Den som lÄnar ut ett belopp mot sÀkerhet i pantrÀtt har ett förhÄllandevis gott skydd mot kreditförluster. Den som inte sjÀlv innehar pantegendomen med besittningsrÀtt, utan mÄste lita pÄ att den som innehar egendomen inte lÀmnar ut den till gÀldenÀren eller nÄgon annan eller pÄ annat sÀtt avhÀnder sig egendomen, löper eventuellt större risk att lida rÀttsförluster. Uttryckt pÄ ett annorlunda vis kan man sÀga att en denuntiationspanthavare löper större risk Àn en besittningspanthavare. Mitt syfte Àr att identifiera och analysera de risker en denuntiationspanthavare utsÀtter sig för jÀmfört med de risker en panthavare med besittning till pantegendomen utsÀtter sig för..

Älander, Eva (2011): De nationella proven i svenska ? hur pĂ„verkar de undervisningen i Ă„rskurs 9? Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i GĂ€vle. SammanfattningDetta Ă€r en studie om det nationella provet i svenska för Ă„rskurs 9.

Kvicksilver Àr ett av de farligaste miljögifter vi kÀnner till. Regeringen har dÀrför arbetat fram ett förslag till förbud mot kvicksilver som kemikaliereagens frÄn Är 2004. Detta förbud innebÀr att mÄnga laboratorier mÄste byta analysmetoder. Vid analys av CODCr anvÀnds kvicksilversulfat för att minska interferens frÄn klorid. Bravikens pappersbruk anvÀnder en CODCr-metod som innehÄller kvicksilver.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.

The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how teachers and other people working with mathematics in a school context perceive inclusion in terms of education. In addition,the purpose is to describe their experiences of inclusive education in mathematics and to identify factors of importance for an inclusive approach to teaching mathematics. The starting point was the significance of inclusive education as regards the education system and research on the implementation of inclusive education internationally and in Sweden. The theoretical approach is founded in a special education perspective on teaching and the theory of optimal experience. The people interviewed for this study are directly or indirectly involved in the teaching of mathematicsat a school that explicitly works from an inclusive perspective.

VÄrt syfte var att försöka pÄverka en ungdomsgrupps empatiska förmÄga genom vÀrderingsövningar. För att mÀta den eventuella förÀndringen har vi anvÀnt intervjuer och ostrukturerade observationer. VÄr undersökningsgrupp bestod av nio pojkar ur en Ättondeklass. För ett tydligare resultat hade vi behövt mera tid Àn de sju veckor vi hade till förfogande. Vi har genom undersökningen styrkts i vÄr uppfattning att empati Àr medfödd och utvecklingsbar.

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ nÄgot om kopplingen mellan dyslexidiagnosen och den hjÀlp elever fÄr. Vi sökte svar utifrÄn sex frÄgestÀllningar som berör om elever med dyslexidiagnos fÄr mer och/eller annorlunda hjÀlp Àn de utan, om det Àr eleverna med de största lÀs- och skrivsvÄrigheterna som har diagnos,om hjÀlpen gÄr till de elever som behöver den bÀst och om förÀldrars möjlighet att pÄverka. En enkÀtundersökning genomfördes bland 55 pedagoger i tvÄ olika kommuner och dessa jÀmfördes sedan med varandra. Resultatet visade att mÄnga pedagoger ansÄg att dyslexidiagnosen var viktig. I den ena kommunen fick eleverna med diagnos mer hjÀlp Àn de utan.

Syftet med denna uppsats var dels att ta reda pÄ hur elever uttrycker geometriska begrepp med hjÀlp av bilder, dels att försöka finna fler uttryckssÀtt för begrepp inom geometrin. FrÄgestÀllningarna var: Vilken betydelse har bilden som uttrycksform enligt olika teorier för lÀrande? Hur uttrycker elever sina bilder av de grundlÀggande geometriska formerna? Hur kan matematiklÀrare anvÀnda sig av bilder i sin geometriundervisning? För att söka svar pÄ frÄgestÀllningarna valde jag att anvÀnda mig av litteraturstudie och empirisk studie. Den empiriska studien baserades pÄ kvalitativ metod, dÀr intervjuerna bestod av en blandning av semistrukturerad och ostrukturerad intervjuform. Litteraturstudien behandlar olika teorier om betydelsen av att skapa bilder för lÀrande, vilket ingÄr i Bruners representationsteori.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av lÀromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv dÀr tyngdpunkten ligger pÄ att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmÄgor att kunna anvÀnda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lÀrarens betydelse för elevernas lÀrande. Matematik Àr ett Àmne som genererar mycketkÀnslor, bÄde positivt och negativt och eleverna mÄste tidigt fÄ stöd i att utveckla tillit till den egna förmÄgan att lÀra. Elevernas olikheter förutsÀtter varierad undervisning för bÄde mÄluppfyllelse och motivation.

