Forskningslitteraturen har inte en enhetlig syn på vilka effekter inkluderandet av spel i Matematikundervisningen har på elevers lärande och motivation. Syftet med examensarbetet är att undersöka lärares beprövade erfarenheter av att använda spel i Matematikundervisningen, för att på så sätt fördjupa kunskaperna kring vilka effekter lärarna anser spelen har på elevers lärande och motivation. För att nå syftet ställs följande frågor; Vilka typer av spel använder lärarna sig av i sin undervisning och med vilken frekvens använder de spelen i undervisningen? Vad beskriver lärarna för syfte med att använda spel i Matematikundervisningen? Vilken effekt beskriver lärarna att spelen har på elevers lärande i, och attityder till, matematik? Utifrån frågorna har en empirisk undersökning genomförts. Som metod användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som följde en intervjuguide.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgångspunkt. Det är elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifråga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen går i årskurs 3.

Titel: Vilka konsekvenser får lärares val av metoder inom Matematikundervisningen för eleverna? Teacher?s choice of method for maths-instruction; what are the consequences for the pupils? Författare: Maria Axtelius och Lotta Cronvall (2009). Vårt syfte med denna undersökning är att undersöka vad elever i skolår tre tycker om matematiken i skolan och varför. Ett annat syfte är att fördjupa kunskapen kring hur lärare kan motivera barn i Matematikundervisningen för att de ska nå upp till gällande kunskapsmål, samt hur lärare kan utmana de elever som med lätthet når upp till målen. Matematikämnet är ofta förekommande i skoldebatten, och det är viktigt att eleverna bibehåller det intresse som ofta finns när de börjar i skolår ett.

The purpose of this study is to investigate how power is distributed in the mathematics classroom and how students achieve agency when ICT (Information and communication technology) is used as a teaching tool. Three learning situations, structured by mathematics, are analysed: in the first situation mathematics is taught in a traditional way, in the second mathematics is taught in interdisciplinary projects, and in the third mathematics is taught using ICT as a pedagogical tool. The theoretical concepts of power and agency are used as analytical tools within a socio-political framework. The concept of power is used to assess the students? ability to influence their learning and degree of inclusion in the three learning situations.

Denna studie behandlar frågan om fyra grundskollärares syn på laborativt undervisningsmaterial i Matematikundervisningen. Studien utgår från bakgrunden som presenterar varför studien är aktuell. Studien fortsätter till litteraturöversikten som presenterar tidigare forskning bakom laborativt undervisningsmaterial i Matematikundervisningen. Det sociokulturella perspektivet som utgår från tanken av lärande genom handling och lärande i meningsfulla sammanhang skapar den teoretiska grunden till denna studie och underlättar analysen av lärarnas beskrivningar. Studien besvarar tre preciserade frågeställningar som har fokus i hur lärarna beskriver arbete med laborativt undervisningsmaterial, vilka för-och nackdelar lärarna ser med materialet och hur lärarna ser på kollektivt lärande.

The purpose of this thesis is to examine whether the teacher's background affect students' approach to mathematics teaching. Characteristically, in Sweden today is that mathematics is perceived as difficult subject and that the number of foreign teachers has increased. The study examines a phenomenon which the relationship between the teacher's language accent and substance difficulties.The method used for data collection is questionnaires, in order to investigate the phenomenon as the relationship between the teacher's accent and substance difficulties.The investigation has been carried out based on the students' point of view, both secondary and primary school pupils. What difficulties have arisen in teaching?  What is the biggest obstacle to achieve the goals of mathematics, to understand the teacher's language accent first in order to understand the subject, or that mathematics is difficult in itself to be understood as a substance.The result clearly shows that the teacher's accent does not affect teaching and students' view of mathematics as a subject.

Syftet med denna studie är att belysa och analysera hur pedagoger i år tre resonerar kring begreppet individualisering, hur de anser att individualiseringen kommer till uttryck i sin undervisning och hur de motiverar sina val av arbetssätt. Vi har valt att undersöka detta med hjälp av kvalitativa intervjuer där urvalet består av sex lärare i år tre. Teoretiskt knyter studien an till sociokulturella och konstruktivistiska lärandeteorier. Resultatet i vår studie visar att tolkningsvariationen av begreppet individualisering är stor bland lärarna. Respondenternas föreställningar om individualisering innefattar bland annat ett arbetssätt där undervisningsformen varieras, där enskild handledning har en viktig roll samt att eleverna arbetar i egen takt.

I uppsatsen diskuterar vi begreppet matematiksvårigheter utifrån olika perspektiv samt redogör för analysen av en enkätundersökning, riktad till lärare i skolår 1-6, om detta begrepp. Bakgrund: Vi valde att skriva om matematiksvårigheter för att vi båda är intresserade av att få mer kunskap om hur man kan arbeta med elever som har matematiksvårigheter. Vi har upplevt att det inte ges tillräckligt med stöd till dessa elever då det oftast satsas mer på elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syfte: Vårt syfte var att undersöka begreppet matematiksvårigheter utifrån lärares olika erfarenheter och synsätt. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som används när elever har matematiksvårigheter.

