Det hÀr Àr ett arbete som rör frÄgor om lek och lÀrande samt hur vi genom det visuella sprÄket kan skapa berÀttelser om oss sjÀlva och vÄr omvÀrld. Allt visuellt som omger oss formar vÄra handlingar och vÄrt sÀtt att tÀnka. Vi upplever dÀrför inte vÀrlden sÄ som den Àr, utan som den vÀxer fram genom anvÀndandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen Àr att, utifrÄn barns och ungas perspektiv, titta nÀrmare pÄ hur olika leksaker kan anvÀndas som verktyg för meningsskapande.

PÄ senare tid har det i media uppmÀrksammats att mÄnga skolor inte tar tillvara pÄ de sÀrskilt begÄvade elevernas kapacitet. Till skillnad mot flera andra lÀnder saknar Sverige riktlinjer och strategier kring hur man inom skolan kan arbeta för att bemöta och utmana dessa elever. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att beskriva nÄgra pedagogiska erfarenheter, arbetssÀtt och organisatoriska lösningar som har utvecklats i svenska skolor för att kunna utmana sÀrbegÄvade elever i skolan. Studien bestÄr av fallstudier pÄ fyra skolor i olika kommuner. Det empiriska underlaget i undersökningen bestÄr av fyra semistrukturerade intervjuer med fem respondenter.

Syftet med undersökningen var att klarlÀgga om elever med sÀrskilt stöd i matematik visste varför de fick sÀrskild undervisning. Ett annat syfte var ocksÄ att ta reda pÄ barnens delaktighet i beslutet och vad de kÀnde angÄende undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgÄr frÄn ett barns perspektiv dÀrmed var ambitionen att barnens egna tankar och vÀrderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnÄ det syftet intervjuade vi sju barn i Ärskurs fyra. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt har eleven varit delaktig i beslutet om sÀrskilt stöd i matematikundervisning? PÄ vilket sÀtt har eleven sÀrskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven sjÀlv? Vad kÀnner eleven angÄende sÀrskilt stöd? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

Det hÀr Àr ett arbete som rör frÄgor om lek och lÀrande samt hur vi genom det visuella sprÄket kan skapa berÀttelser om oss sjÀlva och vÄr omvÀrld. Allt visuellt som omger oss formar vÄra handlingar och vÄrt sÀtt att tÀnka. Vi upplever dÀrför inte vÀrlden sÄ som den Àr, utan som den vÀxer fram genom anvÀndandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen Àr att, utifrÄn barns och ungas perspektiv, titta nÀrmare pÄ hur olika leksaker kan anvÀndas som verktyg för meningsskapande.

Att anvÀnda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha tvÄ olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lÀra sig anvÀnda datorer och tekniska hjÀlpmedel (vilket ingÄr i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller sÄ anvÀnds datorer och tekniska hjÀlpmedel som ett hjÀlpmedel i sjÀlva undervisningen sÄ att eleverna kan lÀra sig matematiken pÄ ett bÀttre sÀtt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lÀrare har berÀttat hur de tar datorn till hjÀlp för att eleverna skall ta till sig matematiken pÄ ett bÀttre och effektivare sÀtt och tvÄ olika anvÀndningssÀtt har hÀr kunnat identifieras. Det första sÀttet Àr att lÀraren anvÀnder datorn som ett hjÀlpmedel vid genomgÄngar, dÄ lÀraren anvÀnder datorn och eleverna tittar pÄ en storbild och ser vad lÀraren gör, som en föredrags-hÄllare anvÀnder en overhead eller PowerPoint.

Datum: 2007-06-04NivÄ: Examensarbete DFörfattare: Richard Caspar, Joakim Lindberg & Philip SavénHandledare: Universitetslektor, docent Nils KinchTitel: KRISHANTERING! FrÄgan Àr inte om, utan nÀr!Problemformulering: I litteraturen finns en mÀngd olika uppfattningar om hur företag bÀst skall hantera en kris. Vad som dÀremot saknas Àr ett gemensamt förhÄllningssÀtt till hur dessa bör hanteras. GÄr det att faststÀlla olika allmÀnna rekommendationer frÄn fallstudier och litteraturen kring krishantering?Syfte: Syftet med arbetet Àr att jÀmföra ett antal olika kriser för att se om det gÄr att utforma en generell metod för krishantering inom företag.Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie dÀr nio fallstudier har granskats för att dÀrefter analyserasSlutsatser: VÄra slutsatser visar att företag bör försöka förstÄ sin omvÀrld, vara effektiva i sin kommunikation, planera för det vÀrsta samt agera rakryggat och Àrligt..

