Sök:

Sökresultat:

631 Uppsatser om Matematikundervisning - Sida 2 av 43

Barns vardagserfarenheter i matematikundervisningen

I denna rapport vill vi undersöka hur lärare arbetar med vardagsanknuten Matematikundervisning och hur eleverna upplever den. För att få svar på detta har vi genomfört en fallstudie där vi observerat tre matematiklektioner i skolår tre och sedan intervjuat sex elever och läraren. Vårt resultat visar bland annat att eleverna uppfattar matematikämnet som räkning i matematikboken och har svårt att relatera skolans matematik med den matematik som de använder utanför skolan. Läraren som vi observerat och intervjuat baserar sin undervisning på matematikboken men önskar att hon kunde släppa matematikboken mer och strävar efter detta. Enligt litteraturen kan elevernas matematiska förståelse öka om man gör eleverna medvetna om matematiken som finns runt omkring dem..

?Magkänslan  - det är det jag ser som formativ bedömning? : Några lärares användande och definition av formativ bedömning i matematik i årskurs 1-3

En studie riktad mot fem lärares användande och definition av formativ bedömning i Matematikundervisningen i årskurs 1-3. Utifrån genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjälp av konkreta exempel från det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder på att samtliga deltagande lärare använder någon form av formativ bedömning i sin Matematikundervisning. Majoriteten av lärarna använder det dock inte kontinuerligt i sin Matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssätt. En anledning till detta är att lärarna ser svårigheter i användandet av formativ bedömning i ämnet matematik för årskurserna 1-3..

Språkanvändning i matematikundervisning- utifrån lärarens pespektiv

Sammanfattning I denna studie undersöks hur några lärare ser och använder språk i Matematikundervisning. Genom studien undersöks hur matematiska begrepp och kommunikation används i Matematikundervisning för att stödja elevers lärande av ämnet utifrån ett antal lärarens perspektiv. Dessutom undersöks hur laborativa material påverkar elevers inlärning av matematiska begrepp. Metoden som använts i studien är intervjuer med sex olika grundskolelärare. Intervjuerna fokuserar på lärarnas arbetssätt att använda sig av vardagsspråk, matematiska begrepp, kommunikation och laborativa material i Matematikundervisning, samt hur dessa delar kan vara viktiga för utveckling av ämnet.

Matematikundervisning via problemlösning: Hur lärare kan arbeta för att utveckla elevers matematiska kunnande

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av tidigare forskning undersöka hur grundskollärare kan arbete med Matematikundervisning via problemlösning för att utveckla elevers matematiska kunnande; arbetets fokus är undervisning i årskurs 4?6. För att ta reda på hur lärare kan arbeta med Matematikundervisning via problemlösning har olika studier avseende arbetsmetoder, uppgiftstyper och lärarroller samt deras effekt på elevers kunnande bearbetats.Resultatet av denna studie visar att Matematikundervisning via problemlösning kan ha positiva effekter på elevers kunnande i matematik. Lärare kan genom att överlåta ansvar åt eleverna, arbeta för en god klassrumskommunikation som utgår ifrån vad elever kan och skapa möjligheter för elever med olika förkunskaper, stödja dem i deras kunskapsutveckling.Resultatet visar att elever har möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, resonemangsförmåga och kommunikationsförmåga genom detta arbetssätt. Huruvida elevers procedurförmåga utvecklas är inte lika tydligt men några av studierna tyder på att procedurförmågan kan utvecklas genom val av problem och hur lärare följer upp problemet.

Utomhusmatematik : En studie om lärares förhållningssätt till denna arbetsform

Syftet med vår studie har varit att undersöka skolår 1-lärares inställning till utomhusmatematik och i vilken utsträckning de använder sig av denna arbetsform. Vi har även undersökt om användandet av utomhusmatematik skiljer sig mellan skolor i kommunens inner- och ytterområden. Metoden vi använde oss av var kvalitativa intervjuer och vårt resultat har jämförts med hur forskare menar att elever påverkas av Matematikundervisning som bedrivs utomhus. Vi har kommit fram till att samtliga respondenter i sin helhet är positivt inställda till användandet av utomhusmatematik men att det ändå är få som använder det i sin undervisning. Hälften av respondenterna använder utomhusmatematik i undervisningen varav två gör det regelbundet varje vecka. Lärare tillhörande skolor i kommunens innerområden använder utomhusmatematik något mer än lärare tillhörande ytterområdena.

