Syftet med detta arbete har varit att undersöka om lärare i grundskolans tidigare år arbetar med utomhusmatematik som en undervisningsform i Matematikundervisningen. Utomhusmatematik är ett begrepp som syftar på den Matematikundervisning som bedrivs utanför skolans lokaler, där kroppen och föremålen i miljön blir läromedel. Undersökningen genomfördes på fyra skolor med hjälp av enkäter till 20 lärare i grundskolans tidigare år, årskurs 1-3, i Kalmar och Nybro i Sverige.Resultatet visar att flertalet [75 %] av de tillfrågade lärarna bedriver undervisning i utomhusmatematik och att de dessutom deltagit i någon form av utbildning i utomhusmatematik. De tillfrågade lärarna ser fler möjligheter än begränsningar med denna undervisningsform. Den största positiva faktorn som anges är att utomhusmatematiken bidrar till att eleverna får möjlighet att lära på många olika sätt, till exempel genom rörelse.

Med bakgrund i läraryrkets professionaliseringsprocess, som bland annat efterlyser lärares reflekterande och utvärderande förhållningssätt i sin yrkesutövning, avser denna studie att sammanställa och redovisa lärares erfarenheter av och förhållningssätt till IST-användning främst inom ämnet matematik. Genom att studera andra lärares upplevelser av och förhållningssätt till sitt IST-användande kan man öka sitt egna medvetande. Denna litteraturstudie syftar därför till att öka medvetenheten om de interaktiva skrivtavlornas effekter för Matematikundervisningen och lärarens arbete.Studiens resultat visar att de interaktiva skrivtavlorna kan bidra med flera positiva förändringar, men för att det ska bli konkreta effekter för lärarna och undervisningen måste en rad andra förändringar först ske. Den mest framträdande faktorn som framkommit i litteraturen är att lärarna upplever att de behöver få möjligheter till en utökad fortbildning och tid till att utveckla sina tekniska och pedagogiska kompetenser. Litteraturen pekar på att en fullgod fortbildning är avgörande för hur väl den interaktiva skrivtavlan kan integreras i undervisningen och för att lärare ska utveckla en säkerhet i att hantera verktyget..

Idag ser undervisning i matematik i stort sett ut så att elever får gemensamma genomgångar och sedan uppmanas de att själva räkna de uppgifter som finns i boken medan läraren går runt och hjälper till. Vissa elever tycker att detta arbetssätt inte främjar motivation för lärande och att det inte finns anknytning till vardagslivet. Vissa tycker att det är ett bra arbetssätt som passar dem. Skillnaden beror på att vi människor lär oss på olika sätt, vi har olika lärstilar. I uppsatsen presenteras VAKmodell.

Under vår lärarutbildning på universitetet har matematik fått en helt annan innebörd än tidigare, ämnet har gått ifrån att vara abstrakt till mer konkret. När vi kommer som färdigutbildade lärare vill vi skapa en Matematikundervisning som är motiverande för eleverna. Eftersom Nya Zeeland är ett framgångsrikt land i läs- och skrivinlärning, valde vi att genomföra en studie på hur några lärare i Nya Zeeland motiverar och skapar lust att lära i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vad tre lärare i Nya Zeeland anser skapar detta i matematik. För att besvara våra frågeställningar utförde vi intervjuer och två skilda observationer vid flertal tillfällen på en skola i Nya Zeeland.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka lärares medvetenhet angående betydelsen av användandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmåga. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar, hur lärare beskriver barnens erfarenheter utifrån skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke på elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lärarnas intention är att utgå från barnens erfarenheter. De lärare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsättning i skrivundervisningen, men de ser också att olika erfarenheter förbereder eleverna på olika sätt inför den undervisning som ges. Detta gör att de värderar och väljer ut vilka erfarenheter de vill använda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lärarna sig själva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling på.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men även Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fält, habitus och kapital.

Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka arbetsformer och arbetssätt som lärare använder sig av i sin Matematikundervisning och vad dessa val grundar sig på. Vidare var syftet att ta reda på hur läraren arbetar och om utgångspunkten utgörs av de mål som finns i kursplanen. Utifrån syftet har vi diskuterat uttrycket ?mål att sträva mot? i kursplanen och kompetensmålen, som är en möjlig tolkning till strävansmålen. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer där fem matematiklärare intervjuats.

Den här uppsatsen är en litteraturstudie vars syfte är att ge en inblick i läroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna behandlar hur mycket och på vilket sätt läroboken används i Matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skäl som lyfts fram i litteraturen för att använda lärobokstyrd undervisning.Resultatet visar att lärobokstyrd undervisning är mycket vanlig undervisningsmetod som används i Matematikundervisningen i grundskolan. Läroboken används för att enkelt kunna nivågruppera eleverna, för att underlätta för lärarens planering, som en lärare, som en garanti att läro- och kursplanens mål uppnås, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta självständigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för läroboksstyrd undervisning är att den undervisningsformen har en tradition, är tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lärare samt att matematikämnet är hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lärobokstyrd undervisning är att den ger undervisningen struktur, läroboken innehåller differentierade uppgifter samt är en idéspridare för nya metoder.Uppsatsens resultat visar flera fördelar med läroboksstyrd undervisning.