Syftet med föreliggande studie är att, genom intervjuer med tolv elever ur år fem, undersöka deras uppfattningar om matematik. För att studera detta har vi använt oss av en kvalitativ metod med inspiration av den fenomenografiska ansatsen. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har tre temaområden framtagits inom vilka elevernas uppfattningar analyserats och därefter kategoriserats. Ur resultatet framkommer en relativt snäv syn på matematiken där läroboken är dominerande i elevernas uppfattningar. Boken fungerar som utgångspunkt både i definitionen av matematikämnet och vid beskrivningen av hur ämnet upplevs.

SammanfattningDetta är en kvalitativ fallstudie av fem specialpedagogers arbete med specialundervisning i matematik. Syftet är att kartlägga deras arbete och uppfattningar genom att beskriva och analysera hur de organiserar sin undervisning i matematik, hur de undervisar ämnesinnehållet och hur de ger feedback till eleverna i klassrummet, samt hur de själva beskriver det de uppfattar som det specialpedagogiska inslaget i sin undervisning. För insamling av empirin har en kvalitativ metod med halvstrukturerade djupintervjuer samt observationer i form av ljudinspelningar och ostrukturerade fältanteckningar under lektioner gjorts. Ramfaktorteorier, fenomenografiska teorier, inlärningsteorier samt fallstudien, har styrt mitt sätt att bearbeta och analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att det lärande som erbjuds eleverna av fyra av specialpedagogerna bidrar till ett ytinriktat lärande, och feedback som erbjuds bidrar till yttre motivation.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har båda författarna stött på elever som haft problem att lära sig matematik och upplevt ämnet som tråkigt och svårt. Av de dryga tio procent elever som går ut grundskolan utan godkänt betyg i något av de tre kärnämnena engelska, svenska och matematik är det en klar övervikt av underkänt i ämnet matematik. För att komma in på ett nationellt gymnasieprogram måste eleverna ha godkänt betyg i matematik, svenska och engelska. Mot bakgrunden att betyget icke godkänt i matematik är den största anledningen till att elever blir tvungna att gå det individuella programmet (IV) på gymnasieskolan är syftet med detta examensarbete att undersöka anledningar till att elever inte klarar godkänt betyg i årskurs nio i matematik. Dessutom utreda hur Matematikundervisningen går till på IV-programmet för att hitta arbetssätt som även går att tillämpa inom den ?vanliga? Matematikundervisningen inom gymnasieskolan.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka de bakomliggande orsakerna, motiven, till varför två lärare i en klass i årskurs två valt att använda sig av en interaktiv skrivtavla i sin matematik-undervisning. Jag undersöker även om eleverna har liknande åsikter som lärarna och vilken typ av interaktivitet som dessa lärare genererar med hjälp av den interaktiva skrivtavlan. En kvalitativ forskningsmetod fungerade bäst för att besvara mina forskningsfrågor. Den socio¬kulturella teorin ligger som grund då bruket av artefakter ses som centralt tillsammans med männi¬skans relationer. De metoder som använts för att besvara mina frågeställningar är observationer av tre olika lektioner som videofilmats, intervjuer av lärarna och en fokusgruppsdiskussion med elever. Resultatet visar att lärarnas motiv är flera och utgår ifrån dels ett lärandeperspektiv där eleverna är i fokus dels ett didaktiskt perspektiv där effektivitet och tidsvinster under lektioner är fokus.

Denna studie är genomfört som ett undervisningsförsök, där formativ bedömning har imple­menterats i Matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förändra undervisningen på denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till ämnet genom denna undervisningsstrategi. Ett särskilt fokus riktades på elever i matematiksvårigheter. Studien genomfördes i en årskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ?Key Strategies? for Effective Assessmentutifrån och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning ? Putting it into practice.

Forskarna menar att dyskalkyli är lika vanligt förekommande som dyslexi. För att hjälpa elever med dyskalkyli är det viktigt att upptäcka svårigheterna så tidigt som möjligt. Internationell forskning har genomfört tester för att finna orsaken till dyskalkyli och därmed kunna ställa en tidig diagnos samt sätta in tidig hjälp. Jag har därför undersökt vilken kunskap lärare har för att kunna upptäcka dyskalkyli och anpassa undervisningen för att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. För detta ändamål genomfördes ett antal intervjuer med lärare som arbetar med Matematikundervisning i de tidigare skolåren.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lärandet i ämnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssätt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i årskurs ett i två olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag använde mig av för att nå ett resultat var enkätundersökning med blandade frågor och kvalitativa elevintervjuer. De mest centrala begreppen i detta arbete är motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation där eleven arbetar med en uppgift. Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolämnet matematik, hur de är motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de är motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. Därefter blev fokuset på sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlärning och aktivitet.