Psykosrelaterade diagnoser Àr de mest förekommande diagnoserna bland rÀttspsykiatriskt vÄrdade patienter inom den rÀttspsykiatriska vÄrden. Dessa patienter riskbedöms för framtida vÄld och i vÄrden ingÄr riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vÄrdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rÀttspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lÀmnat den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden vid RÀttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan Ären 2005-2010. Beskrivningen fokuserades pÄ patienternas riskbedömning för vÄld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jÀmfördes med varandra.

Denna rapport redovisar ljuddesign- och implementationsprocessen av en sekvens i ett digitalt spel. Syftet var att designa en cinematisk interaktiv sekvens utan cut-scenes. Arbetet skulle vara upp- byggt runt ett system som ska fo?renkla sma? designingrepp utan att pa?verka eller fo?ra?ndra de o?vriga implementerade ljuden allt fo?r mycket. Arbetet utfo?rdes genom en kombination av linja?r ljudla?gg- ning och implementering i spelmotorn Bitsquids level editor och det visuella skriptspra?ket Flow.

Mitt examensarbete handlar om hur man kan undervisa elever med matematiksvÄrigheter, med sÀrskilt fokus pÄ begreppet brÄk. Jag redogör för bÄde forskares och lÀrares uppfattningar om vad matematiksvÄrigheter Àr och vilka orsaker de menar kan ligga till grund för att vissa barn har svÄrigheter med matematik. Det framkommer att det Àr ett mycket komplext samspel som leder fram till att barns kunskaper i matematik utvecklas sÄ olika. Orsakerna till matematiksvÄrigheter kan vara medicinska/neuroligiska, psykologiska, sociologiska sÄ vÀl som pedagogiska. För att underlÀtta matematikinlÀrningen för elever med matematiksvÄrigheter menar forskarna att man bör lÄta eleverna samtala, diskutera och argumentera i matematiken, samt arbeta med konkret matematik.

I ett historiskt perspektiv kan skolmatematiken betraktas som traditionstyngd. Forskning visar att lektionstid ofta Àgnas Ät elevers eget arbete och att elever förlorar sin lust att lÀra matematik. Detta stÄr i kontrast till forskning om bl.a. resonemangs- och kommunikationskompetens, samt kamrat- och sjÀlvbedömning som kan öka motivation och vara viktigt för lÀrande. Uppsatsen vill öka kunskapen om kommunikationen som sker nÀr elever och lÀrare samtalar om problemlösningar i matematik samt vilka aspekter av elevernas lösningar som erkÀnns i samtalet.

Arbetet Àr en studie kring hur elevers attityder, lust och motivation samt resultat pÄverkas och förÀndras dÄ man förÀndrar arbetssÀttet i matematikundervisningen. Undersökningen utfördes i samband med en praktikperiod i slutet av min lÀrarutbildning. Klassen i vilken jag utförde studien bestod av 28 elever Är 7. Med hjÀlp av min handledare delades klassen i tvÄ likvÀrdiga grupper vardera med 14 elever. Handledaren undervisade ena halvan pÄ ett traditionellt sÀtt och jag som hade andra halvan arbetade med laborativa uppgifter som eleverna fick lösa i smÄgrupper.

En konsult vid företagshÀlsovÄrden i Norrland anvÀnder sig av Organizational Behavior Management (OBM) för att hantera konflikter. Konsulten beskriver metoden som ?att det Àr inte problemet som Àr problemet, utan det Àr lösningen som Àr problemet?. I OBM fokuseras inte pÄ vad som har hÀnt eller vad anstÀllda kÀnner, utan pÄ beteendet, d.v.s. det som de anstÀllda gör och sÀger i en given situation.

Att strÀva efter att vara en skola för alla innebÀr en stor variation i klassuppsÀttningarna och likasÄ kunskapsnivÄerna inom klasserna. Att dÄ som lÀrare ge eleverna det stöd och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas sÄ lÄngt som möjligt kan vara en utmaning. Dessutom har provresultat frÄn nationella prov och resultat frÄn PISA-undersökningar visat att elever har svÄrt med matematik i skolan. DÀrför har det i denna systematiska litteraturstudie undersökts om öppna och/eller rika matematikuppgifter skulle kunna öka elevernas stimulans och resultat i matematik. De frÄgestÀllningar som lades till grund för studien Àr: Vad bör en matematiklÀrare tÀnka pÄ för att konstruera stimulerande öppna matematikuppgifter? Vilka erfarenheter har lÀrare och elever av att anvÀnda öppna respektive rika matematikuppgifter i undervisningen? Studiens resultat visar bl.a.

Den hÀr rapporten Àr en del av mitt examensarbete, vilket berör omrÄdet simuleringsverktyg och frilÀggninsgdiagram inom fysikundervisning, frÀmst inriktad mot fysikaliska krafter i gymnasiekurser. Arbetet grundar sig pÄ tidigare studier om varför och hur man ska utforma ett digital hjÀlpmedel till undervisningsmiljöer. Det slutliga resultatet ska inte ses som en fÀrdig produkt utan som en prototyp av en produkt av denna karaktÀr. Rapporten betonar Àven vikten av att detta program inte ensamt kan ge eleven förstÄelse utan att det Àven stÀller krav pÄ lÀrare och pÄ undervisningsmiljön. Programmet ska anvÀndas, precis som det pÄpekas i denna rapport, som ett stödverktyg för lÀrare och elever, för att underlÀtta i fysikundervisningen genom att ge möjlighet att kunna rita och prova frilÀggningsdiagram av krafter..