Användningen av datorer i matematikundervisningen på gymnasiet

Att elevernas kunskap i matematik sjunker är ingen nyhet. Flera undersökningar, både nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försämras. Vidare visar studier även att elevernas lust till att lära matematik sjunker ju äldre eleverna blir. Hur ser då eleverna själva på sin nuvarande Matematikundervisning? Vad är det som kännetecknar en lustfylld och lärorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkätstudie, med öppna frågor, där 157 elever i årskurs 4 och 5 fick svara på frågor som berör deras uppfattningar om lärorik och lustfylld Matematikundervisning.

Vad innebär kvalitativt god undervisning i matematik? : Sju doktorsavhandlingar och en rapport tolkas i termer av "kvalitativt god matematikundervisning"

I detta arbete används begreppet ?kvalitativt god Matematikundervisning? i syfte att ringa in Matematikundervisning som är framgångsrik och leder till meningsfullt lärande i matematik. Mot bakgrund av att svenska skolelevers resultatnedgång i matematik väcker frågor kring vad kvalitativt god Matematikundervisning är, syftar denna studie till att: beskriva vad som kan anses utgöra kvalitativt god undervisning i matematik och försöka överföra beskrivningen till en för lärare användbar undervisningsmodell. För studiens genomförande har forskningsfrågorna varit: Vad kännetecknar kvalitativt god Matematikundervisning? och vilka roller och ansvar innebär kvalitativt god Matematikundervisning för läraren och eleverna? En metaanalytisk inspiration ligger till grund för en metodologi baserad på systematisk översyn av aktuell svensk matematikdidaktisk forskning.

Lustfyllt och lärorikt på samma gång : Elevernas syn på vad som kännetecknar en lärorik och lustfylld matematikundervisning

Att elevernas kunskap i matematik sjunker är ingen nyhet. Flera undersökningar, både nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försämras. Vidare visar studier även att elevernas lust till att lära matematik sjunker ju äldre eleverna blir. Hur ser då eleverna själva på sin nuvarande Matematikundervisning? Vad är det som kännetecknar en lustfylld och lärorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkätstudie, med öppna frågor, där 157 elever i årskurs 4 och 5 fick svara på frågor som berör deras uppfattningar om lärorik och lustfylld Matematikundervisning.

Problematiken med skrivsvårigheter imatematikinlärningen : En kvalitativ intervjustudie om elevers upplevelse av skrivsvårigheter i matematik och hur de anser att matematikundervisningen kan förbättras.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers skrivsvårigheter påverkar deras matematikinlärning.Hur upplever några elever med skrivsvårigheter sin Matematikundervisning?Vilken skrivhjälp uttrycker de intervjuade eleverna att de får i sin Matematikundervisning?Hur upplever elever med skrivsvårigheter att de kan få en bättre fungerande Matematikundervisning?Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie. Vi har intervjuat sju elever i åldrarna 12-17 år. Eleverna kommer från olika skolor i Mellansverige. Vi använder oss av semistrukturerade intervjuer för att ge eleverna stort utrymme att förmedla upplevelserna av sina svårigheter.Resultatet visar att elever med skrivsvårigheter är väl medvetna om sina svårigheter.

"Det gäller att göra det bästa av det som finns" : En studie om lärares möjligheter och begränsningar i matematikundervisning för elever i behov av särskilt stöd

Samtidigt som elever i behov av särskilt stöd ökar, tycks antalet specialpedagoger minska, något som ställer höga krav på klasslärares kompetens (Vernersson, s. 24). Syftet med studien är att analysera klasslärares uppfattningar om deras möjligheter och begränsningar i Matematikundervisning för elever i behov av särskilt stöd. Studien bygger på undersökningar som gjorts genom att intervjua åtta verksamma låg- och mellanstadielärare på två olika skolor. Resultatet visar att klasslärarna har goda möjligheter att underlätta Matematikundervisningen.

