Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka de bakomliggande orsakerna, motiven, till varför tvÄ lÀrare i en klass i Ärskurs tvÄ valt att anvÀnda sig av en interaktiv skrivtavla i sin matematik-undervisning. Jag undersöker Àven om eleverna har liknande Äsikter som lÀrarna och vilken typ av interaktivitet som dessa lÀrare genererar med hjÀlp av den interaktiva skrivtavlan. En kvalitativ forskningsmetod fungerade bÀst för att besvara mina forskningsfrÄgor. Den sociokulturella teorin ligger som grund dÄ bruket av artefakter ses som centralt tillsammans med mÀnniskans relationer. De metoder som anvÀnts för att besvara mina frÄgestÀllningar Àr observationer av tre olika lektioner som videofilmats, intervjuer av lÀrarna och en fokusgruppsdiskussion med elever. Resultatet visar att lÀrarnas motiv Àr flera och utgÄr ifrÄn dels ett lÀrandeperspektiv dÀr eleverna Àr i fokus dels ett didaktiskt perspektiv dÀr effektivitet och tidsvinster under lektioner Àr fokus.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur elever i Ärskurs Ätta och nio uppfattar Àmnet religionskunskap. Jag har anvÀnt mig av enkÀter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsÀmnet har förÀndrats under 1900-talet, frÄn att ha varit ett Àmne som enbart tog upp kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora vÀrldsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsÀmnet Àr lika viktigt som andra skolÀmnen.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.

Denna studie Àr genomfört som ett undervisningsförsök, dÀr formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förÀndra undervisningen pÄ denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till Àmnet genom denna undervisningsstrategi. Ett sÀrskilt fokus riktades pÄ elever i matematiksvÄrigheter. Studien genomfördes i en Ärskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ?Key Strategies? for Effective AssessmentutifrÄn och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning ? Putting it into practice.

Forskarna menar att dyskalkyli Àr lika vanligt förekommande som dyslexi. För att hjÀlpa elever med dyskalkyli Àr det viktigt att upptÀcka svÄrigheterna sÄ tidigt som möjligt. Internationell forskning har genomfört tester för att finna orsaken till dyskalkyli och dÀrmed kunna stÀlla en tidig diagnos samt sÀtta in tidig hjÀlp. Jag har dÀrför undersökt vilken kunskap lÀrare har för att kunna upptÀcka dyskalkyli och anpassa undervisningen för att hjÀlpa elever med specifika matematiksvÄrigheter. För detta ÀndamÄl genomfördes ett antal intervjuer med lÀrare som arbetar med matematikundervisning i de tidigare skolÄren.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lÀrandet i Àmnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssÀtt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i Ärskurs ett i tvÄ olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag anvÀnde mig av för att nÄ ett resultat var enkÀtundersökning med blandade frÄgor och kvalitativa elevintervjuer. De mest centrala begreppen i detta arbete Àr motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation dÀr eleven arbetar med en uppgift. Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolÀmnet matematik, hur de Àr motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de Àr motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. DÀrefter blev fokuset pÄ sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlÀrning och aktivitet.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en fördjupad förstÄelse av hur nÄgra lÀrare anser att de arbetar med kommunikation i sin matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi genomfört tolv semi-strukturerade intervjuer inom ramen för en kvalitativ ansats. Vi har dÀrefter analyserat intervjuerna och sorterat in det vi har funnit under tio olika teman. Vi har ocksÄ betraktat beskrivningarna av den kommunikativa undervisningskulturen i lÀrarnas klassrum utifrÄn Hufferd-Ackles (2004) verktyg för analys. Vi har urskilt olika kommunikativa synsÀtt bland lÀrarna i studien, det mer lÀrarcentrerade och det mer elevcentrerade.

Empirisk forskning samt litteratur visar att musiken pÄverkar oss pÄ mÄnga plan samt har en inverkan pÄ livskvaliteten. Uppsatsen syftade till att presentera detta samt belysa genom en undersökning av hur personer med och utan diagnosen Asperger syndrom/autistisk personlighetsstörning upplevde musikens inverkan pÄ deras liv och livskvalitet. Inledningen bygger pÄ en grund av undersökningar och litteratur om musiken, livskvalitet samt en förklaring till diagnoserna. Fyra personer utan diagnos och fyra personer med diagnos djupintervjuades. Resultatet visar att samtliga tycker musiken har en stor inverkan pÄ deras livskvalitet och vÀlmÄende helt i linje med mycket av den tidigare forskningen.

Psykosrelaterade diagnoser Àr de mest förekommande diagnoserna bland rÀttspsykiatriskt vÄrdade patienter inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. Dessa patienter riskbedöms för framtida vÄld och i vÄrden ingÄr riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vÄrdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rÀttspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lÀmnat den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan Ären 2005-2010. Beskrivningen fokuserades pÄ patienternas riskbedömning för vÄld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jÀmfördes med varandra.

Syftet med denna studie Àr att, utifrÄn ett matematikdidaktiskt perspektiv, undersöka hur derivata introduceras i gymnasiets kurs Matematik C. Vi har i huvudsak fokuserat pÄ didaktik och kognitiv utveckling. I en genomgÄng av relevant litteratur har vi tagit del av teorier och resultat frÄn tidigare forskning inom samma omrÄde. Litteraturen försöker besvara frÄgan om hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan överbrygga kognitiva hinder och ge elever en djupare förstÄelse kring de matematiska sammanhangen.VÄrt material bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn tvÄ skolor och ett antal lÀroböcker. GenomgÄngen av intervjumaterialet har resulterat i fyra teman att anvÀnda som grund för hela studien: allmÀnt lÀrande, matematiklÀrande, derivatbegreppet samt visualisering.De lÀrare vi intervjuar vill alla stimulera elevers intresse för mer avancerad matematik.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i LÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlÄdan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlÄdan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlÄda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlÄdan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlÄdan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs dÀr. Vi har Àven i vÄr verksamhet uppmÀrksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svÄrt och krÄngligt. Studiens syfte Àr att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlÄdan.

Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Inom det företagsekonomiska ÀmnesomrÄdet har Johanson och Vahlnes Uppsalamodell sedan 1970-talet varit en dominerande teori vad gÀller företags internationaliseringsprocesser. Enligt denna teori bör företag gradvis expandera internationellt och inhÀmta kunskap om utlÀndska marknader innan en expansion genomförs. I kontrast till denna har pÄ senare Är Born Global, en teori som ifrÄgasÀtter Uppsalamodellen, vunnit mark. Detta dÄ det har blivit allt vanligare att företag redan initialt expanderar till avlÀgsna marknader utan att inneha den kunskap som Uppsalamodellen föresprÄkar. DÄ Uppsalamodellen fokuserar pÄ vinstdrivande tillverkande företag Àr syftet med denna uppsats att analysera Uppsalamodellens relevans i förhÄllande till de icke vinstdrivande tjÀnsteorienterade hjÀlporganisationerna LÀkare Utan GrÀnser och LÀkarmissionen, vilka kan anses vara exempel pÄ Born Globalföretag.