I vår studie är syftet att undersöka hur matematikens begreppsbildning påverkas av språk ochkulturella skillnader för elever med svenska som andraspråk. Undersökningen syftar till att ta reda påvad pedagogerna anser om detta och hur de arbetar med det i undervisningen. För att ta reda på vadpedagogerna anser och hur de arbetar valde vi att göra en strukturerad intervju med pedagoger i ämnetmatematik och svenska som andraspråk. I resultatet av vår undersökning har vi kommit fram till attspråket och kulturen har stor inverkan på begreppsbildningen i Matematikundervisningen. I resultatetkom det bland annat fram att tidigare erfarenheter, metaforer och verklighetsanknutna uppgifter kanorsaka problem för elever med svenska som andraspråk..

 Syftet med denna studie är undersöka om det förekommer någon koppling mellan lärares per-sonliga förhållningssätt och elevers utövande av reellt inflytande i Matematikundervisningen. I litteraturgenomgången används tidigare forskning och studier som gjorts inom elevinflytande samt en progression av hur det reella elevinflytandet fått del i styrdokumenten.Intervjuer kombineras med deltagande observationer i syfte att få större insikt i de personliga förhållningssätten gentemot reellt elevinflytande.Huvudresultaten visar att lärarnas förhållningssätt är positiva dock problematiseras applice-ringen av reellt elevinflytande i praktiken, på grund av kursplanemålen..

Syftet med vår studie var att öka kunskapen om verksamma lärares undervisningspraktik i ämnet matematik relaterat till elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i densamma. Dessa tre begrepp utgör i sitt ursprungliga sammanhang komponenterna i KASAM (Känsla Av SAMmanhang), ett begrepp som har skapats av Aaron Antonovsky (2005). De tre begreppen definierades i relation till matematikundervisning för att kunna appliceras på denna studie. Ett underordnat syfte med studien var även att utveckla och utvärdera en metod för lärare att bli medvetna om sina elevers upplevelse av matematik- undervisning. I denna studie undersöktes undervisningspraktiker i ämnet matematik bedrivna av tre utbildade lärare i år 3 och jämförde med hur eleverna i respektive lärares klass upplevde undervisningen utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Vi har under våra praktikperioder i gymnasieskolan uppmärksammat att intresset för matematik i många fall är lågt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar också den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen påverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor på Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i Luleå Kommun. De mätinstrument vi använt oss av är skriftliga enkäter samt observationer.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklärare i två kommuner ser påoch arbetar med individualisering i Matematikundervisningen i årskurs 7-9. Den empiriskastudien avsåg att besvara syftet utifrån ett antal frågeställningar vilka belysteindividualisering, konkretisering, begreppsförståelse och problemlösning iMatematikundervisningen.Teori: Den huvudsakliga inriktningen i litteraturdel och teoridel i denna studie handlar omhur skolan och lärarna, enligt styrdokument och forskning, skall genomföra sitt uppdrag föratt eleverna på ett individualiserat sätt skall bli goda problemlösare. Studien har sin teoretiskautgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, vilket utgår från den ryske psykologen Lev SVykovskijs (1896-1934) teorier om lärandet.Metod: Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av struktureradefokusgruppsintervjuer. Totalt intervjuades fem fokusgrupper, vilket representerade allakommunala 7-9 skolor i de två kommunerna.Resultat: Individualisering i bemärkelsen att nå och lyfta alla från sin nivå är en paradoxenligt de intervjuade lärarna i de två undersökta kommunerna. Duktiga och självgående eleverfår inte den handledning under dialog som de borde kunna kräva och de kan därför inteutvecklas optimalt.