The purpose of this study is to see how some teachers in primary school creates and adapts their mathematics teaching for students with special mathematical abilities. It also aims to identify opportunities and challenges that teachers see in creating a teaching adapted to these students.In this study, qualitative interviews has been done to collect data. The interviews were conducted with five teachers who all are active in the primary school.The study results show that there is great variation in how the interviewed teachers create their mathematics teaching for students with special mathematical abilities. The use of mathematics book proved to be significant for how this adaptation took place. The result also shows that the teachers? explanations for the choice of the adaptations that they make in teaching vary.

Syftet med studien är att undersöka tio lärares inställning till laborativ matematik och om den skiljer sig åt beroende på vilken åldersgrupp de undervisar.Under vår tid som lärarstudenter har vi reflekterat över att det vi lär och läser inte alltid stämmer överrens med det vi möter i verkligheten. När det gäller ämnet matematik har vi under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) sett tendenser till att undervisningen ofta styrs av ett läromedel. Vi har även sett hur den kreativa undervisningen dalar i takt med att eleverna blir äldre. För att få reda på om våra erfarenheter stämde läste vi litteratur med fokus på laborativ matematik. Detta resulterade i en litteraturgenomgång och en kvalitativ intervjustudie.

Denna studie syftar till att utröna anledningen till att en stor andel av eleverna i gymnasiets kurs matematik A har svårigheter att nå kunskapsmålen, trots att de har minst godkänt från matematik i år nio, samt att finna utgångspunkter för att underlätta övergången från grundskola till gymnasium i ämnet matematik. En enkätundersökning om elevernas syn på matematik och Matematikundervisning i år nio jämfört med i gymnasieskolans matematik A har genomförts hos elever i slutet av matematik A-kursen. Resultatet av studien visar att inga betydande skillnader existerar i elevernas upplevelse om stöd/lärarhjälp, undervisningssätt eller bild av kunskapsmålen mellan år nio och gymnasiets A-kurs. Ökningen i tempo och svårighetsgrad upplevs överlag som rimlig. En majoritet av eleverna uppger svårigheter att hantera det ökade kravet på eget ansvar för sin studiesituation som en avgörande anledning till svårigheterna att nå målen.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lärares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolår 7-9. Ingår gör också lärares resonemang om vilka moment/förmågor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frågan som behandlas i uppsatsen är vilka moment/förmågor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lära sig. Dessa frågor besvaras med hjälp av observationer på tre olika skolor och intervjuer med sex lärare på dessa tre skolor. I uppsatsen ingår en analys av de läromedel som skolorna använder sig av inom Matematikundervisningen.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur lärare medvetet arbetar för att utveckla och stärka elevernas kommunikativa förmåga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förståelse i matematikämnet. Med kommunikativ förmåga menar vi hur eleverna språkligt talar och uttrycker sig i det matematiska språket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i klasserna 1-6. Vi använde öppna frågor av lågt strukturerad art utan fasta svarsalternativ. Vi kunde efter undersökningen dra följande slutsatser: • Pedagogerna är väl medvetna om språkets vikt i matematiken. • Lärarna har de kunskaper, den önskan och de idéer som krävs för att arbeta på ett lärorikt och inspirerande sätt. • Ingen av de intervjuade nämnde att de vid sin Matematikundervisning utgick från styrdokument eller vetenskapliga teorier, vilket gör att vi ifrågasätter i vilken grad de var medvetna om samtalets betydelse. • Lärarna varierar sig i hur de arbetar med matematiken och med dess språk. • Tre av lärarna arbetar idag inte med samtalet i den utsträckning de skulle vilja. De hinder som förekommer består bland annat av stora klasser, stora nivåskillnader mellan eleverna, oroliga klasser och tidsbrist..

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur lärare medvetet arbetar för att utveckla och stärka elevernas kommunikativa förmåga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förståelse i matematikämnet. Med kommunikativ förmåga menar vi hur eleverna språkligt talar och uttrycker sig i det matematiska språket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i klasserna 1-6. Vi använde öppna frågor av lågt strukturerad art utan fasta svarsalternativ.

Språket är en viktig del i Matematikundervisningen. Forskning visar att språket är betydelsefullt för utvecklingen av ny kunskap och man har också kunnat se ett samband mellan språklig och matematisk förmåga. Undersökningar har dock visat att det ökade fokus på kommunikation och samspel inom Matematikundervisningen som aktuell läroplan och kursplan förordar inte helt har slagit igenom inom skolan. För att ta reda på lärares syn på språkets betydelse i Matematikundervisningen och även få en aktuell bild av undervisningssituationen ur ett språkligt perspektiv har en kvalitativ intervjuundersökning genomförts bland sex mellanstadielärare i en svensk kommun.Undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare anser att språket är viktigt i Matematikundervisningen. Däremot skiljer det sig åt när det gäller vilken betydelse de anser att det har.