Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur pedagoger i förskoleklass samt årskurserna 1-3 som har tillgång till iPads i sin Matematikundervisning ser på användandet av dessa. Hur resonerar pedagoger när de använder iPadsen och finns det en tanke bakom hur iPadsen används när det gäller matematiska mål i Lgr 11? Metoden som användes för att få svar på frågeställningarna var dels en enkätundersökning för att nå ut till många pedagoger och därefter fördjupande intervjuer som baserade på enkätfrågornas resultat..

Ett arbete om åldersintegrering samt om hur lärare upplever Matematikundervisningen i detta arbetssätt. Här utreds eventuella fördelar och nackdelar. Hur fungerar matematiken i den åldersintegrerade klassen? Arbetet är baserat på litteratur samt intervjuer med lärare som arbetat åldershomogent och som nu arbetar åldersintegrerat. Anledningen var att se om det fanns några skillnader, vilka dessa var samt om de var negativa eller positiva.

Syftet med vår undersökning var att se huruvida lärare, elever och föräldrar i skolår tre samt i skolår sex anser att skolans Matematikundervisning är relaterad till vardagen. Som metod för att få svar på denna fråga använde vi oss av en enkätundersökning som genomfördes av lärare, elever och föräldrar i år tre och sex. Resultatet visar att föräldrarna anser att Matematikundervisningen i skolan till stor del kan kopplas till den vardagsrelaterade matematiken medan majoriteten av elever och lärare endast menar att koppling förekommer till viss del..

BAKGRUND: I bakgrunden har tidigare undersökningar och litteratur tagits upp som berör vikten av en varierad Matematikundervisning i relation till elevers lärande. Utöver tidigare undersökningar görs även kopplingar till vår läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo-94. Undersökningen utgår ifrån det socio-kulturella perspektivet.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta del av verksamma lärares erfarenheter gällande en varierad Matematikundervisning. Därigenom hoppas jag också att kunna vidga min egen kompetens inom området.3METOD: Undersökningen har ett kvalitativt förhållningssätt där tillväga-gångssättet är en Self report, det vill säga en intervju som skrivs ner av deltagarna.RESULTAT: Respondenternas svar visade på tydliga skäl till varför det är viktigt att variera undervisningen. I sina redogörelser beskrev även respond-enterna flera olika hjälpmedel och aktiviteter som de använder sig av för att hjälpa eleverna i deras lärande..

Denna aktionsforskningsstudies syfte är att få kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikämnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, där eleverna ges möjlighetatt lära av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen ärviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik är viktig för att eleverna ska få en begreppsförståelse. På deberörda skolorna i studien var detta något som behövde utvecklas.Utgångspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fått arbeta med laborativt material i matematik inomområdena problemlösning samt längd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys där den sociala interaktionen i förhållande tillkommunikationen studerats.

Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare. Kunskaper i matematik behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer. Elevers inställning och motivation till ämnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i matematiken sker. Därför har jag valt att göra en undersökning om elevers attityder till Matematikundervisning. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer som genomfördes i två olika skolor i Norrbotten med två olika elevgrupper bestående av yngre och äldre elever samt två pedagoger.

Syftet med studien är att undersöka hur och varför sex lärare i förskoleklass och i grundskolans tidigare år förlägger sin Matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Då styrdokumenten är vägledande i undervisningen undersöks även hur lärare förverkligar dessa dokument när de förlägger sin Matematikundervisning utomhus i skolans närmiljö. Denna undersökning har en deskriptiv ansats, då den beskriver sex lärares tankar kring Matematikundervisning utomhus. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att bestyrka eller visa motsättningar på de teorier som utforskas. Resultatet visar att när utomhusmiljön nyttjas som ett läromedel i Matematikundervisningen är syftet att eleverna ska lära sig begrepp och metoder för att hantera och bruka bl.a.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur fem lärare i södra Sverige knyter an vardagen och verkligheten till Matematikundervisning i grundskolans tidigare åldrar. Vi undersöker också hur lärarna använder skolans närmiljö till det. Vi hoppas att få fler och nya idéer kring hur lärare kan använda sig av omvärlden och erfarenheter i Matematikundervisningen. Vårt slutgiltiga mål med undersökningen är att vi ska kunna ta med oss dessa erfarenheter i vår egen undervisning som lärare. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt av fem kvalitativa intervjuer av lärare i skolans lägre åldrar.

