Kulturstudier i undervisningen i moderna sprÄk och huruvida de förekommer Àr det huvudsakliga temat som behandlas i rapporten. Syftet var att undersöka hur kulturstudier förekom i sprÄkundervisningen, pÄ vilket sÀtt det skedde, och om lÀrarna ansÄg det viktigt att undervisa i kulturstudier. NÄgra lektioner avsattes till observation och en enkÀt delades ut till de sprÄklÀrare som arbetade pÄ den skola dÀr undersökningen genomfördes. Studien visar att lÀrarna tyckte att det var viktigt att ha kultursudier i sprÄkundervisningen eftersom det ökar förstÄelsen för andra kulturer och respekten för oliktÀnkande. Kanske nÄgot motsÀgelsefullt, för man kunde vidare konstatera att kulturstudier förekom, men inte som ett planerat moment i undervisningen, utan det skedde snarare under mera spontana former.

Detta  arbete  studerar  huruvida  en  dynamisk  balansering  av  rÀttvisa  kan  förhöja spelares uppfattning av balans i tÀvlingsinriktade asymmetriska spel. Arbetet grundar sig  pÄ  att  balans  Àr  relativt  vilket  gör  att  statisk  balansering  i  tÀvlingsinriktade asymmetriska spel kan uppfattas som orÀttvisa. Arbetet utgÄr ifrÄn Schell och Sirlins definitioner  av  balans  samt  bygger  pÄ  deras  teorier  om  hur  ett  rÀttvist  spel  bör designas. Ett kortspel med en dynamisk balanseringsmekanik utvecklas och testas av tre  grupper  dÀr  en  grupp  spelar  utan  den  dynamiska  balanseringsmekaniken,  en grupp  spelar  med  den  och  en  grupp  spelar  bÄde  med  och  utan  den  dynamiska balanseringsmekaniken. Under undersökningen erhÄlls data dels genom observation av  spelandet  och  dels  frÄn  semistrukturerade  intervjuer.  Resultaten  ger  ingen enhetlig  bild  men  tyder  pÄ  att  en  dynamisk  balanseringsmekanik  kan  förhindra  att obalans  uppstÄr  samt  att  det  i  de  grupper  den  anvÀnts  upplevdes  öka  spelets underhÄllningsvÀrde.  .

En metod som kan anvÀndas för att extrahera opolÀra narkotika- och lÀkemedelssubstanser ur matriser med ett högt fettinnehÄll har tagits fram. Metoden Àr baserad pÄ ett extraktionsprotokoll frÄn Livsmedelsverket (SLV K1-f4-m018.3) som anvÀnds för analys av bekÀmpningsmedel i animaliska livsmedel. Metoden har sedan optimerats för forensiska applikationer genom att Àndra olika variabler. TvÄ av variablerna som testades var olika typer av extraktionsmedel och mÀngden tillsatt C18 (oktadekylsilyl)-sorbent. Experimenten visade att acetonitril som extraktionsmedel och en ökad tillsats av C18 eliminerade den största andelen av fettmolekylerna i matrisen utan att kompromissa med utbytet av den undersökta analyten.

Att slĂ€ktforska idag handlar inte bara om att leta runt i gamla arkiv eller kyrkoböcker. Idag erbjuds en rad olika möjligheter för dem som slĂ€ktforskar. Idag behöver inte en intresserad person vara nĂ„gon expert pĂ„ slĂ€ktforskning utan Ă€ven personer utan erfarenhet av slĂ€ktforskning kan prova pĂ„ detta. Detta görs möjligt tack vare den nya teknik som finns dĂ„ frĂ€mst de webbsidor som erbjuder möjligheten att söka i flera stora arkiv pĂ„ ett enkelt sĂ€tt, och direkt framför sin egen dator hemma. Även för dem som fortfarande föredrar att leta pĂ„ det gamla sĂ€ttet finns idag program till datorer som underlĂ€ttar arbetet betydligt.