Matematiksamtal är en viktig del i undervisningen där de bidrar till att öka elevernas förståelse och självständiga tänkande, vilket flera studier visar. Forskningen uppmärksammar dock att samtalets utrymme har minskat i Matematikundervisningen och att det tysta, individuella arbetssättet har ökat. Såväl nationella som internationella undersökningar pekar på att läroboken har en mycket stark ställning i matematikämnet. För att eleverna ska motiveras och utvecklas i sitt lärande bör den dock kompletteras med flera läromedel och olika arbetsformer. Studien har genomförts utifrån ett kommunikativt perspektiv, där syftet har varit att undersöka läroböcker och lärarhandledningar i matematik för elever i skolår 4. Analysen har utgått från hur uppgifterna i läroboken inbjuder till ett kommunikativt arbetssätt, samt hur lärarhandledningarna uppmuntrar det muntliga samarbetet i undervisningen.

I syfte att undersöka om och hur lärarens inställning till problemlösning och undervisning förhåller sig till elevens tänkande har vi vänt oss till tre klasser i skolår 3. I vår teoretiska förankring har vi ur ett konstruktivistiskt perspektiv utgått från vad, hur och varför. I undersökningen fick eleverna två problemlösningsuppgifter som de skulle lösa individuellt och semistrukturerade intervjuer gjordes med lärarna till klasserna. Resultatet visade att klassen med problemlösande undervisning hade sämst resultat men störst variationer i lösningarna. Utifrån vårt analyserade resultat och tidigare forskning ser vi betydelsen av en variation i undervisningen, både när det gäller problem, metod och arbetsform för att nå den viktiga djupa förståelsen..

Syftet med denna empiriska studie var att redogöra för vilken typ av frågor som läraren, under Matematikundervisningen, ställer beroende på vilken klassrumssituation som råder. Vi ville undersöka om det fanns några skillnader eller likheter kring användningen av frågor beroende på om läraren befinner sig i en helklassundervisning jämfört med om läraren befinner sig tillsammans med enskilda elever under det enskilda arbetet. Många lärare använder slutna frågor i sin matematikundervisning och behöver bli medvetna om sin frågeteknik för att främja elevers språkutveckling. Forskning visar på att öppna frågor främjar elevens språkutveckling då de uppmuntrar till samtal i klassrummet. Det sociokulturella perspektivet, som grundar sig på Vygotskijs teorier, belyser vikten av att kommunicera och samspela med andra för att gynna elevernas språkutveckling.

I slutet av Lärarutbildningen växte insikten fram om behovet av variation i Matematikundervisningen på gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas in i ?utantillkunskap? där kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som är kunskap och om hur man lär sig matematik. Denna uppfattning är inte i överensstämmelse med den undervisning som eleverna har rätt till enligt läroplan och styrdokument. Avsikten med arbetet är att ge förslag på laborativa matematiska problemställningar. Laborationer samt tester och utvärderingar genomfördes under några veckor i en gymnasieskola i nordvästra Skåne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestående av 31 elever.

Uppsatsen handlar om lekens betydelse i Matematikundervisningen. Hur medvetna är barnen om att lek med matematik kan främja deras matematikinlärning? Hur kan man som pedagog främja barns matematikinlärning genom lek? Syfte med undersökningen är att belysa hur matematiklek kan främja barns matematikinlärning.Undersökningen grundar sig på observationer och intervjuer. Våra informanter är sex stycken sexåringar samt två pedagoger som arbetar med dessa sex barn. Vi använde oss av ett spel som matematiklek under observationen.

