Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur elever ser pÄ Àmnet matematik och matematikundervisning. VÄr ambition har Àven varit att fÄ syn pÄ vad elever finner lustfyllt och mindre lustfyllt med matematiken och matematikundervisning.UtgÄngspunkten till det valda Àmnet Àr att mÄnga elever som slutar grundskolan inte nÄr upp till betyget GodkÀnd i matematik (SOU, 2004). Med hjÀlp av enkÀtfrÄgor stÀllda till 30 stycken elever i Är 4, varav 7 elever som ingÄr i en mindre undervisningsgrupp under matematiklektioner, försökte vi finna svar pÄ vÄra frÄgor. De 7 elever som ingÄr i den mindre undervisningsgruppen har Àven svarat pÄ enkÀten utifrÄn hur de upplevde matematiklektionerna nÀr de var integrerade i den stora undervisningsgruppen. VÄrt syfte med detta har varit att göra en jÀmförelse mellan de olika gruppernas upplevelse.Resultatet av enkÀtundersökningen visade att majoriteten av eleverna i den mindre undervisningsgruppen tycker att matematik Àr "sÄ dÀr", vilket handlar om att eleverna upplevde matematik bÄde som roligt och trÄkigt.

VĂ„rterminen 2006.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur fyra verksamma gymnasielÀrare tolkar begreppet individualisering, samt hur de undervisar utifrÄn lÀroplanens krav att de ska ha en individualiserad undervisning. Metoden för undersökningen Àr den kvalitativa intervjun och den har valts för att möjliggöra att en helhetsbild av respondenternas enskilda sÀtt att undervisa pÄ kan Ästadkommas. Resultatet visar att intervjupersonerna har en god förstÄelse för begreppet individualisering och att denna förstÄelse medfört att respondenterna upplever det som en omöjlighet att lyckas med att fullstÀndigt individualisera sin undervisning. Det har framkommit ett mönster i hur dessa gymnasielÀrare undervisar, de pÄbörjar de flesta lektioner med en genomgÄng av det stoff som de avser att eleverna ska arbeta med under lektionen. Lektionen avslutas dÀrefter med att eleverna fÄr arbeta med undervisningsmaterialet pÄ egen hand med lÀraren som hjÀlp om det skulle behövas.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka olika lÀrares förhÄllningssÀtt till individualiserad undervisning inom matematikÀmnet i de tidiga skolÄren. LÀrarnas uppfattningar stÄr i fokus. UtifrÄn detta syfte formuleras frÄgestÀllningarna som avser att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begrÀnsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig pÄ intervjuer av fyra verksamma grundskollÀrare. Materialet analyseras med utgÄngspunkt i bÄde fenomenografi och ramfaktorteori.Resultatet visar likheter och skillnader i lÀrarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sÀtt att genomföra undervisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förekomsten av vÀrden och vÀrderingar i matematiklÀroböcker för gymnasieskolans kurs Matematik A. En modell som tidigare anvÀnts vid analys av vÀrden i matematiklÀroböcker i Singapore och Australien ligger till grund för granskningen. Modellen utvecklas och tillÀmpas för analys av sammanlagt 472 övningsuppgifter i tre kapitel i tre utvalda matematiklÀroböcker. De utvalda kapitlen behandlar omrÄdet algebra. Modellen visade sig vara tillÀmpbar i en svensk utbildningskontext.

Det övergripande syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera om och hur matematiklÀrandet kan utveckla och berika det svenska sprÄket hos andrasprÄkselever i förberedelseklass. För att uppfylla syftet har vi valt tvÄ metodologiska angreppssÀtt; forskningssyntes och tre nyckelintervjuer. Resultaten visar att det Àr till elevens nackdel att ta bort matematikundervisningen frÄn schemat samt att den kan utveckla och berika det svenska sprÄket hos andrasprÄkselever i förberedelseklass. NÄgra av vÄra viktiga slutsatser Àr att det Àr till andrasprÄkselevens nackdel att enbart undervisas i svenska, att matematikundervisningen kan vara sprÄkutvecklande samt att det Àr av största vikt att andrasprÄkselever fÄr utveckla sitt modersmÄl samtidigt som de utvecklar andrasprÄket. En annan slutsats Àr att det inte Àr till samhÀllets och demokratins fördel att ta bort matematikundervisningen frÄn förberedelseklassens schema..

