Intresset för denna undersökning vÀcktes i vÄr lÀrarutbildning, dÀr vi har fÄtt inblick om hur det i allmÀnhet ser ut inom skolvÀrlden och i synnerhet inom matematikÀmnets abstrakthet. UtifrÄn detta vill vi undersöka fyra lÀrares syn pÄ vardagsanknuten matematikundervisning och vilka begrepp dessa lÀrare anvÀnder sig av för att beskriva sina tankar om vardagsmatematik. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer som behandlar deras syn pÄ vardagsmatematik kontra skolmatematik. Resultaten visar att lÀrarna i vÄr undersökning har en positiv instÀllning till vardagsanknuten matematikundervisning och hade velat arbeta mer med det om möjligheten hade funnits. Begrepp som relevans, skolmatematik samt vardagsmatematik definieras inte pÄ samma sÀtt av dessa lÀrare, vilket dÀrmed resulterar i olika syn pÄ vardagsanknuten matematikundervisning..

I detta arbete presenteras faktorer som uppfattas som kÀnnetecken för bra matematikundervisning. Syftet Àr att fÄ kunskap om vilka uppfattningar elever och lÀrare har om vad som kÀnnetecknar bra matematikundervisning pÄ en skola som Àr i slutskedet av ett matematikprojekt. Syftet Àr ocksÄ att fÄ kunskap om det finns skillnader i vad elever i de tidiga skolÄren och deras lÀrare anser kÀnnetecknar bra matematikundervisning. Studien Àr uppdelad i tvÄ delar, dels en enkÀtundersökningbland elever, en kvantitativ studie med sÄ kallade attitydfrÄgor, dels intervjuer med lÀrare utformade som en kvalitativ studie, med öppna frÄgor. Studien genomfördes med elever i Ärskurs 2 och Ärskurs 5 och deras matematiklÀrare.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur och varför tvÄ lÀrare i Ärskurs ett pÄ en mindre skola i Halmstad, vÀljer att arbeta utan lÀrobok i sin matematikundervisning. VÄrt syfte Àr Àven att fördjupa oss i lÀrarnas tankesÀtt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de tvÄ lÀrare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lÀrarnas klasser. Vi har genom vÄr studie uppmÀrksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik sÄ att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förstÄelse för matematiken. Enligt lÀrarna sjÀlva Àr det i en undervisning som Àr prÀglad av kommunikation och problematiserande som ett lÀrande kan ske.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur matematikundervisningen pÄ gymnasiet ser ut och hur eleverna önskar att den ska se ut. Fokus har legat pÄ vad som Àr meningsfull matematikundervisning och om upplÀgget pÄ den undervisning som bedrivs idag kan ses som meningsfull. Detta har vi gjort genom att studera forskning inom omrÄdet och genom att göra enkÀter och intervjuer med elever pÄ gymnasiet. Vi har kommit fram till att elever har svÄrt att se vilken nytta de har av matematik i vardagen och att de inte ser pÄ matematik som ett sÀtt att tÀnka utan bara som ett sÀtt att rÀkna. Detta fÄr oss att bestÀmt hÀvda att matematikundervisningen mÄste förÀndras och bli mer vardagsanknuten och dÀrmed mer meningsfull.

Ämnesvalet, lĂ€roboksanvĂ€ndning intresserade oss eftersom mĂ„nga nyexaminerade lĂ€rare har en större möjlighet att bli styrda av lĂ€roboken i deras undervisning. LĂ€roboksanvĂ€ndningen i matematik har under flera Ă„r blivit kritiserad, men trots det anvĂ€nds lĂ€roboken i stor utstrĂ€ckning Ă€ven idag. Syftet med denna studie Ă€r att presentera lĂ€rare och elevers attityder till lĂ€roboken. Vi vill Ă€ven visa hur lĂ€rare anvĂ€nder lĂ€roboken i deras undervisning samt vilken plats den fĂ„r. AnvĂ€nder de lĂ€roboken i sin undervisning eller undervisar de utan den? Om de anvĂ€nder lĂ€roboken, hur mycket anvĂ€nds den dĂ„? Om de inte anvĂ€nder den, hur undervisar dĂ„ lĂ€raren utan lĂ€roboken? Denna text Ă€r skriven ur ett sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om man med verklighetsbaserad matematikundervisning kan pÄverka elevernas attityd gentemot matematik. Vi genomförde vÄr undersökning i en Är 7-9 skola. Gruppen bestod av 24 elever i en Ärskurs 8 med varierande kunskapsnivÄer i matematik. Vi anvÀnde oss av en enkÀt till de tvÄ undersökningstillfÀllen vi hade: ett i början och ett i slutet av arbetsperioden. Tiden mellan enkÀterna fick eleverna arbeta i grupp med uppgifter som vi tagit fram.

BAKGRUND:I vÄr bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gÀllande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgÄngspunkt i vÄr undersökning.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi anvÀnt oss av Àr intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i Är F-6 intervjuats.RESULTAT:VÄr undersökning visar pÄ att pedagoger till stor del anvÀnder sig av lÀrobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I Är F-2 förekommer en större variation av arbetssÀtt, Àn det gör i Ärskurs 3-6.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lÀrare anvÀnder nÀrmiljön i sin matematikundervisning. Vi undersökte Àven i vilken utstrÀckning de anvÀnde nÀrmiljön samt vilka för- och nackdelar det finns med att anvÀnda nÀrmiljön i matematikundervisningen. I denna studie anvÀndes ostrukturerad observation som metod. Dessutom anvÀndes kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. Resultatet visade att lÀrare anvÀnder nÀrmiljön bÄde nÀr de undervisar inomhus och utomhus.

