Sökresultat:
346 Uppsatser om Matematisk begćvning - Sida 8 av 24
Utformning av laboration inom Fourieranalys vid Vetenskapens Hus : Musikens matematik - En matematisk förstÄelse av ljud- och musikinstrument
This report documents the process of designing a laboratory exercise in Fourier analysis at Vetenskapens Hus (House of Science) in Stockholm. The lab is designed for high school students studying science or technical education. It focuses on the physicalunderstanding and mathematical description of sound, in particular music. A model of such a lab is presented in this work; containing a review of the mathematical theory, summary of educational research in the field, descriptions of the design process and of the investigativework that led to the final result. The designed material for the lab includes developed computer programs, visit leader tutorial and description for teachers. .
Barns förmÄgor i matematik : Hur visar de sig hos 10-Äringar i ett svenskt klassrum?
I detta examensarbete var vÄrt syfte att försöka se vilka matematiska förmÄgor som synliggjordes nÀr elever arbetade tillsammans i grupp. Eleverna gick i Är 3-4 och de fick arbeta med ett matematiskt problem. Till största delen har vi anvÀnt oss avKrutetskiis definition av vad han menade var matematisk förmÄga. Dessa definitioner har vi brutit ner och tolkat sÄ att de blev tillÀmpningsbara pÄ barn i 9-10 ÄrsÄldern. Vi har observerat 12 elever, som har videofilmats och nÀr vi analyserade materialetupptÀckte vi flera av Krutetskiis förmÄgor.
Matematisk diskurs i lÀromedel och undervisning : en komparativ studie om matematikundervisning i Sverige och Grekland
Homework is and has always been a part of school work. It may take a lot of time from the pupils? leisure. Despite this, you cannot find anything written about homework in the curriculum. How can this be? Is homework necessary and what is its function?The purpose of this study is to find out how a few teachers in primary school reason about homework. What are their attitudes towards homework and what functions do they see?To get an answer to this I studied literature and research reports, and did four qualitative interviews with teachers who teach grades 1-6.The results show that all the teachers give homework to their pupils, but their opinions about homework differ.
LÀrobokens roll i matematikundervisningen. : AllmÀndidaktisk tillÀmpning av van Hieles teorier vid introduktion av algebra.
Detta arbete Àr en textanalys av hur nÄgra svenska lÀroböcker i matematik introducerar algebra speglat i van Hieles teorier om tankenivÄer vid inlÀrning. Van Hieles teorier poÀngterar sprÄket som kunskapsbÀrare i matematik vilket gÄr som en röd trÄd genom analysen. Generellt börjar lÀroböckerna pÄ van Hieles tankenivÄ 3. Enligt van Hieles teorier borde undervisningen i algebra börja pÄ nivÄ 1, vilket dÄ blir lÀrarens uppgift att göra utan stöd av matematikboken. Förslag pÄ arbetssÀtt för nivÄ 1 och 2 ingÄr..
GÄr det att förena nytta med nöje? : Vilken betydelse matematikspel har för lÀrandet i Ärskurs 1-3 utifrÄn lÀrares perspektiv
Syftet med denna studie var att undersöka vad olika typer av spel anses ha för betydelse i matematikundervisningen i Ärskurs 1-3 ur lÀrares perspektiv. I studien har fem aktiva lÀrare i Ärskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar bland annat att spel kan stödja inlÀrningen inom de flesta matematiska omrÄden. Dessutom innehÄller matematikspel mÄnga betydelsefulla delar som kan stödja elevernas inlÀrning, till exempel genom motivation och kollegialt lÀrande. DÀremot kan spel ocksÄ stjÀlpa inlÀrningen för att spelen anses sÄ roliga att eleverna glömmer att reflektera och vara medvetna om sitt lÀrande..
Matematisk kommunikation ? En studie om en lÀrares frÄgor och samtal i klassrummet
Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta pÄ frÄgorna som lÀraren stÀllde till sina elever. Studien bestÄr av observationer frÄn tre matematiklektioner i en Är 5 klass. TvÄ av lektionerna Àr könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen Àr i helklass. Undersökningen visade att lÀraren anvÀnde sig mest av slutna frÄgor, dÀr svaret ibland fick mer uppmÀrksamhet Àn förstÄelsen.
Isaac Newton och den matematiska naturfilosofin
In several scientific and technical educations today we meet mathematical studies in differential- and integral calculus. The classic mechanics is a foundation for the physics and it has made it possible for today's technical developments that we in our everyday life meet and make use of. The intention for this essay is to give a picture of the person behind this discoveries that changed the science and the world. Besides the purpose to bring the reader on a journey through Isaac Newton's life the main intention is to give an understanding of the way he discovered the binomial theorem, the differential- and integral calculus, the numerical methods Newton-Raphson's and Newton's interpolation-polynomial, Newtons identities and his classification of third-degree curves and elliptic curves. A derivation of Kepler's first law is also included..
