Syftet med vÄr undersökning var att se huruvida lÀrare, elever och förÀldrar i skolÄr tre samt i skolÄr sex anser att skolans matematikundervisning Àr relaterad till vardagen. Som metod för att fÄ svar pÄ denna frÄga anvÀnde vi oss av en enkÀtundersökning som genomfördes av lÀrare, elever och förÀldrar i Är tre och sex. Resultatet visar att förÀldrarna anser att matematikundervisningen i skolan till stor del kan kopplas till den vardagsrelaterade matematiken medan majoriteten av elever och lÀrare endast menar att koppling förekommer till viss del..

BAKGRUND: I bakgrunden har tidigare undersökningar och litteratur tagits upp som berör vikten av en varierad matematikundervisning i relation till elevers lÀrande. Utöver tidigare undersökningar görs Àven kopplingar till vÄr lÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo-94. Undersökningen utgÄr ifrÄn det socio-kulturella perspektivet.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta del av verksamma lÀrares erfarenheter gÀllande en varierad matematikundervisning. DÀrigenom hoppas jag ocksÄ att kunna vidga min egen kompetens inom omrÄdet.3METOD: Undersökningen har ett kvalitativt förhÄllningssÀtt dÀr tillvÀga-gÄngssÀttet Àr en Self report, det vill sÀga en intervju som skrivs ner av deltagarna.RESULTAT: Respondenternas svar visade pÄ tydliga skÀl till varför det Àr viktigt att variera undervisningen. I sina redogörelser beskrev Àven respond-enterna flera olika hjÀlpmedel och aktiviteter som de anvÀnder sig av för att hjÀlpa eleverna i deras lÀrande..

Denna aktionsforskningsstudies syfte Àr att fÄ kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikÀmnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, dÀr eleverna ges möjlighetatt lÀra av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen Àrviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik Àr viktig för att eleverna ska fÄ en begreppsförstÄelse. PÄ deberörda skolorna i studien var detta nÄgot som behövde utvecklas.UtgÄngspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fÄtt arbeta med laborativt material i matematik inomomrÄdena problemlösning samt lÀngd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys dÀr den sociala interaktionen i förhÄllande tillkommunikationen studerats.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva Tankeverkstad som ett arbetssÀtt i matematik för skolÄr 1-2. Syftet Àr samtidigt att med Tankeverkstad som konkret exempel belysa hur lÀrare kan utveckla och förÀndra sin verksamhet. Ett tredje syfte Àr att med hjÀlp av Tankeverkstad visa ett exempel pÄ hur lÀrare kan anvÀnda forskning för att utveckla sig i sitt arbete. Studien bygger pÄ litteraturgenomgÄng och empiriska studier.Ett resultat av undersökningen Àr att Tankeverkstad Àr ett undervisningssÀtt utan lÀromedel och utan matematiskt symbolsprÄk frÄn början. Eleverna tillverkar eget materiel och Àgnar sig mycket Ät problemlösning.

Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare. Kunskaper i matematik behövs för att fatta vÀlgrundade beslut i vardagslivets mÄnga valsituationer. Elevers instÀllning och motivation till Àmnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i matematiken sker. DÀrför har jag valt att göra en undersökning om elevers attityder till matematikundervisning. Undersökningen Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer som genomfördes i tvÄ olika skolor i Norrbotten med tvÄ olika elevgrupper bestÄende av yngre och Àldre elever samt tvÄ pedagoger.

Syftet med studien Àr att undersöka hur och varför sex lÀrare i förskoleklass och i grundskolans tidigare Är förlÀgger sin matematikundervisning utomhus i skolans nÀrmiljö. DÄ styrdokumenten Àr vÀgledande i undervisningen undersöks Àven hur lÀrare förverkligar dessa dokument nÀr de förlÀgger sin matematikundervisning utomhus i skolans nÀrmiljö. Denna undersökning har en deskriptiv ansats, dÄ den beskriver sex lÀrares tankar kring matematikundervisning utomhus. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att bestyrka eller visa motsÀttningar pÄ de teorier som utforskas. Resultatet visar att nÀr utomhusmiljön nyttjas som ett lÀromedel i matematikundervisningen Àr syftet att eleverna ska lÀra sig begrepp och metoder för att hantera och bruka bl.a.

VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur fem lÀrare i södra Sverige knyter an vardagen och verkligheten till matematikundervisning i grundskolans tidigare Äldrar. Vi undersöker ocksÄ hur lÀrarna anvÀnder skolans nÀrmiljö till det. Vi hoppas att fÄ fler och nya idéer kring hur lÀrare kan anvÀnda sig av omvÀrlden och erfarenheter i matematikundervisningen. VÄrt slutgiltiga mÄl med undersökningen Àr att vi ska kunna ta med oss dessa erfarenheter i vÄr egen undervisning som lÀrare. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt av fem kvalitativa intervjuer av lÀrare i skolans lÀgre Äldrar.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lÀrobok. Metoder som vi har anvÀnt oss av Àr i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna fÄ en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi Àven observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar pÄ olika skolor i och omkring Malmö. En av dem anvÀnder inte lÀrobok alls medan de andra tvÄ anvÀnder den delvis. För att ge lÀsaren en bÀttre förstÄelse för vÄr undersökning har vi i vÄr teoridel redogjort för olika syn pÄ kunskap, lÀrande och undervisning samt lÀrarens uppdrag.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka skolÄr 1-lÀrares instÀllning till utomhusmatematik och i vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av denna arbetsform. Vi har Àven undersökt om anvÀndandet av utomhusmatematik skiljer sig mellan skolor i kommunens inner- och ytteromrÄden. Metoden vi anvÀnde oss av var kvalitativa intervjuer och vÄrt resultat har jÀmförts med hur forskare menar att elever pÄverkas av matematikundervisning som bedrivs utomhus. Vi har kommit fram till att samtliga respondenter i sin helhet Àr positivt instÀllda till anvÀndandet av utomhusmatematik men att det ÀndÄ Àr fÄ som anvÀnder det i sin undervisning. HÀlften av respondenterna anvÀnder utomhusmatematik i undervisningen varav tvÄ gör det regelbundet varje vecka. LÀrare tillhörande skolor i kommunens inneromrÄden anvÀnder utomhusmatematik nÄgot mer Àn lÀrare tillhörande ytteromrÄdena.