Tal och röst styrs av komplicerade processer, dÀr vitt skilda funktioner anvÀnds i dess produktion och perception. Hur tal och röst uppfattas skiljer sig pÄ flera sÀtt frÄn den objektiva mÀtbara akustiska talsignalen. Grundtonens, F0?s, styrka och det man kallar talarformanten Àr tvÄ parametrar som pÄverkar hur rösten lÄter. Studien hade som syfte att undersöka om grundtonens styrka och med eller utan talarformant pÄverkar vilka stimuli otrÀnade röstbedömare tycker bÀst om.

Utvecklingen inom ambulanssjukvÄrden de senaste decennierna har varit omfattande och stÄr idag för bÄde avancerad sjukvÄrd utanför sjukhuset och transporten av dessa patienter till sjukhus. Fler vÄrdkedjor startas vilket innebÀr att mer vÄrd utförs pÄ plats hos patienten, efter det transporteras patienten direkt till behandlande specialistavdelning, utan att fördröjas pÄ akutmottagningen. Denna utveckling stÀller ökade krav pÄ fler specialistutbildade ambulanssjuksköterskor. Det Àr ofta snabba och svÄra beslut som skall tas och felaktiga beslut kan ge svÄra konsekvenser för patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀndringar i tid med och utan prehospital omvÄrdnad för patienter med bröstsmÀrtor i ett treÄrsperspektiv.Metod: Studien var retrospektiv med en komparativ design. Data frÄn januari under 2009-2011 samlades in i form av Àrenderapporter frÄn SOS-alarm, som sedan jÀmfördes med varandra.Resultat: I studien ingick 254 patienter.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka hur vuxna personer utan hj?rnskada skattade sin kommunikationsf?rm?ga med hj?lp av La Trobe Communication Questionnaire (LCQ) och j?mf?ra samst?mmigheten med deras n?rst?endes skattning. Studien unders?kte ocks? eventuellt samband mellan sj?lvskattning p? LCQ och utbildningsl?ngd, ?lder samt k?n. B?de tidigare insamlade och nya data analyserades i denna studie.

Syfte: Att mÀta kontrastkÀnsligheten pÄ en multifokal kontaktlins, med tre olika additioner för att se om kontrastkÀnsligheten Àndras med olika additioner.Metod: 19 personer deltog i studien. En Biofinity multifokal CD (center distance) kontaktlins valdes till studien. Testet gjordes med tre olika additioner, en lÄg addition pÄ +1,00 D, en mellanaddition pÄ +1,50 D och en hög addition pÄ +2,00 D och Àven med en kontaktlins utan addition som ocksÄ var Biofinity. MÀtning av hög- och lÄgkontrastvisus 10 % gjordes med samtliga kontaktlinser.Resultat: MedelvÀrdet för högkontrastvisus var -0,15 logMAR för linsen utan addition, och nÄgot högre dvs. sÀmre visus med addition.

Sammanfattning:Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med de elever som har matematiksvÄrigheter samt de matematiskt begÄvade eleverna. Vi presenterar olika metoder för hur man kan hjÀlpa dessa elever och diskuterar kring begreppet "elever med sÀrskilda behov". VÄr enkÀtundersökning Àr riktad till pedagoger som undervisar matematik i skolans tidiga Är. Redovisningen av resultatet sker genom stapeldiagram och sammanfattningar. Bakgrund: VÄrt intresse för matematik vÀcktes nÀr vi deltog i kursen didaktisk matematik.

Abstract Syftet med vÄr undersökning pÄ tvÄ gymnasieskolor Àr att fÄ en uppfattning om vilket stöd gymnasieelever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, men utan diagnos, fÄr i samband med svenskundervisningen. Metoden Àr kvalitativa intervjuer med en svensklÀrare, tvÄ elever och en specialpedagog pÄ vardera skolan. Resultatet visar att de lÀrare vi intervjuar saknar utbildning för att kunna hjÀlpa dessa elever i sin undervisning. Kommunikationen mellan lÀrare, elev och specialpedagog varierar till stor del pÄ de tvÄ skolorna. En viktig slutsats Àr att lÀrare med lÄng erfarenhet inom den pedagogiska verksamheten har en större kompetens att hjÀlpa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i sin undervisning.