Försvarsmakten beskriver i Arméns utvecklingsplan 2010-2020 att tre dygns uthÄllighet pÄ taktisknivÄ inte Àr tillrÀckligt utan bör vara mer flexibelt sÄ att den Àven passar mindre enheter som skall kunna verka över stora avstÄnd utan möjlighet till egen logistik. Syftet med uppsatsen Àr att utreda vad trovÀrdig uthÄllighet Àr. Att utreda om tre dygns uthÄllighet pÄ taktisk nivÄ Àr tillrÀckligt eller om denna bör utökas till mer Àn tre dygn. I uppsatsen beskrivs vad som stÄr skrivet i olika dokument frÄn Försvarsmakten vilka styr uthÄlligheten. Det beskrivs Àven hur Försvarsmakten avser att uthÄlligheten skall se ut i framtiden.

MÄnga musiker drabbas av skador pÄ grund av sitt spelande, och mÄnga redan under sin utbildningstid. Skulle man som lÀrare, genom att tÀnka skadeförebyggande redan frÄn början, kunna undvika att ens elever i framtiden drabbas av skador? Mitt syfte med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ hur tre lÀrare ser pÄ att införa skadeförebyggande ÄtgÀrder pÄ nybörjarnivÄ och hur man skulle kunna göra för att införa det. Eftersom jag sjÀlv ska bli tvÀrflöjtslÀrare inriktade jag mig pÄ just tvÀrflöjtslÀrare, men det mesta som sÀgs Àr allmÀnt och kan appliceras pÄ vilket instrument som helst. Att tÀnka skadeförebyggande eller ergonomiskt handlar inte bara om det fysiska utan en stor del Àr psykiskt dÀrför inriktades en stor del av arbetet till att handla om psykiska och psykosociala frÄgor.

Detta examensarbete syftar till att implementera en modulgenerator som automatiskt genererar ett matchat differentialpar. Detta för att enkelt kunna generera detta vanlig förekommande byggblock utan att behöva rita om allt frÄn grunden. Modulgeneratorn som konstruerats klarar att skapa upp till 2x2 transistor block matchad layout med eller utan sköld. Programmet skapar med hjÀlp av indata frÄn konstruktören en skrÀddarsydd layout som kan anvÀndas som byggblock i integrerade kretsar. Examensarbetet Àr slutfört och har genomgÄtt omfattande testning The aim of this thesis is to implement a module generator that automatically generates a matched differential pair.

Under hösten 2012 visades Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tÄrar utan handskar pÄ Sveriges Television. Historien utspelar sig i Stockholm pÄ 80-talet och i den begynnande AIDS-epidemin. Sjukdomen slog till hÄrt och drabbade mÄnga unga homosexuella mÀn. Historieskrivningen Àr Gardells egen och ingen konstaterad ?sanning?.

I detta arbete har jag undersökt om begreppet arbetsminnet har förankrat sig hos matematiklÀrare samt om och hur de arbetar med minnestrÀning för kunskapsutveckling hos elever. I den empiriska studien har jag intervjuat sex lÀrare, frÄn runt om i Sverige, som arbetar med matematik i de lÀgre Ärskurserna. Dessa lÀrare har i sin tur olika examensÄr och olika utbildning frÄn olika universitet och högskolor. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det att arbetsminnet inte bara Àr viktigt för elevers matematiska förmÄga utan för deras skolframgÄng som helhet. Arbetsminnets olika komponenter samarbetar sÄledes inte bara för att koncentration och uppmÀrksamhet ska riktas Ät rÀtt hÄll utan Àven för att kunskap ska kunna lagras i lÄngtidsminnet.