Att gå från det konkreta till det abstrakta, att det blir konkret för barnen. : En undersökning om hur lärare använder och värderar laborativa material i matematikundervisningen i skolår 1-3

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare använder olika laborativa material i sin Matematikundervisning i år 1-3 och hur detta överensstämmer med det sätt som upphovsmännen till materialen avser. Mina frågeställningar har bland annat varit: Vad är laborativa material?, Hur använder lärare laborativa material i Matematikundervisningen i år 1-3?. För att söka svar på dessa frågor har jag genomfört en litteraturstudie, och en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som använder laborativa material i sin Matematikundervisning. Resultatet visar att det finns skillnader mellan hur lärare använder vissa laborativa material och hur materialens upphovsmän beskriver att materialen ska användas.

Uppfattningar av matematikundervisning : En fenomenografisk studie

För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, då samhällsinformation ska förstås och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta välgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs även för fortsatta studier samt för att få ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematik¬undervisning kan av olika lärare beskrivas, upplevas och uppfattas på kvalitativt skilda sätt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lärares uppfattningar av fenomenet Matematikundervisning samt att nå en ökad förståelse för och kunskap om nyexaminerade lärares första tid som lärare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande.

Vad kan öppna frågor i matematik bidra till ur ett elevperspektiv?

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever i matematiksvårigheter upplever Matematikundervisning som bygger på öppna frågor.Studien ger en överblick över vad litteraturen tar upp om matematiksvårigheter och matematikinlärning, samt hur en god Matematikundervisning kan bedrivas. Den teoretiska utgångspunkten har vi hämtat ur KASAM ? teorin. Genom observationer och intervjuer har vi studerat hur elever i matematiksvårigheter, på mellanstadiet, upplevt meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i Matematikundervisning med öppna frågor. Genom enkätundersökning har vi tagit del av klassernas och av de matematiksvaga elevernas inställning till matematik.

Varierad matematikundervisning : -laborativ och läroboksbunden undervising

Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga om en varierad Matematikundervisning leder till en skola för alla, samt hur detta val av arbetssätt påverkar undervisningen. Möjligheter och hinder med läroboksbunden respektive laborativ Matematikundervisning har belysts. I studien har vi utgått från en problemformulering där vi är kritiska till att läroboken ofta ses, enligt vår uppfattning, som något negativt i förhållande till det laborativa arbetssättet som ofta ses som något positivt. Vi vill därför undersöka om detta verkligen stämmer. Metoden för undersökningen har varit systematisk litteraturstudie där analyser av vetenskapliga texter som är relevanta för vårt syfte har lyfts fram i resultatet.

Matematik är något som man har och gör i skolan : En studie om hur sex elever i årskurs fyra uppfattar matematik och sin matematikundervisning

Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Matematik är något som man har och gör i skolanEn studie om hur sex elever i årskurs fyra uppfattar matematik och sin MatematikundervisningSidantal: 39Författare: Anna Gustavsson och Helen NordqvistHandledare: Susanna Nilsson JacobssonDatum: Januari 2008Nyckelord: matematik, Matematikundervisning, uppfattningar, inställningar,lärandeSyftet med studien var att undersöka hur elever uppfattar matematik och sin Matematikundervisning samt vad som ligger till grund för deras uppfattningar. En nyfikenhet kring hur elever tänker om matematik och dess användningsområden har också genomsyrat studien. Tanken var att fördjupa kunskaperna och förståelsen kring hur elever kan uppfatta matematik och Matematikundervisning för att sedan ha användning för detta i vårt kommande yrkesliv som pedagoger. Vi anser det viktigt att vi som lärare blir medvetna om elevernas uppfattningar, då flera undersökningar visar en nedåtgående trend i elevers intresse för matematik vilket också kan påverka deras prestationer. För att undersöka elevernas uppfattningar valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes på en skola i Västra Götalands län med sex elever från årskurs fyra.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->