Syftet med denna studie var att beskriva och ge djupare förstÄelse för hur unga vuxna arbetslösa i VÀstra Götalands lÀn upplever sitt identitetsskapande och sin levnadssituation. I denna studie utfördes tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i Äldrarna 18-29 Är. DÄ vi anser att identiteten Àr social valde vi i vÄr studie att utgÄ frÄn Symbolisk interaktionism, med underliggande teorier som definitionen av situationen (Charon, 2004; Svensson, 1992), den generaliserade andre (Mead, 1976), spegeljaget (Mortensen, 2003) och stÀmplingsteorin (Goffman, 1972; Becker, 1963). Att vara arbetslös pÄverkar mÄnga olika delar av livet och Àr av allra högsta grad avgörande för hur individen upplever sin levnadssituation och sitt identitetsskapande. Det som framkommit pekar frÀmst pÄ vikten av de sociala interaktionerna gÀllande arbetslöshet samt dess betydelse för individen.

Det faktiska mötet med arkitektur handlar inte bara om det vi ser med vÄra ögon utan det vi upplever genom hela vÄr kropp..

KörsÄng har en stor plats i Sveriges kulturliv och intresset för körsÄng har vuxit sig starkt. Det finns en kör för alla, allt ifrÄn "friskvÄrds-körer" till mer professionella amatörkörer. Denna uppsats har behandlat Àmnet körsÄng utifrÄn tvÄ perspektiv, musikaliskt och socialt. VI har tittat pÄ anledningar till att sjunga i kör och hur det kan upplevas att göra det. Uppsatsen har ocksÄ behandlat vad som hÀner i kroppen nÀr man sjunger.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som, ur ett lÀrar- och lÀrandeperspektiv, talar för och vad som talar emot ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt i matematik och textilslöjd under grundskolans tidigare Är. För att söka svar pÄ denna frÄga har litteratur som behandlar Àmnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollÀrare, varav tvÄ undervisar i matematik Är 4-6 och tre undervisar i textilslöjd Är 2-6, har deltagit i undersökningen. Intentionen Àr att ta reda pÄ deras uppfattningar och erfarenheter av Àmnesintegrering.Resultatet visar att informanterna, i synnerhet den lÀrare som undervisar en klass i nÀstan alla Àmnen, ser stora möjligheter att integrera flera Àmnen i undervisningen. TextilslöjdslÀrarna beskriver situationer i arbetet pÄ slöjden dÄ eleven har anvÀndning av kunskaper och fÀrdigheter i matematik, t.ex.

Bakgrunden till vÄr studie Àr vÄrt gemensamma intresse för skönlitteratur och vÄr nyfikenhet över hur den anvÀnds i dagens skola. Syfte var att ta reda pÄ om samt hur lÀrare, verksamma inom skolans tidiga Är, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lÀrare tÀnker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur anvÀnds. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lÀrare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lÀrarna var vÀl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla Àmnen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur barn skapar och upprÀtthÄller relationer med andra barn. Anledningen var ocksÄ att försöka fÄ fram om detta relationsarbete kan innebÀra konsekvenser pÄ lÀrandemiljön.  Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer, genomförda i klass 6 med tolv elever. I resultatet av undersökningen uttryckte eleverna bl.a. sina Äsikter om hur viktigt det Àr med kompisar. Kompisar behövs som sÀllskap, men ocksÄ utifrÄn gemensamma intressen, men framförallt sÄ vÀrdesÀtts tilliten mellan kompisar.

Bakgrund: Stroke Àr en av vÄra stora folksjukdomar och den tredje vanligaste dödsorsaken nÀstefter hjÀrtinfarkt och tumörsjukdom. Ett insjuknande i stroke medför stora konsekvenser i livet, inte bara för personer som insjuknat utan Àven för deras anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva hur det Àr att vara anhörig till en person som för första gÄngen insjuknat i stroke, och Àr utskriven frÄn sjukhuset utan kommunala insatser. Metod: Datainsamlingen har genomförts med sju intervjuer som analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet visade pÄ olika kÀnslor som intervjupersonerna upplevde den första mÄnaden.

SammanfattningI dagens trafik uppstÄr dagligen köer pÄ grund av olika hÀndelser i trafikflödet som olyckor, vilt eller andra faror. Köbildningen bildas ofta pÄ grund av informationsbrist eller sen informationsspridning om hÀndelserna. Det hÀr arbetet utvecklar en enkel webbapplikation riktad till trafikanter som vill och kan rapportera in de dagliga hÀndelserna som pÄverkar trafikflödet. Applikationen Àr snabb att ladda pÄ mobila enheter och innehÄller ett enkelt formulÀr för rapportering av hÀndelser utifrÄn fyra huvudtyper. Informationen publiceras inte bara pÄ webbapplikationen utan sprids Àven vidare till tre olika sociala nÀtverkstjÀnster och bloggar.

