Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikämnet i den svenska skolan så finns det lärare vars elever har en hög uppfyllelse av målen i läroplan och kursplan. Denna studie ägnas åt att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklärare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lärare som bedriver framgångsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mål med undervisningen. Det andra är att de alla tar på sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, både direkt och indirekt.

Syftet med min studie var att undersöka medvetenhet hos lärare om elevers ordförståelse och om de strategier elever använder för att tolka ord som skapar svårigheter. Som metod har jag dels använt ett VKS-test på 35 ord från en text i samhällskunskap och en skattning från undervisande lärare om elevernas ordförståelse samt semistrukturerade intervjuer med elever och lärare utifrån resultatet på VKS-testet. Mina informanter var sex elever som gick språkintroduktion och deras lärare i samhällskunskap. Underlag för min undersökning var ord från en text om arbetslivet och har kategoriserats i ämnesspecifika ord, mindre frekventa ämnesoberoende ord samt partikelverb och kollokationer.                                                                                                             Undersökningen visade på att de ord som var svårast för eleverna var i kategorierna mindre frekventa ämnesoberoende ord samt partikelverb och kollokationer De ord som vållade minst svårigheter för eleverna var de ämnesspecifika orden. I kategorierna ämnesspecifika ord samt partikelverb och kollokationer stämde lärarens uppfattning väl överens med elevernas faktiska resultat.

Denna kvalitativa studie behandlar matematiska uttryck hos förskolebarn. Syftet med studien är att undersöka och beskriva flickors och pojkars matematiska uttryck i förskolan samt vilka eventuella skillnader som kan iakttas i deras uttryckssätt. Detta mot bakgrund av att matematiken har fått ett allt större utrymme i förskolans verksamhet efter att förskolan fick sin första läroplan, Lpfö 98, med uttalade mål att sträva mot. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskolan. Kan det ha att göra med att de uttrycker sig olika? Med detta som grund ville vi undersöka om det finns skillnader i flickors och pojkars matematiska uttryck.Matematik är ett språk och barn i förskolan utvecklar matematisk förståelse genom upplevelser i lek och sociala sammanhang.

Kravhantering är en väsentlig del i systemutvecklingsprojekt och något som teori förespråkar att stor vikt bör läggas på om projekt ska lyckas. Statistik och undersökningar påpekar emellertid att kravhantering länge varit bristfällig och att den troligtvis fortfarande är det, samt att för lite resurser läggs på kravhantering.Syftet med uppsatsen är att granska kravhantering i praktiken på företag inom systemutvecklingsbranschen och se hur det förhåller sig till teorin. Målet är att kartlägga hur man idag ser på kravhantering, hur man arbetar med det, samt uppmärksamma förekommande brister och svårigheter.  För undersökningen som uppsatsen bygger kring har positivistisk deduktiv ansats anammats. Målet är att granska verkligheten utan att söka svar, försöka förstå eller undersöka orsakssamband.

SammanfattningMed vår uppsats ville vi undersöka genrepedagogiken som fått spridning i skolor över hela landet och som har uppmärksammats mycket i media. Genrepedagogiken är en metod som bland annat syftar till att utveckla elevers läs- och skrivförmåga och är därför intressant när nya undersökningar visar att läsförmågan hos svenska mellanstadieelever sjunker. I denna uppsats undersöker vi den genrepedagogiska modellen, vad den går ut på och lärares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta genrepedagogiskt.Metoden som ligger till grund för vår studie är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fem lärare från tre större städer i olika delar av landet. I analys och resultatdelen presenterar vi vår empiri utefter fyra teman som svarar mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar och erfarenheter.I våra resultat har vi fått fram att lärarna genom ett genrepedagogiskt arbetssätt sett en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet.

Introduktion: Patientsäkerhet är viktig inom intensivvård och vårdpersonal behöver vara uppmärksamma och medvetna om detta. Klar och tydlig kommunikation samt ett välfungerande teamarbete kan motverka misstag och förbättra kvalitén på vården.Syfte: Syftet var att beskriva hur medicinsk simulering påverkar teamarbete på en intensivvårdsavdelning och därmed patientsäkerheten.Metod: Fokusgruppsintervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes, deltagarna hade genomgått simuleringsövningar. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Deltagarna bestod av 4 sjuksköterskor samt 3 läkare, deltagarna intervjuades i grupper på två och två i varje yrkesgrupp var för sig, en läkare intervjuades enskilt. Analysen bestod av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre temata framkom under analysen, Ökad medvetenhet, Kommunikation i teamet samt Teamet och dess roller tydliggörs.

En debatt har förts under de senaste åren kring hur det kommer sig att Sveriges skolbarn visar brister i kunskaper i matematik i internationella tester som PISA och TIMSS. Forskning visar att förmågan att subtrahera är svårare för elever att erövra, jämfört med förmågan att addera. Detta är en intervjustudie som bygger på analys av 42 elevtest och nio påföljande intervjuer med elever i årskurs två. Studien undersöker vilka de kritiska aspekterna är då barn i årskurs två lär subtraktion med hjälp av skriftliga räknemetoder. Resultatet visar fyra kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att lära subtraktion med skriftliga räknemetoder.