Sammanfattning Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: SpeciallĂ€rarprogrammet, SLPHAH12 NivĂ„: Avancerad nivĂ„ Termin/Ă„r: Vt/2015 Titel: En hjĂ€lpande hand ? Elevers uppfattningar om en strategimodell vid textuppgifter i matematik Författare: Anna Egard Bengtsson och Åsa Lindskog Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Therese Vincenti Malmgren Nyckelord: LĂ€sstrategier, Matematik, Mathematic literacy, Problemlösningsstrategier, Textuppgifter ProblemomrĂ„de UtgĂ„ngspunkten i vĂ„r studie Ă€r de nedĂ„tgĂ„ende lĂ€s- och matematikresultaten i svensk skola. I Lgr11 finns problemlösning nĂ€mnd bĂ„de som en förmĂ„ga att utveckla och som ett centralt innehĂ„ll i matematik, men dagens matematikundervisning utgĂ„r i alltför hög grad frĂ„n enskilt rĂ€knande i lĂ€roboken. För att utveckla elevers förstĂ„else i textuppgifter behövs, enligt oss, bĂ„de sprĂ„ket och matematiken lyftas fram i undervisningen och för detta behövs strukturerade problemlösningsstrategier. Syfte och preciserade frĂ„gor Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ elevernas uppfattningar om strategier vid textuppgifter i matematik. Vi har utvecklat en modell som pĂ„ ett enkelt och strukturerat sĂ€tt stödjer eleverna nĂ€r de arbetar med textuppgifter.

Det finns idag diverse datorprogram som anvÀnder sig av olika typer av datoralgoritmer för att ta fram noter i sÄng som t.ex. ScoreCloud och Magic Stave. Dock Àr det inte trivialt för sÄdana program att approximera tonhöjden i sÄng. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad som Àr skillnaden mellan tonhöjden som mÀnniskor uppfattar och frekvensnivÄn som rÀknas ut av datoralgoritmer.För att undersöka detta skapade vi ett program för att kunna utföra ett lyssnartest. Testpersonerna fick lyssna pÄ ett utdrag av sÄngen frÄn lÄten Tom?s Diner av Suzanne Vega.

NÄgonting hÀnder i Stockholm, nÄgonting strÀvar uppÄt. Staden som tidigare utvidgat sig genom nya förorter och nya kollektivtrafiknÀt har bytt riktning. Det Àr inte lÀngre de horisontella spÄren som strÀcker sig ut frÄn stadskÀrnan som visar vÀgen för expanderingen. Det Àr en ny lÀngtan efter vertikala riktningar dÀr staden förtÀtas pÄ höjden. Stockholm har tagit sikte mot himlen. Den stad jag föddes och vÀxte upp i hÄller sakta pÄ att förÀndras, detta Àr nÄgot jag Àr sÀker pÄ.

Inom kontexten medelstora svenska icke-finansiella företag Àr syftet med denna uppsats att undersöka hur sambandet mellan företagens skuldsÀttningsgrad och företagens sannolikheter för konkurs ser ut genom att tillÀmpa Byströms Distance to Default (DD). Uppsatsen Àmnar besvara följande frÄgestÀllningar: (1) Hur ser företagens skuldsÀttningsgrad och sannolikhet för konkurs ut kvantifierade med Byströms DD? (2) Kan företagen öka andelen frÀmmande kapital utan att nÀmnvÀrt öka sannolikheten för konkurs kvantifierat med Byströms DD? En empirisk metod utvecklas för att berÀkna företagens skuldsÀttningsgrad, företagens sannolikhet för konkurs och för att öka andelen frÀmmande kapital utan att nÀmnvÀrt öka sannolikheten för konkurs. Indelning av företagen sker pÄ sektornivÄ. Om uppsatsens frÄgestÀllningar kan följande slutsatser dras: (1) företagens skuldsÀttningsgrad Àr olika beroende pÄ sektortillhörighet och förÀndringar i marknadsvÀrdet av företagens tillgÄngar och förÀndringar i volatiliteten av marknadsvÀrdet av företagens tillgÄngar har en tydlig pÄverkan pÄ företagens sannolikhet för konkurs (2) tvÄ av sektorerna (i.e.