Syftet med vÄr studie var att se om lÀrarna i Är f - 6 i sin matematikundervisning följde de intentioner som Lpo 94 ger angÄende individualisering. Vi ville Àven se vilken innebörd ordet individualisering hade för olika lÀrare och om de ansÄg att det fanns nÄgra svÄrigheter med att individualisera sin matematikundervisning. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar gjorde vi fyra intervjuer och en enkÀtundersökning med lÀrare pÄ Ätta olika skolor i södra Sverige. EnkÀtundersökningen byggde vi utifrÄn svaren vi fÄtt frÄn vÄra intervjuer för att fÄ bekrÀftelse pÄ om Äsikterna var gÀllande för flertalet lÀrare. Vi redovisar vad tidigare forskning sÀger om kunskap, inlÀrning och individualisering.

VÄrt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stÀrka elevers lÀrande. Undersökningen utfördes med enkÀter i fyra Ärskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lÀrare, pÄ tvÄ olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra nÄgra generella slutsatser. Bakgrunden till vÄr undersökning var att vi hade fÄtt uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom sÄ ofta i grundskolan. Studien visar att lÀrarna anvÀnder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att fÄ djupare förstÄelse hos eleverna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra pedagoger utformar sin matematikundervisning för att uppfylla lÀroplanens krav pÄ en individanpassad undervisning. Vi har genom intervjuer och observationer gjort en kvalitativ studie av metoder och arbetssÀtt som ger en djupdykning i pedagogers förestÀllningar kring begreppet individualisering. Resultatet visade att pedagoger har skild uppfattning om begreppet och att detta avspeglar sig i deras undervisning. Den frÀmsta metoden pedagogerna anvÀnde sig av var hastighetsindividualisering med enskild rÀkning i boken. En pedagog skilde sig stort genom att hon arbetade mer varierat och genomtÀnkt samt att hon Àr vÀl införstÄdd med begreppet individualisering.

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex Ärskursnioelever i behov av sÀrskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig pÄ intervjuer dÀr respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. DÀrefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild rÀkning i lÀroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallÀrare dÄ Àven kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lÀrare i smÄ undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild rÀkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svÄrigheter för dem att dra nÄgra slutsatser kring huruvida undervisningen har pÄverkat deras möjligheter att minst uppnÄ betyget E..

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det gÄr att se nÄgot samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sÀtt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a bÄde intervjuer och enkÀter, och sÄvÀl rektorer som lÀrare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgÄngspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att pÄ tre av elva skolor nÄr över 90% av eleverna G bÄde i slutbetyg i matematik och pÄ det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan.

   I internationella tester sÄsom TIMSS och liknande kan man se en nerÄtgÄende trend i resultaten frÄn de svenska eleverna. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i sin undervisning arbetar för att hjÀlpa elever med matematiksvÄrigheter. För att ta reda pÄ det har jag intervjuat lÀrare i Ärskurs ett och tvÄ. Mitt resultat visar att det viktigaste arbetet inte handlar om att hjÀlpa enskilda individer utan om att förÀndra undervisningen för alla elever. Undervisningen behöver bli mindre lÀroboksbaserad och innehÄlla mer inslag av konkretisering, diskussioner och samarbete elever emellan.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Arbetet behandlar Howard Gardners teorier om de sju intelligenserna, tillÀmpningar av dessa i matematikundervisning, kopplingar till lÀroplanen samt en undersökning om dessa anvÀnds i praktiken. De pedagoger som beskriver praktisk tillÀmpning av Gardners teorier menar att det till stor del handlar om ett nytt förhÄllningssÀtt till undervisning. En förutsÀttning att anpassa undervisningen till dessa teorier Àr att den fysiska miljön möjliggör gruppindelning. LÀroplanen ger stöd för arbetssÀtt som kan kopplas till Gardners teorier. Det gÄr att lÀsa att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsÀttningar och behov.

I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn pÄ matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lÀrare som arbetar med de tidigare Ären (1-3). I vÄrt arbete fÄr vi svar pÄ om det finns en ?röd trÄd? mellan matematikundervisningen i förskoleklass och Är 1. Vi har studerat vad forskningen sÀger om matematikunder- visning i Är F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma lÀroplanen sÀger. Genom enkÀtundersökning och intervjuer har vi bl.a.