Syftet med denna studie är att undersöka och ge inblick i skillnader och likheter avseende delar av Matematikundervisningen i skolår 3, å ena sidan i en klass vid en grundskola i Linköping i Sverige och å andra sidan i en klass vid en grundskola i Tamm-Hohenstange i Tyskland.Genom kvalitativa djupintervjuer med tre matematiklärare, klassrumsobservationer, en analys av matematikböckerna och andra läromedel samt en styrdokumentsanalys tog jag reda på vilken arbetsform som är vanligast på matematiklektionerna i respektive klass och varför, vilka förkunskaper i matematik eleverna hade i respektive klass i början av skolår 3, vilka förkunskaper de bör ha i matematik i början av skolår 3 enligt gällande styrdokument, vilken matematikbok som används i respektive klass och varför, samt vilka ytterligare läromedel som används utöver matematikboken och varför.Kortfattad information om tidigare internationell komparativ forskning inom skolväsendet och relevant litteratur om olika arbetsformer och deras konsekvenser för lärandet utgör den teoretiska bakgrunden till min studie.Mitt tillvägagångssätt för insamling och bearbetning av data samt de etiska ställningstaganden som jag har gjort beskriver jag i metodavsnittet.Resultaten visar att eget arbete är den vanligaste arbetsformen på matematiklektionerna i båda klasserna. Elevernas förkunskaper i matematik i början av skolår 3 skiljer sig åt. Resultaten tyder på att det i den svenska skolklassen fästs större vikt vid att få eleverna att förstå kopplingen mellan matematiken i skolan och matematiken i verkligheten, medan eleverna i den tyska skolklassen förväntas tillägna sig många, till viss del originella, kunskaper och färdigheter. Den mest påfallande skillnaden vid jämförelsen av matematikböckerna är att matematikboken som används i den tyska skolklassen är mycket mera omfattande än matematikboken som används i den svenska skolklassen. Matematikboken som används i den svenska skolklassen uppvisar däremot en tydligare struktur.

I vår studie är syftet att undersöka hur matematikens begreppsbildning påverkas av språk ochkulturella skillnader för elever med svenska som andraspråk. Undersökningen syftar till att ta reda påvad pedagogerna anser om detta och hur de arbetar med det i undervisningen. För att ta reda på vadpedagogerna anser och hur de arbetar valde vi att göra en strukturerad intervju med pedagoger i ämnetmatematik och svenska som andraspråk. I resultatet av vår undersökning har vi kommit fram till attspråket och kulturen har stor inverkan på begreppsbildningen i Matematikundervisningen. I resultatetkom det bland annat fram att tidigare erfarenheter, metaforer och verklighetsanknutna uppgifter kanorsaka problem för elever med svenska som andraspråk..

Att Matematikundervisningen oftast utgår från en lärobok medför bland annat att många elever har svårt att vardagsanknyta matematiken och därför har svårt att finna mening med den. Genom att läraren variera undervisningen med bland annat problemlösning ställs eleverna inför utmaningar. De får då chans att använda sitt sunda förnuft och logiska tänkande och det bidrar till att öka deras matematiska medvetenhet.Jag har valt att göra en intervjuundersökning med sex lärarstuderande. Mitt syfte var att undersöka lärarstudenters förhållningssätt till problemlösning, hur de uppfattade undervisningen (teorin) på Lärarutbildningen och praktiken (verksamhetsförlagda tiden) var för sig och i relation till varandra i kursen problemlösning.Resultatet visade på att de flesta av studenterna var nöjda med undervisningen i problemlösning på Lärarutbildningen. De hade lärt sig olika strategier, hur man formulerar problem samt vilka frågor man kan ställa vid problemlösning.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i åk 1 på El- respektive Industriprogrammen på gymnasiet använder sig av ett datorstöd på kursen Matematik A, och att ta reda på vilken typ av kategori program som eleverna utnyttjar mest.Undersökningen genomfördes med hjälp av dels en enkät av hela undersökningsgruppen, dels elevintervjuer av ett urval av gruppen.Resultatet på undersökningen visar att eleverna inte använde datorstödet under lärprocessen i speciellt stor omfattning. Datorstödet användes framför allt under de ordinarie matematiklektionerna och den typ av funktion som användes mest frekvent var av en typ som starkt bidrog till ett ytligt och kortsiktigt lärande..

Detta är ett forskningsarbete där jag har undersökt elevernas upplevelser av en läroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas åsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i årskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör på matematiklektionerna och att de har svårt att uttrycka och beskriva vad matematikämnet innebär. Eleverna uttrycker en önskan om att få en variation i undervisningen, där de får arbeta både individuellt och i grupp och med en mängd olika material och matematiska områden.