Detta arbete behandlar den grafritande rÀknaren som hjÀlpmedel i matematikundervisningen. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielÀrare anvÀnder den grafritande rÀknaren i undervisningen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken gymnasielÀrare i matematik fördelade pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i södra Sverige. Resultaten visade att lÀrarna anvÀnder den grafritande rÀknaren för att visualisera grafer och effektivisera undervisningen. Undervisningen bedrevs pÄ ett ickekonstruktivistiskt vis och hade inte anpassats till den grafritande rÀknarens didaktiska möjligheter.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka hur styrd lek anvÀnds som pedagogiskt verktyg i undervisning, i synnerhet i matematikundervisning, i förskoleklass och Är 2. Ett ytterligare syfte Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare i förskoleklass och Är 2 ser pÄ styrd lek som pedagogiskt verktyg samt att studera skillnader mellan de olika Ärskurserna gÀllande anvÀndandet av styrd lek i matematikundervisning. Observationer och intervjuer har anvÀnts som metod. Studien Àr gjord pÄ tvÄ skolor. Fyra lÀrare har intervjuats samt observerats och fem observationstillfÀllen i matematikundervisning har Àgt rum.  I observationerna synliggörs hur lÀrarna i förskoleklass och Är 2 arbetar med styrd lek i matematikundervisningen och i intervjuerna framkommer hur lÀrarna ser pÄ styrd lek som pedagogiskt verktyg samt hur de anser att de arbetar och vill arbeta med detta.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en inblick i hur lÀrare i grundskolans tidigare Är resonerar vid valet att undervisa lÀroboksbaserat eller lÀrobokslöst i matematik. Undersökningen riktar sig till lÀrarstudenter och verksamma lÀrare som arbetar med matematikÀmnet. Matematik Àr ett aktuellt Àmne i dagens utbildningsdebatt, framförallt angÄende lÀrobokens vara eller icke vara i undervisningen. FrÄgestÀllningarna i denna undersökning berör vilka faktorer, och hur dessa faktorer, pÄverkar lÀrarnas val att undervisa lÀroboksbaserat eller lÀrobokslöst. Hur pÄverkar nÀmnda faktorer arbetssÀttet, samt vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀroboksbaserad och lÀrobokslös matematikundervisning.

Studiens syfte var att undersöka hur utvalda grundskollÀrare i de tidigare Ären arbetar med andrasprÄkselever i matematikundervisningen med fokus pÄ problemlösning. Detta dÄ vi visste att sprÄket har en betydande roll i matematiken och Àr en kritisk aspekt för andrasprÄkselever. Data samlades in genom fem intervjuer med verksamma lÀrare och en observation av en matematiklektion som hade fokus pÄ problemlösning. Detta resulterade i att vi upptÀckte att lÀrare inte anpassar sin matematikundervisning specifikt för andrasprÄkselever. De tog dock upp exempel pÄ svÄrigheter som kan uppstÄ för andrasprÄkselever i problemlösningsuppgifter.

Denna studie syftar till att undersöka vad som motiverar elever att lÀra sig matematik samt undersöka den eventuella korrelationen mellan motivation och prestation i matematik. Motivation ses utifrÄn tvÄ huvudkategorier, inre och yttre motivation. Hur motivations- och prestationsnivÄn pÄverkar och pÄverkas av attityder mot matematikundervisningen samt pÄverkas av kÀnslan av relevans Àr viktiga följdfrÄgor. Studien Àr kvantitativ och undersöker med hjÀlp av drygt 80 enkÀtsvar dessa frÄgestÀllningar. Analysen av det empiriska materialet visade att elever framför allt Àr motiverade att lÀra sig mer matematik pÄ grund av yttre motivation (betyg, söka utbildning, förÀldrar tycker det Àr viktigt).

Syftet med denna studie Àr att jag vill fÄ en fördjupad kunskap nÀr det gÀller problemlösning i matematikundervisning. Jag vill ta reda pÄ hur olika pedagoger tÀnker och arbetar kring problemlösning i matematik i Ärskurserna 1-3. Genom intervjuer med fem lÀrare i Ärskurserna 1-3 med olika yrkeserfarenhet och utbildning har jag samlat in min data. Min studie har fokus pÄ hur lÀrarna uppfattar begreppet problemlösning. Jag har ocksÄ undersökt hur de anpassar sin undervisning efter kursplanens avsikter nÀr det gÀller just problemlösning samt hur de förklarar att problemlösning tar form i deras undervisning.