I denna rapport vill vi undersöka hur lÀrare arbetar med vardagsanknuten matematikundervisning och hur eleverna upplever den. För att fÄ svar pÄ detta har vi genomfört en fallstudie dÀr vi observerat tre matematiklektioner i skolÄr tre och sedan intervjuat sex elever och lÀraren. VÄrt resultat visar bland annat att eleverna uppfattar matematikÀmnet som rÀkning i matematikboken och har svÄrt att relatera skolans matematik med den matematik som de anvÀnder utanför skolan. LÀraren som vi observerat och intervjuat baserar sin undervisning pÄ matematikboken men önskar att hon kunde slÀppa matematikboken mer och strÀvar efter detta. Enligt litteraturen kan elevernas matematiska förstÄelse öka om man gör eleverna medvetna om matematiken som finns runt omkring dem..

En studie riktad mot fem lÀrares anvÀndande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i Ärskurs 1-3. UtifrÄn genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjÀlp av konkreta exempel frÄn det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder pÄ att samtliga deltagande lÀrare anvÀnder nÄgon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lÀrarna anvÀnder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssÀtt. En anledning till detta Àr att lÀrarna ser svÄrigheter i anvÀndandet av formativ bedömning i Àmnet matematik för Ärskurserna 1-3..

Sammanfattning I denna studie undersöks hur nÄgra lÀrare ser och anvÀnder sprÄk i matematikundervisning. Genom studien undersöks hur matematiska begrepp och kommunikation anvÀnds i matematikundervisning för att stödja elevers lÀrande av Àmnet utifrÄn ett antal lÀrarens perspektiv. Dessutom undersöks hur laborativa material pÄverkar elevers inlÀrning av matematiska begrepp. Metoden som anvÀnts i studien Àr intervjuer med sex olika grundskolelÀrare. Intervjuerna fokuserar pÄ lÀrarnas arbetssÀtt att anvÀnda sig av vardagssprÄk, matematiska begrepp, kommunikation och laborativa material i matematikundervisning, samt hur dessa delar kan vara viktiga för utveckling av Àmnet.

Syftet med detta konsumtionsarbete Àr att genom granskning av tidigare forskning undersöka hur grundskollÀrare kan arbete med matematikundervisning via problemlösning för att utveckla elevers matematiska kunnande; arbetets fokus Àr undervisning i Ärskurs 4?6. För att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta med matematikundervisning via problemlösning har olika studier avseende arbetsmetoder, uppgiftstyper och lÀrarroller samt deras effekt pÄ elevers kunnande bearbetats.Resultatet av denna studie visar att matematikundervisning via problemlösning kan ha positiva effekter pÄ elevers kunnande i matematik. LÀrare kan genom att överlÄta ansvar Ät eleverna, arbeta för en god klassrumskommunikation som utgÄr ifrÄn vad elever kan och skapa möjligheter för elever med olika förkunskaper, stödja dem i deras kunskapsutveckling.Resultatet visar att elever har möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmÄga, begreppsförmÄga, resonemangsförmÄga och kommunikationsförmÄga genom detta arbetssÀtt. Huruvida elevers procedurförmÄga utvecklas Àr inte lika tydligt men nÄgra av studierna tyder pÄ att procedurförmÄgan kan utvecklas genom val av problem och hur lÀrare följer upp problemet.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka skolÄr 1-lÀrares instÀllning till utomhusmatematik och i vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av denna arbetsform. Vi har Àven undersökt om anvÀndandet av utomhusmatematik skiljer sig mellan skolor i kommunens inner- och ytteromrÄden. Metoden vi anvÀnde oss av var kvalitativa intervjuer och vÄrt resultat har jÀmförts med hur forskare menar att elever pÄverkas av matematikundervisning som bedrivs utomhus. Vi har kommit fram till att samtliga respondenter i sin helhet Àr positivt instÀllda till anvÀndandet av utomhusmatematik men att det ÀndÄ Àr fÄ som anvÀnder det i sin undervisning. HÀlften av respondenterna anvÀnder utomhusmatematik i undervisningen varav tvÄ gör det regelbundet varje vecka. LÀrare tillhörande skolor i kommunens inneromrÄden anvÀnder utomhusmatematik nÄgot mer Àn lÀrare tillhörande ytteromrÄdena.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker Àr ingen nyhet. Flera undersökningar, bÄde nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försÀmras. Vidare visar studier Àven att elevernas lust till att lÀra matematik sjunker ju Àldre eleverna blir. Hur ser dÄ eleverna sjÀlva pÄ sin nuvarande matematikundervisning? Vad Àr det som kÀnnetecknar en lustfylld och lÀrorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkÀtstudie, med öppna frÄgor, dÀr 157 elever i Ärskurs 4 och 5 fick svara pÄ frÄgor som berör deras uppfattningar om lÀrorik och lustfylld matematikundervisning.