Syftet med vår studie har varit att undersöka skolår 1-lärares inställning till utomhusmatematik och i vilken utsträckning de använder sig av denna arbetsform. Vi har även undersökt om användandet av utomhusmatematik skiljer sig mellan skolor i kommunens inner- och ytterområden. Metoden vi använde oss av var kvalitativa intervjuer och vårt resultat har jämförts med hur forskare menar att elever påverkas av Matematikundervisning som bedrivs utomhus. Vi har kommit fram till att samtliga respondenter i sin helhet är positivt inställda till användandet av utomhusmatematik men att det ändå är få som använder det i sin undervisning. Hälften av respondenterna använder utomhusmatematik i undervisningen varav två gör det regelbundet varje vecka. Lärare tillhörande skolor i kommunens innerområden använder utomhusmatematik något mer än lärare tillhörande ytterområdena.

Detta arbete behandlar den grafritande räknaren som hjälpmedel i Matematikundervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare använder den grafritande räknaren i undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken gymnasielärare i matematik fördelade på två olika gymnasieskolor i södra Sverige. Resultaten visade att lärarna använder den grafritande räknaren för att visualisera grafer och effektivisera undervisningen. Undervisningen bedrevs på ett ickekonstruktivistiskt vis och hade inte anpassats till den grafritande räknarens didaktiska möjligheter.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera M/P-programmet som ett verktyg i Matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda på hur lärare som använt/använder programmet uppfattar verktyget. Jag vill även få en inblick i hur Matematikundervisning kan bedrivas utan lärobok. M/P-programmet riktar sig till lärare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som läraren kan bygga sin Matematikundervisning på.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur styrd lek används som pedagogiskt verktyg i undervisning, i synnerhet i Matematikundervisning, i förskoleklass och år 2. Ett ytterligare syfte är att få en inblick i hur lärare i förskoleklass och år 2 ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt att studera skillnader mellan de olika årskurserna gällande användandet av styrd lek i Matematikundervisning. Observationer och intervjuer har använts som metod. Studien är gjord på två skolor. Fyra lärare har intervjuats samt observerats och fem observationstillfällen i Matematikundervisning har ägt rum.  I observationerna synliggörs hur lärarna i förskoleklass och år 2 arbetar med styrd lek i Matematikundervisningen och i intervjuerna framkommer hur lärarna ser på styrd lek som pedagogiskt verktyg samt hur de anser att de arbetar och vill arbeta med detta.

Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar vid valet att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst i matematik. Undersökningen riktar sig till lärarstudenter och verksamma lärare som arbetar med matematikämnet. Matematik är ett aktuellt ämne i dagens utbildningsdebatt, framförallt angående lärobokens vara eller icke vara i undervisningen. Frågeställningarna i denna undersökning berör vilka faktorer, och hur dessa faktorer, påverkar lärarnas val att undervisa läroboksbaserat eller lärobokslöst. Hur påverkar nämnda faktorer arbetssättet, samt vilka likheter och skillnader finns det mellan läroboksbaserad och lärobokslös Matematikundervisning.

Studiens syfte var att undersöka hur utvalda grundskollärare i de tidigare åren arbetar med andraspråkselever i Matematikundervisningen med fokus på problemlösning. Detta då vi visste att språket har en betydande roll i matematiken och är en kritisk aspekt för andraspråkselever. Data samlades in genom fem intervjuer med verksamma lärare och en observation av en matematiklektion som hade fokus på problemlösning. Detta resulterade i att vi upptäckte att lärare inte anpassar sin Matematikundervisning specifikt för andraspråkselever. De tog dock upp exempel på svårigheter som kan uppstå för andraspråkselever i problemlösningsuppgifter.

Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar elever att lära sig matematik samt undersöka den eventuella korrelationen mellan motivation och prestation i matematik. Motivation ses utifrån två huvudkategorier, inre och yttre motivation. Hur motivations- och prestationsnivån påverkar och påverkas av attityder mot Matematikundervisningen samt påverkas av känslan av relevans är viktiga följdfrågor. Studien är kvantitativ och undersöker med hjälp av drygt 80 enkätsvar dessa frågeställningar. Analysen av det empiriska materialet visade att elever framför allt är motiverade att lära sig mer matematik på grund av yttre motivation (betyg, söka utbildning, föräldrar tycker det är viktigt).