Ekonomisk brottslighet berÀknas kosta samhÀllet 70 miljarder per Är. Myndigheternas redskap för att komma till rÀtta med problemet Àr att utöva styrning och lagstiftning med hjÀlp av kontrollerande funktioner, en av dessa Àr revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmÀlningsskyldigheten, tÀckt ett tidigare obevakat omrÄde. Inom EU sker förÀndringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lÀttnader har införts, nÄgot ett par av Sveriges grannlÀnder har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav pÄ sÄdana reformer Àven i Sverige.

Det verkar rÄda stor konsensus om att matematikundervisningen Àr viktig för att Sverige skall kunna hÀvda sig och kunna konkurrera i en global vÀrld. Samtidigt visar det sig att eleverna i allt större utstrÀckning har svÄrt att nÄ mÄlen för undervisningen. En undervisning, som forskningen visar, Àr hÄrt styrd av den matematikbok som anvÀnds.I Finland har det visat sig att vilken lÀrobok som anvÀnds i undervisningen fÄr statistiskt signifikanta konsekvenser för elevernas resultat. I uppsatsen undersöks om samma statistiskt signifikanta samband Àven föreligger i Sverige. 149 skolor omfattande 13 408 elever ingÄr i den statistiska kvantitativa studien.

SammanfattningElevernas matematikkunskaper sjunker och mÄnga elever blir inte godkÀnda pÄ de nationella proven i matematik. Undersökningar och forskning har gjorts pÄ omrÄdet och de visar att lÀraren och sjÀlva utformningen av undervisning kan ha betydelse för hur eleverna tillÀgnar sig kunskap. Syftet med studien blev dÀrför att undersöka vilka arbetssÀtt lÀrarna i en kommun anvÀnder sig av i sin matematikundervisning i Är 1-6 samt vad lÀrarna anser ligger till grund för deras val av arbetssÀtt. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en kvantitativ metod och vÀnde sig till lÀrare som undervisade i Är 1-6. Studien omfattade inte speciallÀrare och specialpedagoger.

Jag har undersökt förhÄllandet mellan plats, skapandeprocess och mig sjÀlv som platsskapare. Platsskapande Àr ett centralt tema inom landskapsarkitekturen och vÀcker dÀrför mitt intresse och viljan att bÀttre förstÄ hur skapandeprocessen gÄr till.Underlaget till min diskussion om plats, skapandeprocess och mig sjÀlv som platsskapare bestÄr av tre delar med olika angreppssÀtt. Genom en dagbok dokumenterar jag en faktisk plats ? Karlskronaplan ? och gestaltningsarbetet som syftar till att ge denna plats en ny form. Denna del Àr ytterst personlig och rör i stor utstrÀckning mina kÀnslor för och upplevelser av sÄvÀl plats som skapandeprocess.

Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av vilka faktorer som Àr av betydelse i en omstÀllningsprocess ur jobbcoachers perspektiv. För att fÄ ett svar pÄ det anvÀndes kvalitativ metod vilka bestod av semistrukturerade djupintervjuer. Fyra jobbcoacher pÄ fyra olika omstÀllningsföretag har intervjuats. Deras arbete innebÀr att skapa mÄlbilder, fÄ syn pÄ viktiga egenskaper och att identifiera hinder för att med hjÀlp av olika metoder och strategier komma runt dessa. Resultatet visade att marknadsföring, CV och intervjutrÀning inte bara var ett komplement utan bidrog dessutom till att deltagarnas sjÀlvförtroende stÀrktes.