This study focuses on the integrity of students at Uppsala University that has used the university?s network, UpUnet. We?ve studied their opinions with the use of questionnaires that cover questions related to privacy and awareness about logging of data traffic.The results showed that more students than our hypothesis suggested were unaware of the surveillance on the network, and the majority of these also had a negative opinion towards logging of data traffic. However, we found that there were several relations between how the students responded on our questionnaire, and we?ve presented these in the analysis chapter towards the end of the essay..

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger på en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fått se barns lek och för en djupare förståelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benämner det som jämställdhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ändå kan leka med allt..

Syftet med vårt examensarbete är att vi vill utveckla och fördjupa våra kunskaper om elevers lärande inom problemlösning i grupp. Detta så att vi får en djupare kunskap och som förberedelse inför vår kommande yrkesroll som lärare. I skolverket (2000) står det att ett av målen att sträva emot i undervisningen i matematik i skolår 9 är att eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang. För att elever skall kunna utveckla tillit till den egna förmågan och en god självbild skall de få möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera och interagera med omgivningen. Vår matematiska uppgift är ett så kallat ?öppet problem? där eleverna tillsammans måste komma med förslag och kompromissa fram till en gemensam lösning.

Vårt syfte är att genom en enkätstudie utreda om dagens stora svenska industri- och handelsföretag kan kvantifiera sin exponering av det ekonomiska värdet mot växelkursrisk. Vi vill också utreda huruvida de hanterar sin exponering mot växelkursdepreciering och -appreciering på ett sätt så att den blir asymmetrisk. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en enkätstudie på svenska noterade och onoterade företag. Metoden har därför i huvudsak kvalitativ karaktär, men har även kvantitativa inslag vid behandling av svar och test av resultat. Uppsatsen är av deskriptiv natur, då den främst syftar till att kartlägga svenska företags medvetenhet om sin växelkursexponering.

I ett samhälle där upphovsrätten och immaterialrätten blir allt mer uppmärksammad är det viktigt för företag att vara medvetna om sitt innehav av licenser för mjukvaror. I detta arbete kommer företags medvetenhet om deras licenshanteringssituation att undersökas. I den här rapporten kommer problemställningen att undersökas med hjälp av intervjuer med företag. Dessa intervjuer kommer att ske via telefon och per e-post. Ett liknande arbete har tidigare inte gjorts och därför känns det relevant samt intressant att göra denna undersökning.Arbetet resulterade i intervjusvar från 11 företag.

Syftet med denna studie är att nå ökad kunskap om hur gitarrlärare på gymnasieskolanbeskriver sitt arbete med elevers motivation, meningsskapande och medvetenhet medutgångspunkt i gällande styrdokument. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudiemed frågor rörande lärarens roll, elevens roll, styrdokument, undervisningens syfte ochplanering. Tre informanter med yrkeserfarenhet som gitarrlärare inom gymnasieskolanmedverkade. Informanternas svar tolkades sedan utifrån en bakgrund bestående avsociokulturell lärandeteori, tidigare musikpedagogisk forskning samt styrdokumenten själva.Studiens resultat visar följande uppfattningar hos informanterna:- Undervisningens syfte är att lära eleverna att lära sig själva- Lärarens roll är att uppfylla detta syfte- Styrdokumenten är till för att reglera syftet- Styrdokumenten ses som lärarens dokument och inte elevens- Syftet med musikundervisning ses som underförstått lärare och elev emellan- Det meningsskapande anses ligga i elevens behov och intressen- Det livslånga lärandet är inte alltid kongruent med vad som är specificerat istyrdokumentenDen främsta slutsatsen som kan dras av detta är att både styrdokument och informanterbeskriver en vision om ett livslångt lärande. Det som skiljer dessa visioner åt är vägen dit.Detta visar på vikten av diskussion kring begreppet livslångt lärande i förhållande till gitarr-och musikundervisning.

Svenska elevers läsförståelse minskar och våra barns intresse för böcker och läsning likaså, vilket fick mig att fundera över den roll vi pedagoger spelar i denna utveckling. Syftet med min undersökning var att undersöka om högläsning används som metod inom förskolan, samt att fördjupa förståelsen för vilken betydelse högläsning anses ha för barns språkutveckling. Tidigare forskning tyder på att högläsning i förskolan på många sätt kan bidra till att öka barns språkliga medvetenhet, samt vara en förutsättning för deras fortsatta språkutveckling. Vidare pekar tidigare forskning på vikten av engagerade och pålästa pedagoger som kan vägleda och hjälpa barnen på sin väg till läslust och lärande. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom enkäter besvarade av 72 pedagoger på sex förskolor. Resultatet visar att samtliga pedagoger är medvetna om att högläsningen har positiva effekter på barns språkutveckling. Högläsning är till övervägande del en planerad aktivitet men även en spontan sådan.

Syftet med det här arbetet är att få en större förståelse för hur barn utvecklar empati och hur lärare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta ämne då vi varit ute i skolor och förskolor där lärare och förskolelärare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsätt/metoder. Vi har använt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det är en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förändra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes på två olika verksamheter en förskola och en grundskola årskurs 6. Resultatet visar på att det krävs ett genomsyrande arbetssätt och medvetenhet från lärarnas sida.