Barns sÀtt att benÀmna och uppfatta geometriska former : En observation och intervjustudie med förskolebarn
Syftet med arbetet Àr att undersöka hur barn i Äldrarna tre till sex Är uppfattar de geometriska formerna i sin nÀrmiljö, utan att nÄgon vuxen pÄvisar formerna. I undersökningen ingÄr Àven att se vilka former barnen kÀnner till och hur de benÀmner formerna. Metoderna som anvÀnts i undersökningen Àr intervjuer och observationer. Huvudresultatet var att barnen sÄg olika geometriska former i sin förskolemiljö. Hur barnen benÀmnde formerna varierar mellan matematisk benÀmning och vardagsbenÀmning och Àven egen pÄhittad benÀmning.
Matematiskt sprÄk i undervisningen
VÄrt examensarbete handlar om matematiken med matematiskt sprÄk i fokus. Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ om anvÀndandet av matematiskt sprÄk i undervisning kan hjÀlpa elever i deras matematiska begreppsutveckling och i vilken utstrÀckning lÀrare anvÀnder matematiskt sprÄk i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av intervjuer med lÀrarna och undervisning med observation och diagnostiska test i Ärskurs tre. Vi har sjÀlva undervisat i en sekvens av lektioner och mÀtt elevernas kunskap i begreppsanvÀndning före och efter undervisningen, samt gjort observationer under undervisningens gÄng. VÄrt resultat visar inte nÄgon stor Àndring hos eleverna men alla intervjuade lÀrare anser att matematiskt sprÄk Àr viktigt för begreppsutveckling i matematik..
LÀrares förestÀllningar om Àmnesintegration och matematik
Vi vill undersöka vilka förestÀllningar matematikintresserade lÀrare som undervisar i skolÄr 1-3 har om matematik och Àmnesintegration. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi dels intervjuat och dels anvÀnt enkÀtsvar frÄn tvÄ lÀrare som har matematisk utbildning och tvÄ lÀrare som inte har det. Resultatet visar att lÀrarna i vÄr undersökning har en förestÀllning om att Àmnesintegration Àr att i undervisningen fÄ in flera skolÀmnen samtidigt, bÄde spontant och planerat. Enligt lÀrarna, behöver matematik vid en integrering vara konkret och utgÄ frÄn elevernas verklighet. De anser att bl.a.
Stressens betydelse i matematikundervisningen
Denna studie handlar om hur stress formar gymnasieelevers motivation till Àmnet matematik. Vi har anvÀnt en interaktivistisk metod dÀr vi observerade tvÄ gymnasieklasser och intervjuade sju elever. Vi kom fram till att stress förekommer i matematikundervisningen, men stress upptrÀder olika vid de bÄda klasserna. Stress uppkommer frÄn kÀnslor i form av Àngslan vid de tillfÀllen man tvivlar pÄ sin egen förmÄga. Dessa obehagliga kÀnslor kan motverkas genom att eleven anstrÀnger sig och lÀr sig kunskaper som inte kÀnns motiverande för dem.
Elevers och lÀrares initiativ till effektiv kommunikation vid lektioner i matematik
Föreliggande studie Àr ett examensarbete pÄ avancerad nivÄ inom grundlÀrarutbildningen F-3 i fördjupningsÀmnet matematik och lÀrande. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka initiativ som tas av lÀrare eller elever för att göra den verbala klassrumskommunikationen effektiv under matematiklektioner. SprÄket Àr ett viktigt verktyg under stÀndig utveckling varför vi ansÄg det viktigt att undersöka den verbala kommunikationen i en matematisk kontext. Till insamlingen av det empiriska materialet har strukturerade observationer anvÀnts som metod. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ grundskolor i södra Sverige.
Ty det stÄr skrivet : En mediekritisk text- och bildanalys av framstÀllningen om judendomen i tvÄ lÀroböcker för religionskunskap pÄ gymnasiet.
Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.
Socialsekreterares erfarenhet av arbetet med privata utförare vid placeringar av barn : En kvantitativ undersökning
Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.
NivÄgrupperingens effekter pÄ undervisningen av svenska gymnasieelever i matematiken : En litteraturstudie
Denna studie Àr en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivÄgruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbÀttra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivÄgruppering bör göras i enstaka Àmnen eller vid enstaka tillfÀllen och inte i permanenta klasser, vidare att det Àr svÄrt att dra tydliga slutsatser om effekterna pÄ elevers resultat. Forskningen jag sett till Àr svÄr att jÀmföra dÄ de Àr genomförda pÄ olika sÀttt och just effekterna av nivÄgruppering Àr svÄra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivÄgrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivÄgrupperingen Àr en odemokratisk indelning..