Denna studie Àr en litteraturstudie dÀr kurslitteratur i matematikdidaktik har undersökts med avseende pÄ hur berÀkningsstrategier för subtraktion beskrivs. Kurslitteraturen anvÀndes vid Stockholms universitet lÀsÄret 2008/09 i kurser som riktar sig mot matematikundervisning i tidiga skolÄr. Beskrivna berÀkningsstrategier i den undersökta litteraturen kategoriseras i en matris över olika berÀkningsstrategier. Matrisen bygger pÄ forskning om vilka berÀkningsstrategier som elever anvÀnder dÄ de utför berÀkningar i huvudet. Det Àr bÄde strategier som eleverna fÄtt lÀra sig i skolan och strategier som de sjÀlva har utvecklat.

Syftet med denna studie Àr att undersöka variationen i utlÀsningen av matematiska symboluttryck och vilka strategier, liknande dem som identifierats vid andrasprÄks-kommunikation, som anvÀnds för att överkomma problem vid muntlig kommunikation av uttrycken. Genom att studenter fick lÀsa utvalda symboluttryck högt innantill, men ocksÄ med ord skriva hur de skulle lÀsa olika integraluttryck, identifierades en rad olika strategier för utlÀsning och mÄnga variationer noterades. DÄ den skriftliga datainsamlingsmetoden var ny, utvÀrderades denna. Att instruera informanterna om att ?skriva som de skulle sÀga? resulterade i text som lÀtt kunde översÀttas i talsprÄk och dÀrefter analyseras pÄ liknande sÀtt som muntliga utlÀsningar.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera nÄgra lÀrares tal om den egna rollen och roller som elever kan ta eller tilldelas vid undervisningssituationer dÀr elever samverkar kring problemlösning i matematik. FrÄgestÀllningarna behandlar vilken betydelse lÀrarna tillmÀter den egna rollen och elevernas roller, hur lÀrarnas beskrivning av den egna rollen utvecklas under samtalet samt vilken betydelse lÀrarna tilldelar reciprocitet mellan eleverna. Det teoretiska ramverket har sin grund i det designteoretiska perspektivet som Rostvall och Selander (2008) har utvecklat samt forskning om lÀrares roll vid matematikundervisning och lÀrares yrkesutveckling. Resultatet frÄn ett fokusgruppsamtal analyseras och diskuteras med hjÀlp av det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att lÀrarna frÀmst tillmÀter den egna rollen betydelse dÄ det gÀller organisation av elevgrupper i mÄlsÀttning att samtliga elever ska delta i problemlösningsarbetet.

Jag har valt att nÀrmare studera vad klasslÀraren kan göra för att underlÀtta inlÀrningen hos elever med diagnoserna ADHD eller DAMP. Mina frÄgestÀllningar gick ut pÄ vad man kan göra för dessa elever nÀr det gÀller undervisning, klassrumsmiljö och underlÀtta samspelet med elever utan dessa diagnoser. Dessutom var jag intresserad av hur förÀndringarna i undervisning och klassrumsmiljö pÄverkar övriga elever. DÀrför har jag studerat litteratur om detta och gjort intervjuer med dels tvÄ speciallÀrare och dels tvÄ klasslÀrare. Sedan har jag sammanstÀllt intervjuerna och jÀmfört dem med varandra och med litteraturen.

Sammanfattning VÄrt examensarbete handlar om anvÀndandet av laborativ undervisning pÄ gymnasiet. Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka vad eleverna anser om att anvÀnda detta undervisningssÀtt inom matematiken pÄ gymnasiet. I vÄr undersökning valde vi att anvÀnda oss av tvÄ olika undersökningsmetoder, en enkÀtundersökning och intervjuer. EnkÀtundersökningen gjorde vi dels för att fÄ alla elevers synpunkter och en bred syn pÄ deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville Àven veta vad de ansÄg om laborativ undervisning i jÀmförelse med traditionell undervisning.

Min uppsats handlar om lÀngtan och syftet Àr att visa att och hur lÀngtan spelar en roll i vÄra liv. Jag försöker i uppsatsen att göra lÀngtan konkret genom att visa hur lÀngtan finns och deltar i vÄr vardag. Detta gör jag med hjÀlp av litteratur, tvÄ djupintervjuer och texter skrivna av 13 Ättondeklassare.Jag försöker inte ge nÄgra svar i min uppsats utan mer skapa en diskussion och ge lÀsaren nÄgot att tÀnka vidare pÄ. Kanske lÀngtans olika former och betydelse och hur nÄgot sÄ naturligt men svÄrt att definiera tar plats i oss. Jag kommer att ta upp hur vi formar vÄr lÀngtan bland annat beroende pÄ vÄr Älder och livssituation, men ocksÄ vad lÀngtan gör med oss och vilka influenser vi fÄr frÄn vÄr omgivning..

I denna rapport diskuteras hur wikis kan anvÀndas med mÄlet att inkludera fler elever medmatematiksvÄrigheter i matematikundervisningen i grundskolans senare Äldrar. Rapporten Àr gjord som en litteraturstudie. Förhoppningen Àr att studien kan inspirera matematiklÀrare att utnyttja den nya informations- och kommunikationstekniken, med fokus pÄ wikis, för att öka motivationen bland elever för matematik och för att kunna inkludera fler elever i undervisningen.Hela idén med att anvÀnda wiki bygger pÄ att eleverna samarbetar, vilket i sig kan fÄ positivakonsekvenser i klassen. Erfarenheter frÄn anvÀndandet av wikis visar ocksÄ ett antal andravÀsentliga fördelar. Elever som av olika skÀl har svÄrt att samarbeta direkt med andra eleverkan göra det via wikis, eftersom deras problem inte pÄ samma sÀtt pÄverkar kommunikationen via wikis som den gör vid direkt kommunikation.