I livet sker det en socialisation gÀllande hur mÀn respektive kvinnor ska vara och vilka egenskaper respektive kön bör ha. En organisations kultur samt struktur ser vi som nÄgot som pÄverkar mÀnniskans fortsatta utveckling. Undersökningenhar dÀrmed utgÄttfrÄn socialisationens och organisationens pÄverkan pÄ kvinnliga ledare. Teori menar att de typiska manliga egenskaperna Àr normen för ledarskap, vilket skapar svÄrigheter för kvinnor att nÄ chefspositioner. UtifrÄn detta har vi genomfört en undersökningpÄfem kvinnliga ledare i mansdominerade organisationer, dÀr vi har sett till deras ledaregenskaper samt deras möjligheter till att utnyttja dessa.

UtifrÄn inspelningar av samtal mellan elever i grundskolans Är Ätta,analyseras dominansstrukturer mellan samtalsdeltagarna frÄn tre olikaaspekter, kvantitativt, innehÄllsligt och interaktionellt. InspelningarnainnehÄller ocksÄ en del med en samtalsledare, för att kunna jÀmföraeventuella skillnader i samtalsstrukturen med och utan samtalsledare igruppen. Materialet som ligger till grund för undersökningen Àrinspelningarna av dessa samtal.Den kvantitativa dominansen handlar om hur mycket varje elev talarunder samtalets gÄng, hur mÄnga ord och turer de anvÀnder sig av. DeninnehÄllsliga dominansen behandlar vem som tar initiativ till nya Àmneni samtalet och pÄ det sÀttet skapar sig en dominans. Slutligen hanterarden interaktionella dominansen vem som styr samtalet genomhandlingar som till exempel frÄgor som kan ge svar som styr samtalet Ätett hÄll.Resultatet visar att eleverna har olika roller i olika sammanhang.Delarna utan samtalsledare visar att nÄgra deltagare dominerarsamtalsrummet, medan delarna med samtalsledare visar att andradeltagare kliver fram och dominerar.Avslutningsvis sammanfattas undersökningens resultat och det försocksÄ en diskussion kring frÄgan varför resultatet ser ut som det gör..

Studien handlar om processen som leder ut ur hemlöshet, och jÀmför personer med en psykisk funktionsnedsÀttning och personer utan. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med nio personer som har lÀmnat hemlöshet och missbruk. Fokus för studien och intervjuerna har varit individens upplevelse av processen som leder ut ur hemlöshet. Fem av intervjupersonerna hade en psykisk funktionsnedsÀttning och fyra av intervjupersonerna hade ingen diagnos. Vi har anvÀnt oss av Helen Ebaughs (1988) exitteori för att tolka och tematisera resultatet.

I Sverige gallras Ärligen ca 360 000 ha skogsmark. Skogsbolagen efterfrÄgar effektivare skogsmaskiner för att minimera kostnaderna i skogsbruket. TvÄ finska och en svensk studie pekar pÄ produktivitetsökningar i storlekar upp till tio procent vid anvÀndandet av griptilt. Griptilten Àr en tillÀggsmodul som monteras mellan gripen och rotatorn pÄ en skotarkran och möjliggör uppresning av virkesknippen till vertikal position. Syftet med studien var att mÀta om det blev nÄgon effektivitetsskillnad för krankörningsarbetet under lastning av en skotare, med och utan griptilt i gallringsbestÄnd med tre olika bestÄndstÀtheter: 1000, 1500 och 2000 stammar/ha. Studerade faktorer i bestÄnden var ackumulering och jÀmndragning mot mark.

I det hÀr c-arbete behandlas begreppet konsekvensneutralitet. Vad Àr det? Ska det finnas? Vad gör det med mÀnniskor som rÄkar ut för det? Konsekvensneutralitet Àr: ?Nyheter som Àr korrekta, och framförallt relevanta, ur ett annat perspektiv Àn lösnummerförsÀljning, ska publiceras Àven om det kan ha konsekvenser för de inblandade.? VÄrt resultat visar att konsekvensneutraliteten Àr nödvÀndig men inte problemfri..

Grafiska dokumentgrÀnssnitt anvÀnds av de flesta datoranvÀndare. Det finns i huvudsak tre typer av dokumentgrÀnssnitt; MDI (multiple document interface), SDI (single document interface) och TDI (tabbed document interface). I ena halvan av arbetet har dessa tre analyserats utifrÄn en rad faktorer med mÄlet att se om nÄgon modells fördelar vÀger över de andras och om man kan skapa nÄgra riktlinjer för nÀr det Àr bÀst att applicera respektive modell nÀr man utvecklar en ny programvara. Analysen Àr baserad pÄ litteratur samt kvalitativ enkÀtundersökning och programtest. Andra delen av arbetet har Àgnats Ät testa om det gÄr att programmera sÄ att slutanvÀndaren kan vÀlja den modell han eller hon föredrar.

Denna uppsats Àr allmÀn och offentlig handling.Författaren har upphovsrÀtten och uppsatsen fÄr inteBegagnas annat Àn för enskilt bruk utan författarens tillstÄnd..