Det hÀr Àr ett arbete som rör frÄgor om lek och lÀrande samt hur vi genom det visuella sprÄket kan skapa berÀttelser om oss sjÀlva och vÄr omvÀrld. Allt visuellt som omger oss formar vÄra handlingar och vÄrt sÀtt att tÀnka. Vi upplever dÀrför inte vÀrlden sÄ som den Àr, utan som den vÀxer fram genom anvÀndandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen Àr att, utifrÄn barns och ungas perspektiv, titta nÀrmare pÄ hur olika leksaker kan anvÀndas som verktyg för meningsskapande.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med uppsatsen var att undersöka genom ett test-retest, reliabiliteten hos fem stycken specifika fys- och styrketester för de muskelgrupper, som Ă€r mest utsatta i en ambulanssjukvĂ„rdares arbete.- Är det en god reliabilitet i ett bellybacktest utan motstĂ„nd?- Är det en god reliabilitet i ett balanstest?- Är det en god reliabilitet i ett handstyrketest?- Är det en god reliabilitet i ett aerobiskt steptest?- Är det en god reliabilitet i ett marklyft i dragmaskin?MetodEtt test och retest utfördes pĂ„ fem tester, bellybacktest utan motstĂ„nd, handstyrketest, aerobiskt steptest, marklyft i drargmaskin och balanstest. Försökspersonerna var 14 stycken, 11 mĂ€n och 3 kvinnor, samtliga var studenter vid GIH i Stockholm.ResultatVarken bellybacktestet utan motstĂ„nd, handstyrketestet (höger samt vĂ€nster hand), aerobiska steptestet eller marklyftet i dragmaskinen visar nĂ„gra slumpmĂ€ssiga eller systematiska statistisk signifikanta skillnader. Balanstestet dĂ€remot har bra vĂ€rden pĂ„ t-testet (p=0,89), som visar att det inte finns nĂ„gra systematiska signifikanta skillnader, men lĂ„ga vĂ€rden pĂ„ övriga utrĂ€kningar som visar pĂ„ de slumpmĂ€ssiga skillnaderna.SlutsatsSamtliga tester med undantag frĂ„n balanstestet har hög reliabilitet. Balanstestet visar mindre tillförlitlighet Ă€n de övriga fyra testerna, vilket Ă€ven tidigare forskning visar.

Det salutogena perspektivet har betydelse för hur vi kan hantera den stress som upplevelse av negativa livshÀndelser kan innebÀra. KÀnslan av sammanhang har en direkt positiv effekt pÄ den upplevda hÀlsan och reducerar stress, Ängest, hopplöshet och depression. Syftet med studien var att undersöka huruvida personer med hög KASAM vÀrderar negativa hÀndelser mer positivt Àn personer med lÄg KASAM. En kvantitativ studie genomfördes och data analyserades med en tvÄvÀgs variansanalys för oberoende mÀtningar. Studien resulterade i slutsatsen att det inte finns nÄgot signifikant resultat av sambandet mellan graden av KASAM och upplevelsen av negativa livshÀndelser.

Depression Àr en av de vanligaste sjukdomsdiagnoserna i Sverige idag. MÄnga patienter med depression behandlas med lÀkemedel och/eller samtalsbehandling. Denna studie lÀgger fokus pÄ samtalsbehandling som behandlingsform mot depression, och kuratorns genomförande av samtalsbehandling i synnerhet. Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka och beskriva pÄ vilket sÀtt samtalsbehandling genomförs med patienter med depression i primÀrvÄrden, bÄde av kuratorer med och utan kognitiv beteendeterapiutbildning. Vidare var syftet att göra jÀmförelser mellan dessa tvÄ grupper av kuratorers sÀtt att genomföra samtalsbehandlingen, för att utforska likheter och skillnader i beskrivningarna.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilken funktion förtroende har och hur man ser pÄ risker i det moderna, individualiserade samhÀllet. Uppsatsen bestÄr huvudsakligen av en litteraturstudie, men innehÄller Àven en liten empirisk undersökning i form av en enkÀt. EnkÀten har delats ut hos studenter inom ekonomi och naturinriktade Àmnen pÄ Karlstads universitet. EnkÀten Àr av explorativ art och resultatet av denna Àr en illustration av hur det kan se ut i verkligheten. Syftet med enkÀten var att ta reda pÄ om det fanns en differentierad syn pÄ risk beroende av den teoretiska grund de studerande har vilket Àven resultatet visade pÄAv litteraturstudien framgÄr det att förtroende Àr en ytterst viktig funktion i samhÀllet som Àr avgörande för mÀnskligt liv och den ekonomiska utvecklingen.