringar som sker i arbetslivet med bland annat ökade krav, medför att det blir allt viktigare att bedriva folkhälsoarbete på denna arena. Det finns ett flertal studier som handlar om hur viktigt ledarskapet är, men endast en liten del av studierna tar upp chefers medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarna. Ledarens medvetenhet om sitt ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa och chefen utgör den främsta arbetsmiljöfaktorn på många arbetsplatser. Syftet med denna studie är att studera kommunala chefers syn på hälsa, deras medvetenhet om ledarskapets påverkan på medarbetarnas hälsa samt känslan av ansvar för medarbetarhälsan. För att studera ämnet användes kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade personliga intervjuer.

Syftet med undersökningen var att undersöka om jag med samtalet som verktyg kunde höja 12- åringars medvetenhet angående etiska ställningstaganden. Denna undersökning genomfördes med anledning av bland annat rapporter från Skolverket angående uteblivna etiska och värdegrundande samtal i skolan. Stöd för utvecklingsarbetet fann jag i de styrdokument som skolan skall följa. Undersökningen bedrevs under elva lektionspass i en klass år sex innehållande 21 elever. Jag valde att använda samtalet som metod för de reflekterande egenskaper som krävs vid ställningstagande.

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

Den här studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlärningsstrategier är relaterade till deras förmågor. Förmågorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat på Gardners teori om multipla intelligenser. Att åka med logiktåget definieras som att förstå logik så att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast är den nya logiken som behöver förstås. Studien genomfördes med en enkätundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lägre logisk-matematisk intelligens än lingvistisk intelligens använder ytinlärning eller procedurmemorering och därmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

Denna studie syftar till att undersöka korrelationen mellan perception av tonhöjd och fonologisk medvetenhet hos barn i förskoleklass. Den undersöker också genom en interventionsstudie, med drag åt aktionsforskning, huruvida detta samband kan stärkas av regelbundna övningar i tonhöjd under sju veckor. Idén till studien kommer ur en vilja att undersöka hur musik kan användas språkutvecklande, för att kunna skapa varierande lärmiljöer. 19 barn ingick i interventionsgruppen och 18 barn på samma skola bildade jämförelsegrupp. I varje klass undervisar två lärare; dessa, samt skolans musiklärare, var involverade i interventionen.

Denna uppsats behandlar förskoleklasselevers fonologiska medvetenhet och skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka huruvida den fonologiska medvetenheten skiljer sig åt mellan barn som går i montessoriförskoleklass och barn som går i kommunal förskoleklass utan någon så specifik pedagogisk inriktning. Syftet är även att studera sambandet mellan den fonologiska medvetenheten och barnens skrivförmåga och om de pedagogiska metoderna inverkar på dessa färdigheter. Sammanlagt medverkade 51 barn i studien. Från en montessoriförskoleklass deltog 21 barn.

Studie är baserad på Siegler & Ramani (2008) ?Playing linear numerical board games promotes low-income child­ren´s numerical development?. Syfte är att undersöka om det med intensivträning (i form av ett linjärt tärningsspel) går att stimulera sexåriga barns talförståelse inom talområdet 1-10. Metoderna som valts är fältexperiment och observation. Fält­experimentet påvisar att intensivträning med ett tärningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvåveckors period, tydligt kan förbättra barns talförståelse medan observationen visar att utfallet påverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning).

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida de informanter som intervjuades till studien anser att den ekologiska medvetenheten är en trend eller en bestående aspekt i klädbranschen. Vidare undersöks hur informanternas ekologiska tänkande yttrar sig i arbetslivet och i privatlivet. Intervjuerna berörde deras tankar kring miljömedvetenhet, etiska aspekter vid ekologisk produktion. Likaså analyseras om informanterna kan kategoriseras som en nyligen introducerad kulturell typ, BoBos.Den slutsats jag åstadkom var att informanterna besitter en ekologisk medvetenhet som yttrar sig i deras arbets- och privatliv. Deras åsikter och medvetenhet kan karakteriseras som boboitiska och anses vara tidsenliga för dagens samhälle..

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om och beskriva hur elevers språkliga uppmärksamhet med fokus på fonologiska medvetenhet utvecklas genom arbete med ord och bild. Undersökningen genomfördes i en åk 1 med 14 elever. För att undersöka syftet använde vi strukturerade och standardiserade intervjufrågor. Vi undersökte tre olika delområden inom fonologisk medvetenhet, där varje område bestod av en för- och en efterundersökning. Däremellan arbetade vi i temaform med språkövningar för att befrämja den fonologiska medvetenheten.